Emotioner och psykopatalogi Flashcards

1
Q

Vad är skillnaden på psykopatologi och psykologi?

A

Psykopatologi är läran om psykiska störningar och deras orsaker, vilket innebär studier av avvikelser i emotioner, affekter, humör, stämningsläge, kognition och beteende → likt det som studeras i psykiatrin.

Psykologi, å andra sidan, handlar om normala variationer i hur människor fungerar när det gäller emotioner, affekter, kognition och beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är emotionell intelligens?

A

Känslomässig intelligens, är förmågan att uppfatta, förstå, använda och hantera egna och andras känslor på ett konstruktivt sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad har du svårt med om du har dysfunktionen Alexitymi?

A

Du har svårt att identifiera och beskriva/uttrycka känslor. Ett symptom eller en egenskap som kan förekomma hos personer med olika psykiska störningar eller tillstånd, kopplas ofta till depression, ångest och PTSD.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad har du svårt med om du lider av depression?

A

Du har en nedsatt förmåga att reglera och uttrycka känslor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär det att agera affektivt intelligent?

A

Att agera affektivt intelligent handlar om att både uppfatta och förstå emotioner. Det innebär att man är medveten om sina egna känslor och kan identifiera emotioner hos andra, samt förstå deras betydelse i en given situation. Samtidigt omfattar det också att kunna använda och hantera dessa emotioner. Det handlar alltså om att både förstå och agera på ett sätt som påverkar både en själv och andra, vilket är centralt för emotionell intelligens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en autismspektrumstörning?

A

En neuropsykiatrisk diagnos: ett samlingsnamn för ett antal neuropsykiatriska tillstånd som påverkar hur en person uppfattar omvärlden och interagerar med andra människor. Dessa tillstånd varierar i grad och omfattning, men de delar vissa gemensamma drag som är karakteristiska för autism. En stor grad av variationer i beteende, tankar och emotioner. Personer med autismspektrumstörning kan ha svårt att nyttja sig av kontextuell information och utgår från det mer konkreta och bokstavliga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nämn några kriterier för diagnosen autismspektrumstörning

A

Det behöver ske en omfattande utvärdering som ofta innefattar en kombination av intervjuer, observationer och tester.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kan personer med autismspektrumstörningar ha för svårigheter?

A

Människor med autismspektrumstörningar kan ha stora kommunikationsutmaningar, både svårigheter i verbal och icke-verbal kommunikation. De kan även ha svårt för sociala interaktioner och står ofta inför utmaningar gällande att skapa och upprätthålla relationer, samt förstå sociala normer. Utöver det kan deras intressen vara väldigt begränsade och väldigt intensiva, samt att de har ett starkt behov av rutiner och repetitiva beteenden. Slutligen kan personer med ADS ha svårt med emotionell bearbetning: svårt att tolka och uttrycka både egna och andras känslor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är kontextuell information?

A

Kontextuell information innebär att man förstår underförstådda sociala signaler, nyanser i språket eller situationer där det krävs att man läser mellan raderna. Personer med autism kan ha svårt att plocka upp sådana ledtrådar och istället fokusera på den direkta, bokstavliga betydelsen av det som sägs eller sker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns det för samband mellan interoception och psykisk sjukdom?

A

Sambandet mellan interoception och psykisk sjukdom är starkt och komplext, eftersom interoception – vår förmåga att känna och tolka kroppens inre signaler (som hunger, törst, hjärtslag och andning) – är avgörande för hur vi uppfattar och reglerar både kroppsliga och känslomässiga upplevelser. När denna förmåga är störd kan det påverka känsloreglering och kroppslig självuppfattning, vilket bidrar till eller förvärrar olika psykiska sjukdomar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv empatins tre distinkta delar

A

Affektiv empati: Förmågan att känna och uppleva de känslor som andra känner. Detta innebär att man kan känna med andra och bli mer påverkad av deras känslor

Kognitiv empati: Förmågan att förstå vad andra upplever, vilket inkluderar att sätta sig in i deras situation och se världen ur deras perspektiv. Detta handlar om att intellektuellt förstå andras känslor och tankar.

