Preparatets väg från patient till diagnos

Question 1

Cytologiska prover. T.ex. BAL eller finnålspunktion.

Nämn fördelar och nackdelar med cytologiska prover.

Answer 1

Question 2

Biopsier. T.ex. stansbiopsi av hud, mellan/grovnålsbiopsi

Nämn fördelar och nackdelar med biopsier (för histologisk diagnostik och för patienten etc)

Answer 2

Question 3

Remiss till patologen

1. Förutom anamnes och preparat. Nämn exempel på andra uppgifter som kan vara relevanta för patologen.
2. Det finns olika prioritet av patologisk diagnostik. Totalt 4 st, varav en är prioritet rutin “långsammast”.

Nämn dem andra 3 prioriteterna

Answer 3

Question 4

Vad färgar hematoxylin och eosinfärgning in?

Answer 4

Hematoxylin färgar cellkärnor blå
Eosin färgar cytoplasma röd

Question 5

Nämn exempel på tilläggsanalyser till histologisk undersökning som patologen kan besluta om att analysera.

Answer 5

Question 6

I utlåtandet av svar från patologen på ett preparat vid malignitet, vilka 4 andra uppgifter relaterat till malignitet lämnas ut?

Answer 6

Grading (malignitetsgrad), radikalitet av tumören, prognostiska och prediktiva markörer

Question 7

Fryssnittsdiagnostik
1. Används vid analys direkt av ett preparat t.ex. under pågående operaiton. Vad är det primära syftet med denna snabba analys?
2. På vilket sätt ger fryssnitt sämre kvalitet av preparatet inför PAD?

Answer 7

1. Undersöka om tumören är radikalt borttagen.
2. Ger iskristaller som förstår morfologin av preparatet, ger artefakter mm.

Question 8

Endast läkare får fastställa att döden har inträffat.
1. Vilket intyg är läkaren som konstaterar dödfallet skyldig att utfärda?
2. Vilket intyg ska är den läkare som vårdat den avlidne den sista tiden i livet skyldig att utfärda?

Answer 8

1. Dödsbevis
2. Dödsorsaksintyg

Question 9

Nämn dem 4 orsakerna till att genomföra en klinisk obduktion.

Answer 9

Question 10

Vid konstaterande av död finns osäkra, och säkra likfenomen

1. Vilka 4 indirekta kriterier ska alla vara uppfyllda för att dödsförklara en patient? Dessa kriterier används på patienter som inte t.ex. vårdats i respirator.

Answer 10

Question 11

Vid konstaterande av död finns osäkra, och säkra likfenomen

2. Nämn 4 säkra likfenomen.

Answer 11

• likfläckar
• likstelhet
• likkyla
• förruttnelse

Question 12

Du har konstaterat att en person är död enligt alla konstents regler

1. Om identieten är känd fylls dödsbeviset i av mig läkaren som KONSTATERAT döden. Om identieten inte är känd - vad gör du då?
2. Vilka uppgifter ingår i dödsbeviset? 4-5 saker
3. Om dödsfallet inte är naturligt, dvs inte beror på känd sjukdom eller förlopp som naturligt kan leda till döden ska polisanmälan göras (misstanke/svårt att avgöra dödsfallet) - för ev rättmedicinsk obduktion. Nämn exempel på sådana faktorer som inte är pga känd sjukdom

Answer 12

1. Gör en polisanmälan. Polisen kommer sannolikt besluta om rättsmedicinsk undersökning
2. se bild
3. Döden har orsakats ev av:
   - yttre påverkan och inte enbart sjukdom, t.ex. skada, förgiftning, olycka, Lex Maria, öflrklarig sjukdomsbild, framskriden förrutnelse

Question 13

Du har konstaterat att en person är död enligt alla konstents regler

4. Om dödsorsaken bedöms vara naturligt. Vad gör du som läkare om dödsorsaken är känd vs om dödsorskaen inte är känd?

Answer 13

4. Känd - skriver ett dodsorsaksintyg. Okänd - skriver remiss för klinisk obduktion