Perception/sinnesperception: beröring, smärta och hörsel

Question 1

Vad har det sensoriska systemet (sinnen) för betydelse för oss?

Answer 1

Ger oss information om omvärlden, utan våra sinnen så skulle vi vara komplett isolerade från vår omvärld utan någon möjlighet att uppleva den. Genom att se, lukta, smaka, känna så kan vi ta in information från omgivningen och agera på den. Människor har en programvara som är otroligt mycket bättre på att generalisera på vad vi har lärt oss tidigare och därmed skapar vi en helhetsförståelse.

Question 2

Hur många sinnen finns det?

Answer 2

Svaret är allt mellan 9 och 33.. Det finns människor som antyder att vissa sinnen har olika separata system för distinkta förmågor; exempelvis synen (en för ljus och mörker + en för färg). Men dagens tanke är att det finns 9 huvudsystem: hörsel, lukt, smak, syn, balans, värmesensation, smärta, mekanoreception och interception.

Question 3

Beskriv kort alla 9 sinne-huvudsystem

Answer 3

Dessa 9 sinnessystem ger oss tillgång till olika dimensioner av information om vår omvärld och om oss själva.
Lukt: Luktsinnet hjälper oss att identifiera dofter och påverkar våra minnen och känslor
Smak: Smaksinne låter oss uppleva olika smaker, vilket är viktigt för vår njutning av mat och dryck
Syn: Synen ger oss möjlighet att se och tolka omgivning genom ljus och färger
Känsla: Känslan låter oss känna beröring, temperatur och tryck, vilket är avgörande för vår interaktion med världen
Balans: Balanssinnet, som kontrolleras av innerörat, hjälper oss att hålla vår kropp i stabilitet och rörelse.
Värmesensation: Avkänning av temperatur som kan utlösa reflexer som förhindrar smärta
Smärta: Ett nätverk av receptorer (nociceptorer) som reagerar vid potentiellt skadliga stimuli
Mekanoreception: Avkänning av interna/externa stimuli i form av beröring, tryck eller vibration
Interception: medveten/omedveten signalering och interna kroppstillstånd

Question 4

Beskriv en sensoriskt transduktion

Answer 4

Exempel på sensorisk transduktion: Beröring av handen;

Stimuli: Någon rör vid din hand.
Receptor: Beröringen registreras av sensoriska receptorer i huden.
Aktionspotential: Om beröringen är tillräckligt kännbar utlöses en aktionspotential, som skickar signaler genom nervceller.
Dorsalhornet: Signalens väg går in i dorsalhornet av ryggmärgen, där den sensoriska informationen bearbetas. Det kan bestämma att här aktiverar vi en reflex
Dorsala kanalen: Signalens väg går genom den dorsala (bakre) kanalen av ryggmärgen.
Hjärnstammen: Signalen når hjärnstammen via medulla, där den behandlas.
Thalamus: Medulla vidarebefordrar signalen till thalamus, hjärnans kopplingslåda.
Somatosensorisk hjärnbark: Slutligen skickas signalen till rätt del av den somatosensoriska hjärnbarken; om det vänstra fingret rördes, aktiveras den högra sidan av hjärnbarken.

Question 5

Vad är en mekanoreceptor?

Answer 5

Receptorerna för beröringssinnet. Huden är redo att registrera beröring med olika typer av mekanoreceptorer.

Question 6

Det finns olika känselreceptorer för att uppfatta olika typer av mekaniska stimuli, beskriv 4 av dessa

Answer 6

Du ska kunna: meissner-kroppar, merkelceller, pacini-kroppar, ruffinikroppar och hårsäcksmekano-receptorer (hairfollice)

Meissner-kroppar registrerar lätt beröring och mekaniska förändringar och är känsliga för snabba förändringar i beröring.

Merkelceller är ansvariga för att känna av former, kanter och punkter som sticker ut från ytan, vilket bidrar till vår känsla för textur.

Pacinian-kroppar reagerar på högfrekventa vibrationer, vilket gör dem känsliga för texturer när vi drar fingret över olika ytor.