Empatisk omtanke: Viljan att agera utifrån den känsla av medkänsla som uppstår. Detta innebär att man inte bara känner och förstår, utan vill också hjälpa eller stödja andra i deras svårigheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är ett spegelneuron och vilken funktion har denna nervcell?

A

Spegelneuroner är en speciell typ av nervceller som aktiveras både när vi själva utför en handling och när vi ser någon annan utföra samma handling. De anses ha en viktig roll för inlärning genom imitation, empati, och social förståelse

Aktivering av spegelneuroner: Hos primater aktiveras samma områden i den premotoriska delen av kortex när vi ser någon utföra en målorienterad handling, som när vi själva genomför samma handling. Till exempel, när vi ser någon ta en banan, aktiveras samma område som om vi själva skulle ta banan.

Premotoriska cortex: Den premotoriska cortex är en del av frontalloben. Även om dess exakta funktioner är oklara, anses det ha en viktig roll i motorisk kontroll genom sina direkta projektioner med ryggraden.

Likheter med andra områden: Neuronerna i premotoriska cortex, som aktiverar spegelneuronerna, har likheter med neuronala nätverk i andra områden, såsom:
-Supplementära motoriska cortex
-Somatosensoriska cortex
-Inferiora delen av frontalloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är affektsmitta och hur hör det ihop med spegelneuroner?

A

Affektsmitta är förmågan att uppfatta och dela känslor med andra. Känslor är smittsamma och vi kan lätt ta till oss de känslor som andra personer uttrycker. En viktig typ av neuron som är relevant för affektsmitta är spegelneuroner.

Men hur hänger detta ihop med affektsmitta? För att kunna känna vad andra gör behöver vi också kunna “smittas” av deras känslor. Spegelneuronerna gör det möjligt för oss att spegla andras känslor och upplevelser, vilket utgör grunden för empati. Genom att dessa neuroner aktiveras kan andras känslor få en direkt genklang i oss, vilket hjälper oss att förstå och relatera till deras känslomässiga tillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Påverkar spegelneuroner även insula?

A

JA, forskning har visat att samma område i insulära cortex aktiveras både när vi upplever något äckligt och när vi tänker på det, vilket tyder på att spegelneuroner i detta område spelar en roll även i dessa situationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför är orbitofrontala cortex ett viktigt engagemang inom emotioner/affekter?

A

Orbitofrontala cortex (OFC) är avgörande för att fatta beslut genom att integrera information om både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. När detta område fungerar optimalt hjälper det oss att förstå att oetiska handlingar, som att fuska, kan leda till negativa framtida utfall. OFC är också centralt för att förstärka önskvärda beteenden och dämpa oönskade, eftersom det spelar en viktig roll i emotionell värdering av våra handlingar. Den mediala delen av OFC värderar belöningar, medan den laterala delen reagerar starkare på straff.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad finns det för symptom vid orbitofrontal skada/dysfunktion?

A

Några enkla att lägga märke till:
Patologisk gambling: svårt att bedöma risker mot belöning

Risktagande: högre testosteronnivåer leder ofta till mer risktagande

Personlighetsförändring: ex ansvarsfull till leva dag till dag

Disinhibition: svårt att hejda impulser, svårt att avsluta ett påbörjat beteende

Impulsivitet: högre

Beroendeproblematik: vanligt vid nedsatt orbitofrontal cortex funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad kan en skada/dysfunktion i orbitofrontal cortex ha att göra med gambling?

A

Friska individer med intakt orbitofrontal cortex lär sig att undvika spel som systematiskt leder till förlust, medan personer med skada i detta område saknar den instinkten och fortsätter satsa. Fängelsevistelse kan också förstärka antisociala drag, där individer anpassar sig till en miljö som främjar normbrytande beteenden. Antisociala drag innebär attityder och handlingar som bryter mot sociala normer och kan skada andra, t.ex. brist på empati, manipulativt och impulsivt beteende, eller aggressivitet – utan att nödvändigtvis innebära psykopati.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Varför är det svårt att diagnostisera antisocial personlighetsstörning?