Ruffini-kroppar är mindre vanliga och reagerar på sträckningar, vilket gör dem viktiga för att registrera position och rörelse i större muskelgrupper, som vid böjning av biceps.

Hårsäcksmekano-receptorer (hair follice) reagerar på rörelser i hårstråna, vilket ger en känsla av beröring.

Sammanfattningsvis: Meissner och Merkel finns nära hudens yta, medan Pacinian och Ruffini är djupare belägna, tillsammans med hårsäckarna som också är känsliga för beröring.

Question 7

Utlöses en aktionspotential alltid vid beröring?

Answer 7

All beröring berör inte, det behöver vibrera tillräckligt mycket och inte vara alldeles för fjäderlätt. Är beröring tillräcklig kommer det att utlösas en aktionspotential, den fysiska beröringen blir en kemisk signal som i sin tur blir en elektrisk signal.

Question 8

Vad sker när beröringsignalen når hjärnstammen?

Answer 8

Första anstalt är medulla (den förlängda märgen): den första kontaktpunkten mellan hjärnan och ryggmärgen. Precis som thalamus är medulla en omkopplingsstation men för signaler från kroppen och medulla avgör var signalen skickas vidare. Den är avgörande för reflexer, andning, utvidgning av blodkärl etc.

Question 9

Vad sker när beröningssignalen når thalamus?

Answer 9

En omkopplingsstation: hjärnans centralstation. Härifrån omdirigeras signaler från nästan hela nervsystemet.

Den tar emot sensoriska signaler från kroppen och skickar vidare dessa till relevanta delar av hjärnbarken, särskilt den somatosensoriska kortex i parietalloben, där signalerna tolkas som beröring

Strategiskt placerad mitt i hjärnan (del av mellanhjärnan och ingår i det limbiska systemet).

Question 10

Vad är den somatosensoriska hjärnbarken?

Answer 10

en slutgiltiga stationen för berörningsignalen, kommer från thalamus. Om vänster finger berörs är det högra sidan av somatosensoriska cortex som tar emot informationen. Korsprincipen ökar hjärnans möjlighet att ta emot så mycket information som vanligt. Beröringssignaler går till en SÄRSKILD del av somatosensoriska cortex som heter primära somatosensoriska cortex.

Question 11

Vad är den primära somatosensoriska cortex?

Answer 11

Delen av somatosensoriska cortex som bearbetar kroppsliga sinnesintryck som beröring, smärta, kroppstemperatur och proprioception (Proprioception är kroppens förmåga att känna av sin egen position, rörelse och balans i rummet, utan att använda synen). Det primära området som signalen når ligger i parietalloben, löper längs centralfåran.

Question 12

Vad är det sekundära somatosensoriska området?

Answer 12

Ett område vi vet mycket mindre om men det verkar vara ett stödområde för det primära, ex beröringsminnen verkas även som tunga och svalg omfattas av den.

Question 13

Vad är en dermatom?

Answer 13

Ett dermatom är ett hudområde som är kopplat till en specifik spinalnerv. När huden berörs skickar den nerven signaler till ett motsvarande område i hjärnan. Vissa områden, som händer och ansikte, har fler nervändar och är därför känsligare än andra, som ryggen eller överkroppen.

Question 14

Vad är associationscortex?

Answer 14

Ett samarbetsområde för våra sinnen. Det finns två sorter: De unimodala och det polymodala (heteromodala) områdena.
I det unimodala kommer all information om vad som händer i ett specifikt sinne att integreras
I det polymodala kommer intryck från flera sinne integreras och skapa en helhetsupplevelse. Detta intryck gör det möjligt för oss att skilja mellan en mindre vänlig beröring och en mer vänlig

Question 15

Vad är smärta?

Answer 15

Smärta är en direkt signal på om vi gör något fel eller att vi behöver ta hand om oss bättre på något sätt. Smärta kan dock leda till överdriven försiktighet, men utan smärtupplevelser hade vi inte lärt oss att anpassa oss till omgivningens farligheter

Question 16

Vad är CIP?