A

Diagnosen antisocial personlighetsstörning är komplex eftersom den kräver en noggrann utvärdering, inklusive intervjuer med personer som har haft nära och långvarig kontakt med individen.

Svårigheten uppstår ofta eftersom personer med denna störning kan lära sig att dölja eller undertrycka vissa impulser i specifika situationer, vilket innebär att deras antisociala beteenden inte alltid är tydligt observerbara. Trots betydande dysfunktioner kan de kontrollera sina impulser när de konfronteras med mer uppenbara antisociala utmaningar, vilket försvårar diagnostiseringen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nämn några andra sjukdomar utöver antisocial personlighetsstörning som kan associeras med orbitofrontal skada eller dysfunktion

A

frontotemporal demens, alzheimers, parkinsons, ALS, OCD och schizofreni

Frontotemporal demens: En neurodegenerativ sjukdom som kännetecknas av förlust av neuronalfunktion, vilket börjar i den frontotemporala delen av hjärnan.

Andra sjukdomar där man ibland i ett senare skede eller vid mer påtaglig sjuklighet kan se en orbitofrontal dysfunktion eller skada är;

Alzheimers sjukdom kännetecknas av att orbitofrontal dysfunktion eller skada kan observeras, särskilt i de måttliga stadierna av sjukdomen.

I Parkinsons sjukdom kan orbitofrontal dysfunktion uppträda i vissa fall vid mer påtaglig sjuklighet.

Även vid amyotrofisk lateralskleros (ALS) kan marginala skador observeras i samband med orbitofrontal dysfunktion.

Det finns också en koppling till orbitofrontal skada vid obsessiv-kompulsiv sjukdom (OCD) i vissa fall.

Slutligen kan schizofreni också inkludera orbitofrontal dysfunktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv kortfattat den psykiatriska diagnostikens framväxt

A

Den psykiatriska diagnostikens framväxt har genomgått stora förändringar genom historien.

Ursprungligen tolkades psykisk sjukdom som ett resultat av övernaturliga krafter, vilket var synligt i forntida Indien. Under antiken började Hippokrates spekulera i att psykisk sjukdom hade fysiologiska orsaker, och på medeltiden etablerades psykiatriska sjukhus i Irak. Renässansens mentalsjukhus förbättrades under upplysningen, med humanitära reformer under 1700-talet som lade grunden för modern psykiatri.

Med The Lunacy Act i mitten av 1800-talet fick patienter rättigheter, men det var inte förrän i början av 1900-talet som man förstod hjärnans kemi, vilket banade väg för medicinering. Sigmund Freud bidrog med nya terapiformer, och från 1960-talet såg vi en ökning av olika terapeutiska behandlingar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är frenologi?

A

Det kom på mitten av 1800-talet. Olika egenskaper, karaktär och mentala förmågor gick att utläsa och bedöma genom att studera formen och konturerna av deras kranium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur beskrivs ett psykiatriskt tillstånd enl WHO

A

Enligt WHO karakteriseras psykiatriska tillstånd av en stor variation i symptom och uttryck. Vanliga kännetecken inkluderar avvikande tankar, perception, affekter, beteenden samt hur individer hanterar sina relationer med omvärlden. Även om det finns effektiva behandlingar för många av dessa tillstånd, kvarstår utmaningar då långt ifrån alla problem kan behandlas framgångsrikt. Den ökade förekomsten av psykiska sjukdomar leder till större lidande och högre kostnader för samhället. WHO förespråkar ett biopsykosocialt perspektiv som en ram för att förstå orsakerna till och behandlingarna av psykiska tillstånd.

23
Q

Beskriv den biopsykosociala modellen

A

Är en integrerad ansats för att förstå hälsa och sjukdomar. Den betonar vikten av att se på individen ur tre perspektiv: de biologiska, psykologiska och sociala faktorer;

Biologiska faktorer: genetik, fysiologi, kroppsliga sjukdomar

Psykologiska faktorer: Känslor och tankar, Beteende, kognition

Sociala faktorer: socialt stöd, kulturella och ekonomiska aspekter, miljö

⇒ Den biopsykosociala modellen syftar till att ge en mer komplett förståelse av hur olika faktorer samverkar för att påverka en individs hälsa. Istället för att enbart fokusera på biologiska eller psykologiska aspekter, erkänner denna modell att hälsa är resultatet av en komplex interaktion mellan biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

24
Q

Vad innebär begreppet “friskt - stört - kontinuum” inom psykiatrisk diagnostik?

A

Begreppet “friskt - stört - kontinuum” refererar till en ordnad följd av psykologiska tillstånd där det inte finns en skarp gräns mellan vad som är friskt och vad som är stört. Istället handlar det om att förstå egenskaper som kan vara mer eller mindre dysfunktionella och som fungerar i varierande grad beroende på sammanhanget. Detta perspektiv betonar att psykiska tillstånd bör ses som en variation snarare än som binära kategorier.

25
Q

Hur påverkar kulturella och kontextuella faktorer bedömningen av störd funktion?

A

Kulturella och kontextuella faktorer spelar en avgörande roll i hur ett beteende uttrycks och bedöms. Ett beteende kan uppfattas som maladaptivt eller stört i en kultur, medan det kan vara helt acceptabelt och funktionellt i en annan.

För att något ska betraktas som stört krävs en signifikant reduktion av aktivitetsförmåga i det dagliga livet (ADL), och symtomen måste vara ihållande över tid, utan att det handlar om en tillfällig kris eller sorgereaktion. Avvikande beteenden bedöms alltid utifrån den kulturella kontexten där individen befinner sig.

maladaptivt ⇒ hänvisar till beteenden, tankemönster eller reaktioner som är ineffektiva eller olämpliga i en given situation, vilket kan leda till problem i en individs liv.

26
Q

Vilka två klassificeringssyetem för psykiatriskt tillstånd och sjukdomar används mest?

A

American psychiatric association “DSM-5” och WHOs “ICD-10”

27
Q

Hur kan psykiatriska sjukdomar klassificeras utifrån ålder vid debut?

A

Psykiatriska sjukdomar kan klassificeras utifrån om de debuterar i barndomen eller i vuxenlivet. Exempel på störningar med debut i barndomen inkluderar autism och ADHD, medan störningar som alzheimer och demens ofta debuterar senare i livet.

28
Q

Vilka är några vanliga kategorier av psykiatriska störningar?

A

Vissa av dessa störningar, som demens och personlighetsstörningar, är särskilt svåra att behandla.

Missbruk och beroende, schizofreni och psykologiska tillstånd, affektiva störningar, ångestsyndrom, PTSD, ätstörning, personlighetsförändringar

Missbruk och beroende: Inkluderar olika former av substansmissbruk.

Schizofreni och psykotiska tillstånd: Kännetecknas av svårigheter att uppfatta verkligheten.

Affektiva störningar: Omfattar tillstånd som depression och bipolärt syndrom.

Ångestsyndrom: Kan vara specifika, som fobier, eller mer generella, som ångeststörningar.

Posttraumatisk stressyndrom (PTSD): Utvecklas som följd av en traumatiserande upplevelse, såsom krig.

Ätstörningar: Inkluderar tillstånd som anorexi och bulimi.

Personlighetsstörningar: Kännetecknas av långvariga och maladaptiva beteendemönster.

29
Q

Nämn några sedvanliga riskfaktorer för psykiska sjukdomar

A

Att växa upp med personer med psykisk ohälsa

Allvarlig kronisk sjukdom: avskuren från den omgivande världen, ex begränsas i mobilitet

hjärnskada (trauma, sådan som lett till att man har missbrukats eller försummats)

Trauman: försummande, misshandel, övergrepp

Få eller ej nära vänner/relationer

Tidigare psykiatriska problem

Ihållande/extrem stress

Missbruk

30
Q

Utveckla hur en stressreaktion kan vara en riskfaktor för psykiska sjukdomar

A

En stressreaktion kan utgöra en riskfaktor för psykiska sjukdomar genom att skapa en obalans mellan individens förmåga att hantera belastningar och de krav som ställs på dem. Stress uppstår när kraven överstiger individens kapacitet, vilket kan leda till ett “breaking point.” Vid detta stadium kan långvarig stress resultera i utmattning, ångest och depression. Ingen klarar av konstant stress över tid, och de som har en sårbarhet för psykiska tillstånd riskerar att utveckla sjukdomar om de inte hittar effektiva sätt att hantera sina krav.