Answer 16

En medfödd neurologisk sjukdom som gör att du är inkapabel till att känna smärta. Du behöver förlita dig på att andra berättar för dig vad som är farligt. En förklaring kan vara att många har en förhöjd producering av endorfiner & och en är det verkar finns någon dysfunktion i en spänningskänslig natriumkanal som kanske kan leda till att signaleringen av smärta brister

Question 17

Vad är ett smärtmätningsintrument? OCh berätta om The McGill Pain Index

Answer 17

Ett smärtmätningsinstrument ser om det finns förändring över tid, man behöver kunna jämföra smärta på olika sätt. Svårt för det kan vara individuellt och diffust ⇒ då behövs ett standardiserat mått på smärta.

Här använder sig de flesta av The McGill Pain Index; förklaring;
man markerar på två bilder av kroppen, en på framsidan, en på baksidan, vart på eller när man upplever smärta. Man beskriver på en skala 0-10 på olika skalor av smärta hur det känns; ex throbbing pain (ingen =0- extrem=10) och cramping pain (0-10). Det finns fem stycken ⇒ summan summeras. McGill Pain Index används sedan för att läsa av resultatet (0-50)

Question 18

Vad kallas receptorer för smärta?

Answer 18

nociceptorer. Det finns flera varianter; termisk, mekanisk, kemisk, tyst/sovande och polymodal

Question 19

Nämn och förklara de olika nociceptorerna

Answer 19

Termisk: reagerar på temperatur. Det finns egna termoreceptorer för värme respektive kyla. Nociceptorerna reagerar vid 45 grader, samt vid 15 grader kallt med en obehag signal

Mekaniskt: Reagerar på potentiellt skadliga mekaniska stimuli som tryck, sträckning eller trauma. De känner av smärta när något skadar eller hotar att skada vår vävnad

Kemisk: Reagerar på kemikalier, kroppsegna eller externa kemikalier

Tyst/sovande: Inaktiva tills det att en viss nivå nås, till exempel vid extrem hög smärta.

Polymodal: Smärtreceptorer som aktiveras av mer än en typ av modalitet; den kan vara mekanisk och en annan termisk. Ex vid både tryck och hög värme

Question 20

Hur funkar nociceptorer?

Answer 20

De skickar ingen elektrisk signal så länge de inte stimuleras, annars skulle det göra ont. När ett obehagligt stimuli vidrör huden så omvandlas energin till elektrisk energi. Processen, när en energikälla omvandlas till en annan sort, kallas transduktion (gör det möjligt för nervsystemet att registrera och tolka signalen).

Question 21

Är alla nociceptorerna nervtrådar myeliniserade?

Answer 21

Nej, vissa är och vissa är delvis. De som är helt myeliniserade kallas alpha delta fiber och de delvis myeliniserade kallas för c-fiber. Den snabba alpha delta fibrerna upplevs som stark smärta medan c-fiber signaler upplevs mer dovt, mindre intensivt (kan dock vara mer ihållande)

Question 22

Hur bearbetas smärtsignaler?

Answer 22

Smärta upplevs > signalen skickas till dorsala hornet (ett område i ryggmärgen) som fungerar som en informatiör och kan ta vissa egna beslut som ex utföra en reflex.

Efter detta skickas smärtsignalen vidare till det anteroala systemet som

Nästa stopp på färden är hjärnstammen, emr specifikt bryggan (pons) som vidarebefodrar signalerna till områden i hjärnan som direkt sätter igång det man kallar smärtbeteende

Signalen tar sig till thalamus som skickar vidare den till somatosensoriska kortex

Somatosensoriska kortex gör att vi medvetet uppfattar smärtan. Här involveras även cingulära kortex som fungerar som hjärnans främsta nav för att bearbeta och svara på smärta, vilket bidrar till vår emotionella upplevelse av smärta

Question 23

Men hur fungerar kroppens egna smärtlindring?

Answer 23

Kroppen har två system för smärtlindring: det endorfinmedierade systemet och opioidsystemet
Det endorfinmedierade systemet: långsammare, aktiveras av hypofysen vid stress/smärta. Bygger på att endorfiner frigörs ⇒ högre välbehållna
Opioidsystemet: snabbt, nätverksbaserat. Ett nätverk av olika opioider som kan producera och skicka ut opioider till det drabbade området. Kroppens egna, ex endorfiner

Question 24

Vad kan sätta igång systemet för smärtlindring?

Answer 24

Psykogen: Något som springer ur en själv, vi kan omtolka smärta. Vi ifrågasätter den. Vi tror på vår behandling oavsett ⇒ placebo effekten. Det kan också leda till en tillfällig höjd stressnivå som höjer smärttröskeln när kroppen pumpar ut adrenalin. Ex vi religiös ritual där gudstron övertar
Farmakologisk: Med hjälp av läkemedel, mer eller mindre tro ha en påverkan.
Stimulering: Tillföra stimulering i form av elektricitet eller akupunktur, kan leda till att endorfina och opioidsystemet aktiveras. Kan förvirra smärtsignalerna så att de från ursprungsplatsen blir mindre.

Question 25

Vad är ljud?

Answer 25

Vi skapar ljud genom att molekyler vibrerar och rör sig, men rörelserna är begränsade. När ett molekyl träffar ett annat molekyl så pendlar det tillbaka. Pendelrörelsens avstånd motsvarar ljudets amplitud, desto större avstånd desto större amplitud.

Question 26

Vad betyder amplitud?

Answer 26

Decibel, volym

Question 27

Vad bestämmer en tonhöjd

Answer 27

Hur det låter i tonhöjden bestäms av molekylens vibrationshastighet. Samma avstånd = lika högt, men olika hastighet = olika frekvens/tonhöjd.

Question 28

Vad är klangfärg?

Answer 28

Klangfärg refererar till de unika egenskaperna hos ett ljud som gör att vi kan särskilja mellan olika ljudkällor, även om de spelar samma ton. Klangfärg utgörs av sammansättningen av det som kallas övertoner, andra ljud som produceras tillsammans med grundtonen, huvudtonen.

Det som gör att en gitarr låter annorlunda än ett piano trots att de spelar samma ton

Question 29

Vilka ljud är det vi hör?

Answer 29

Vi uppfattar främst de frekvenser som ligger inom det talade språkets ljudregister. Vi är särskilt känsliga för frekvenser som motsvarar mänskligt tal, varken för höga eller för låga. Med åldern blir vi mindre känsliga för både högre och lägre frekvenser, och ljud över ca 17 500 hertz blir svåra att höra efter 18 års ålder, oavsett volym

Question 30

Vilka är örats tre delar?

Answer 30

Ytteröra, mellanörat och innerörat

Question 31

Beskriv ytterörat

Answer 31

Fungerar som en parabol för ljud, kan riktas för att fånga upp ljud. Två huvudsakliga funktionella beståndsdelar: Pinna och öronkanalen. Pinna är vildingar och dalgångar som fångar upp ljud in i öronkanalen. Öronkanalen fungerar som en passage som leder ljudvågor från omgivningen till trumhinnan (ett hinder, mellanörats yttersta anatomiska kännetecken), där de omvandlas till vibrationer som sedan överförs till innerörat för vidare bearbetning.

Question 32

Beskriv mellanörat

Answer 32

Den börjar med trumhinnan som består av ett tunt bindväv som skyddar mellanörat, när ljudvågor når trumhinnan börjar den vibrera med samma frekvens som ljudvågen. Trumhinnan är sammankopplad med tre sammanlänkade ben: hammaren, städet och stigbygeln. Dessa tre ben sätts i rörelse när trumhinnan vibrerar. Stigbygeln fortplantar ljudet, vibratorerna, till det ovala fönstret (mycket mindre än trumhinnan) och då förstärks ljudet.

Det finns även en volymkontroll i form av två små muskler: tympani och stapedius som ansluter till hörselbenen (trumhinnan). Dessa muskler drar hörselbenen vid höga eller störande ljud vilket gör att rörelserna blir mycket stelare ⇒ amplituden blir lägre / volymen minskar. Dessa agerar blixtsnabbt

Question 33

Beskriv innerörat

Answer 33

** I innerörat sker en omvandling av ljud från rörelseenergi till elektrisk energi, vilket skapar nervsignaler**. Detta sker i hörselsnäckan (cochlea), ett vätskefyllt organ som liknar en spole och har tre olika gångar.