31
Q

Nämn några kriterier för depression

A

Man måste ha minst 5 av 9 kriterier för att diagnostiseras med depression. De måste även ha pågått i över två veckor, måste ha skett en förändring sen tidigare och det behöver finnas en nedsatt funktion.

Några är;
mestadels nedstämd/irritabel
Minskat intresse/nöje -
Kroppsvikt/aptitförändring
Störd sömn
Ändrad aktivitetsstatus
Värdelöshet/ skuldkänslor

32
Q

Vad är monoaminhypotesen och hur relaterar den till depression?

A

Monoaminhypotesen är den vanligaste förklaringsmodellen för depression och föreslår att obalanser i neurotransmittorer, särskilt monoaminer som serotonin, dopamin och noradrenalin, bidrar till utvecklingen och upprätthållandet av depressiva symptom. En begränsad tillgång eller omsättning av dessa signalsubstanser kan leda till psykiska störningar, inklusive depression.

33
Q

Hur påverkar serotoninnivåerna depression och vilka symptom kan uppstå vid obalans?

A

Vid depression är serotoninnivåerna ofta för låga, vilket kan leda till symptom som nedstämdhet, trötthet och brist på motivation. Om serotoninnivåerna istället är för höga kan det leda till ett tillstånd som kallas serotonin syndrom, vilket ofta orsakas av att man tar för hög dos av antidepressiva medel eller är överkänslig för behandlingen

34
Q

Hur fungerar serotonin som neurotransmittor och vad kan gå fel i dess omsättning?

A

Serotonin är en neurotransmittor som överför signaler från den presynaptiska terminalen till receptorer på den postsynaptiska sidan. Problem kan uppstå om det finns för låg produktion av serotonin, om det inte får verka effektivt på receptorerna, eller om det tas tillbaka för snabbt. För att öka serotonintillgången används behandlingar som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI).

35
Q

Vad är SSRI?

A

är en typ av antidepressiv medicin som ökar tillgången av serotonin i hjärnan genom att blockera återupptaget av serotonin i de presynaptiska neuronen, vilket gör att mer serotonin finns kvar i synapsklyftan och därmed ökar den serotonerga aktiviteten.

36
Q

Hur fungerar det att använda behandlingsterapi för att behandla depression?

A

Psykoterapi, dvs samtalsbehandling, kan visa resultat när det gäller behandling av depression. Psykoterapi fungerar allra bäst vid lindrig till måttlig depression. Man kombinerar ofta antidepressiva med psykoterapi vid framförallt måttliga grader.

37
Q

Vilka är fokuspunkterna för att behandla depression med KBT?

A

KBT är den vanligaste behandlingsterapin. Vid depression fokuserar man på tanke, känsla och handling.

Vid tanke vill man försöka minska negativa och globala tolkningar (problem tenderar att bli globala istället för specifika), och självförebråelse (den typen av utsagor som att det är ens eget fel, “hade jag gjort annorlunda!”).

Vid känsla behöver man öka graden av lust och minska graden av nedstämdhet: förändra tankemönster.

Vid handling minska inaktiviteten och återuppta andra aktiviteter, samt att bryta ältandet.

38
Q

Kan man se på hjärnan att en person lider av depression?

A

Vid depression har vi en minskad aktivitet i prefrontala kortex (PFC)och dessutom en ökad aktivitet i amygdala. Den minskade aktiviteten i prefrontala kortex bidrar till ältandet och de negativa tankarna som matas av upplevelser och ett begränsat tillgång till positiva affekter från amygdala. En loop som måste brytas

39
Q

Hur kan man motverka underaktivitet i PFC och överaktivitet i amygdala?