Det går till såhär: När det ovala fönstret vibrerar bildas vågor i vätskan i snäckan→ fångas upp av små hårceller (ljudreceptorer) som omvandlar den mekaniska energin från vågrörelserna till nervsignaler → Kortiorganet (systemet med hårceller, härselsnäckans mittre kanal), hårceller sitter ovanpå ett styvt membran som kallas basilarmembran → Basilarmembranet är olika tjockt på olika delar, och vibrerar på olika sätt beroende på ljudets frekvens och amplitud. Detta gör att olika ljudfrekvenser aktiverar specifika delar av membranet.

⇒ Genom denna process omvandlas ljudvibrationer till nervsignaler som skickas till hjärnan, vilket gör att vi kan uppfatta ljud.

Question 34

Beskriv ljudsignalens väg från cochlea (snäckan i innerörat) till hjärnan

Answer 34

Cochlea (hörselsnäckan): Omvandlar ljudvibrationer till elektriska impulser.

Cochlear-nerven (kranialnerv VIII): Skickar impulserna vidare till hjärnstammen.

Cochlea-kärnan: Mottar signalen på samma sida av hjärnstammen och bearbetar ljudet i relation till kroppens position för att hjälpa till med ljudlokalisering.

Övre olivkärnan: Får information från båda cochlea-kärnorna och bedömer skillnader mellan ljud från olika riktningar, vilket underlättar ljudlokaliseringen.

Nedre kullen (mitthjärnan): Förstärker och bearbetar specifika tonhöjder, särskilt obehagliga ljud som kräver snabba reflexer.

Thalamus: Vidarebefordrar ljudsignalen till den auditoriska cortex.

Auditoriska cortex: Ljuden bearbetas medvetet i tinninglobens övre del, där vi blir medvetna om dem.

Question 35

Vad är tonotopisk?

Answer 35

Organiseringen av ljudsignalen för frekvens och amplitud

Question 36

Vad är auditoriska kortex?

Answer 36

Auditoriska kortex är det område i hjärnan som ansvarar för att bearbeta och tolka ljudinformation, inklusive tal och musik, vilket möjliggör vår medvetna upplevelse av ljud. Uppdelad i tre områden, men fokus är på det primära och sekundära (som även kallas det heterotopiska kortex).

Question 37

Beskriv det primära auditoriska kortex?

Answer 37

Neuronerna i det primära auditoriska kortex är tonotropiskt organiserade i olika frekvensområden enligt de tonhöjder som de är allra mest känsliga för. Låga frekvenser finns mot pannan, och låga mot nacken. Om ljudsignalen motsvarar en viss frekvens kan det här området som primära hörselbarken utgör förstärka dessa och öka deras klarhet genom att tysta områden som mottar närliggande frekvenser med ljud.

Det primära auditoriska kortex (A1) är den del av hjärnbarken som ansvarar för bearbetning av ljud. Det är en central struktur i hörselsystemet och spelar en avgörande roll för att vi ska kunna uppfatta och tolka ljud från omgivningen. Den ligger i tinningloben (temporal loben) i båda hjärnhalvorna, specifikt i det område som kallas Heschls vindling (gyrus).

Question 38

Beskriv det sekundära auditoriska kortex (heterotopiska)

Answer 38

En mästare på att hantera mer komplex ljudinformation som till exempel skickar iväg en filtrerad och systematiserad ljudfil som blir lättare för broca (brocas område) att hantera.

Question 39

Nämn tre typer av hörselskador

Answer 39

Konduktiv, sensorineural och central hörselskada.

Konduktiv: handlar om ledningsförmåga, kan bero på fel i ytter- och mellanörat.

Sensorineural hörselnedsättning: den vanligaste, kan uppstå vid långvarig exponering vid ljud

Central auditory processing disorder: Handlar om hörselnedsättning med ursprung i hjärnbarken, ljudsignalen når fram men bearbetas inte optimalt.