A

om man behandlar med antidepressiva så lyckas man oftast åstadkomma att en nedkylning av amygdala (mindre aktivitet) leder till aktiviteten i PFC normaliseras.

Vid samtalsbehandling är det framförallt prefrontala kortex man når: bryta tankemönster, inaktivitet osv. En upphettning i PFC som leder till att aktiviteten minskar i amygdala.
→ samma resultat men olika metoder

40
Q

Vad är schizofreni?

A

Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som kännetecknas av störningar i tänkande, perception och känslor, vilket ofta leder till hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat beteende och en nedsatt förmåga att fungera i det dagliga livet.

41
Q

Beskriv de olika symptomen du kan få vid schizofreni

A

Två olika typer av symtom: positiva och negativa

Positiva: något som det har blivit mer av;
vanföreställningar: olika typer av ideer som de flesta skulle anse som orimliga

hallucinationer: se, höra, känna saker som inte existerar. vanligast syn och hörsel

desorganiserat tal: tal som inte bär någon vidare mening

Negativ: vanlig funktion dras ifrån;
avtrubbning/känslor flackhet: man känner inte lika starkt

brist på glädje/njutning/drivkraft: påtaglig grad av passivitet

socialt tillbakadragande: drar sig undan

katatont beteende: mer ovanlig, fastnar motorisk i olika ställningar. Oberoende på hur bekvämt eller ej det är kan man stå så ofantligt länge.

42
Q

Vad finns det för olika faser vid schizofreni?

A

En aktiv fas präglas av mer intensiva och påtagliga symtom, vilket leder till försämrad funktion. Under denna fas behöver personen uppvisa två eller flera symtom, varav ett måste vara ett positivt symtom (t.ex. hallucinationer, vanföreställningar, eller desorganiserat tal). Symtomen under denna period når en högre intensitet, vilket påverkar personens förmåga att fungera i det dagliga livet.

En inaktiv: Denna fas innebär en mindre intensiv form av schizofreni där personen fortfarande upplever vissa symtom, men i en svagare form. Under den inaktiva fasen kan det finnas kvar negativa symtom eller resttillstånd av tidigare aktiva symtom, men symtomen är inte lika påtagliga som under den aktiva fasen.

43
Q

Nämn de diagnostiska kraven för schizofreni

A

Varaktighet: Symtomen måste ha pågått i minst 6 månader, där minst en månad måste innefatta aktiva symtom.

Nedsatt funktion: Personen måste visa tydligt nedsatt funktion i sitt dagliga liv under denna tid.

Icke-aktiv fas: Under den icke-aktiva fasen (restfasen) kan negativa symtom vara mer framträdande, eller det kan finnas resttillstånd från tidigare aktiva symtom.

Symptomen får däremot inte bero på;
Missbruk, hjärnskador, utvecklingsrelaterade tillstånd eller andra somatiska tillstånd (tillstånd med kroppen att göra)

44
Q

Vad kan det finnas för strukturella förändringar i hjärnan vid schizofreni?

A

Hälften av patienterna har en utvidgning av lateralventriklar som finns i hjärnan. Vissa tyder på att den aktiva fasen skadar hjärnan mest.

En studie visar att det finns omfattande skillnader i hjärnan hos personer med schizofreni jämfört med dem utan sjukdomen. Skador syns särskilt i frontalloben, temporalloben och parietalloben. Även om schizofreni orsakar mest påtagliga skador under den aktiva fasen, tyder forskningen på att hjärnan riskerar att skadas redan tidigt efter sjukdomens debut, ofta ganska omedelbart.

45
Q

Hur påverkar genetiska faktorer risken för att utveckla schizofreni?

A

Forskning visar att enskilda genetiska variationer har små effekter, men det finns en överlappning med riskgener för bipolär sjukdom, vilket gör det oklart varför vissa individer utvecklar schizofreni. Den ärftliga komponenten av schizofreni är betydande och förklarar ungefär 80 % av risken för sjukdomen. Det är också värt att notera att barn till schizofrena föräldrar, som adopteras bort strax efter födseln, har en liknande förekomst av diagnoser som de som växer upp med sina biologiska föräldrar. Bland monozygota tvillingar (enäggstvillingar) är risken att båda insjuknar så hög som 40–50 % om båda föräldrarna har en diagnos.

46
Q

Beskriv dopamin-teorin

A

Den huvudsakliga förklaringsmodellen för att förstå schizofreni är dopamin-teorin, som fokuserar på dopamin, ett monoamin som spelar en central roll i hjärnans signalering. Dopaminteorin föreslår att obalanser i dopaminsystemet spelar en central roll i uppkomsten av schizofreni.

Hos friska personer kan intag av centralstimulerande droger, som till exempel amfetamin (vilket ökar dopamin tillgängligheten), utlösa psykotiska symtom. Samtidigt har läkemedel som minskar dopamin tillgängligheten, så kallade antidopaminerga medel, visat sig effektivt reducera dessa symptom.

47
Q

Vilka är de två huvudsakliga dopaminerga banorna i hjärnan som påverka schizofreni?

A

Mesolimbiska banan: Överaktivitet i denna bana är kopplad till positiva symtom, såsom hallucinationer och vanföreställningar.

Mesokortikala banan: Underaktivitet i denna bana är associerad med negativa symtom (till exempel avtrubbade känslor och social tillbakadragenhet) och kognitiva störningar.

⇒ Denna obalans i dopaminnivåer mellan de två banorna utgör grunden för teorin om dopaminets roll vid schizofreni och bidrar till en bättre förståelse av symtombilden.

48
Q

Hur hänger nucleus accumbens (NA) och ventral tegmental area (VTA) ihop med schizofreni?

A

Nucleus accumbens (NA) och ventral tegmental area (VTA) är två viktiga områden i hjärnan som spelar en central roll i dopaminets funktion. Dysfunktion i denna dopaminerga krets har kopplats till schizofreni, där abnormiteter i dopaminutsöndringen kan leda till både positiva och negativa symptom.

49
Q

Vilka symtom på schizofreni fokuserar behandlingen på?

A

Behandlingen av schizofreni fokuserar huvudsakligen på att minska överaktiviteten i de dopaminerga banorna, särskilt i mesolimbiska banan, eftersom överaktivitet där är kopplad till positiva symtom som hallucinationer och vanföreställningar.

50
Q

Hur påverkar antidopaminerga läkemedel de positiva symtomen?

A

Antidopaminerga läkemedel kan minska överaktiviteten i dopaminerga banor, vilket ofta lindrar de positiva symtomen på schizofreni.

51
Q

Varför är de negativa och kognitiva symtomen svårare att behandla?

A

De negativa symtomen, såsom bristande motivation och social tillbakadragenhet, samt de kognitiva symtomen, är kopplade till underaktivitet i mesokortikala banan, där dopaminnivåerna redan är låga. Att ytterligare minska dopamintillgången kan förvärra denna underaktivitet.

52
Q

Hur skiljer sig behandlingen av positiva symtom från negativa och kognitiva symtom?

A

Medan positiva symtom kan behandlas effektivt genom att reducera dopaminaktiviteten, är det mycket svårare att hantera negativa och kognitiva symtom eftersom de delvis orsakas av en redan nedsatt dopaminfunktion.

53
Q

Vilken betydelse har dopaminreceptorer i behandlingen av schizofreni?

A

Det finns olika typer av dopaminreceptorer, och olika läkemedel riktar sig mot olika receptorer. Att fokusera på att behandla de positiva symtomen är avgörande, eftersom de är mest framträdande under den aktiva fasen av schizofreni.

54
Q

Vad kan DU göra för att hålla dig frisk psykiskt

A

fysisk rörelse

kosthåll: inte hamna i näringsbrist
i
ntellektuell stimulans: stor betydelse för fördröja vissa sjukdomar

socialt nätverk: att stimulera sig socialt är av stor vikt