Pediatrik Häst Flashcards
1
Q
Hur länge räknas föl som föl?
A
Föl upp till 1 år, därefter åring
2
Q
Hur länge är ett föl ett Pediatriska föl?
A
upp till 3 månader
3
Q
Hur länge räknas ett föl som Neonatal/nyfödd?
A
0-4 veckor
4
Q
Hur gammal är ett föl som räknas som Späd/infant?
A
4-6 veckor
5
Q
Hur gammal är ett föl som räknas som Juvenil?
A
6-8 veckor
6
Q
När börjar föl bli jämnförbara med vuxna fysiologiskt?
A
Vid 4-5 månaders ålder. Då han dom mogna kardiopulmonell funktion, metaboliskt, Immunförsvaret
7
Q
Vad är normalvärden för unga föl?
A
Värdena närmar sig gradvis vuxna värden när fölet blir äldre
Andningsfrekvens: 40- 60 andetag/min. Efter 1 dygn: 30- 35 andetag/min
Hjärtfrekvens (HR): 60- 80 slag/min. efter 1 dygn: 80- 100 slag/min
Slemhinnor ska vara rosa och fuktiga, CRT 1-2sek.
Temp: 37,0- 39,0 C˚. Efter 1 dygn 37,5 - 38,5 C
8
Q
Det friska fölets beteende?
A
Ett friskt föl ligger och sover, diar eller är aktiv. De följer stoet direkt (har långa ben så de ska kunna springa med stoet i princip direkt)
Normalt fölbeteende som skiljer sig från vuxna.
- Fölryckningar - när man tar på dom rycker dom till, dom ska kännas som små “elålpacket”
- Kataplexi: Fölet kan säcka ihop vid fasthållning, Släpp greppet lite så spänstar fölet upp sig
- Hotrespons: hotresponsen är inlärd och sknas hos unga föl. De har generellt okänslig cornea och har därför lätt att få hornhinnesår
9
Q
Vad ska man observera på nyfödda föl?
A
Titta på fölet på lite håll: Kroppshållning, Beteende, Kan fölet resa sig?, Lägger den sig själv?, Hur interagerar den med stoet och omgivningen?
10
Q
Vad är normalt för det nyfödda fölet?
A
Efter 30 sek ska fölet ha en regelbunden snabb andning, och puls!
- Rättningsreflex direkt (ruskar på huvudet) sugreflex inom 5 min
- Ska försöka att stå kort efter födelsen, och kunna stå själv inom 2 h
- Ska själv kunna dia från stoet inom 2 h
- Ska kissa inom 6-10 h
- Mekoniumet (tarmbeck) ska passera helt inom 12 -24 h - första bajset - Den tjocka, grönsvarta, slemaktiga substans som finns i tarmarna hos fullgångna foster.
11
Q
Vad ska djurägaren göra när de får ett föl?
A
- Låt sto och föl vara ifred så mycket som möjligt. Men håll noga koll på båda två!
- Ge ev. första målet råmjölk med nappflaska. Fölet ska då liggande på bröstet, god sugreflex. Köper tid om fölet har svårt att hitta juvret.
- Klipp/dra ej av navelsträngen. Går av spontant, ska inte dras i eller klippas av, Man kan dippa naveln i Tex 0,5 % klorhexidinlösning 1-2 ggr första dagen eftersom det är en infektionsport där navelsträngen har varit. Om det blöder kan man behöva knyta av den.
- Verkar fölungen normal? Beteende, utseende, benställningar: raka ben, försöker stäla sig upp, ser pigg och alert ut, kan ställa sig upp
- Födelsevikt ca 10 % av vuxenvikt. Dvs drygt 50 kg för ett halvblodsföl om stor 500kg
12
Q
Varför är råmjölken viktig?
A
Fölet föds i princip utan antikroppar så fostrets imunsystem är helt inaktivt när de kommer ut- extremt känsliga för infektion! får antikroppar via råmjölken, och om inga antikroppar absorberas har dom ingen passiv immunitet och då är fölet oskyddat mot infektioner.
- Fölets tarm absorberar antikroppar. Förmågan avtar gradvis, Säkrast inom 12 h, helt borta efter 24 h. 22 % kvarstår efter 3 h - därför viktigt att dom kommer upp och diar inom 3h.
13
Q
Varför är det viktigt att stoet inte läcker mjölk?
A
Råmjölk bildas i stoets juver de 2 sista veckorna innan fölning. Produceras bara en gång/dräktighet så det är viktigt att dom inte läcker mjölk för då kommer inte mjölken räcka till fölet. 3-4 Lr mjölk för att få tillräckligt med antikroppar(normal stort föl).
14
Q
Vad gör man om stoet inte har råmjölk, eller har dålig råmjölk?
A
- Om stoet inte har råmjölk/har dålig råmjölk → Ge råmjölk från annat sto alt. Ge plasma (går att ge i munnen de första timmarna därefter iv)
- Råmjölkskvalitet kan kontrolleras med refraktometer/kolostrometer
15
Q
Hur kontrollerar man om fölet fått i sig antikroppar?
A
- Kontrollera antikropp halt i blodet genom Blodprov- foalcheck (Det går inte att se på fölet om det fått i sig tillräckligt med antikroppar)
- Kan göras från 12 (- 24) h efter födseln.
- Bör alltid göras vid problem med fölningen eller om fölet blir/är sjukt!
16
Q
Vad kan för låg halt av antikroppar hos fölet bero på?
A
För lågt intag kan vara pga för lite råmjölk, för lite antikrooppar i råmjölk, läckage av råmjölk, inte producerat tillräckligt med rå mjölk (ex tidigt födda föl och stot inte hunnit procucera tillräckligt), stoet dött under förlossning och man har inte hunnit mjölka ur.
17
Q
Hur är fölets hovar och hovben när de födda?
A
Fölet föds med fölputor på hovarna så att de inte ska skade stoet i magen. Dessa nöts bort fort när fölet börjar gå. Hovbenet ändrar läge i hovkapseln vid belastning. Ses som en ”rand” på hovväggen när hoven växer.
Inte ovanligt att fölen har lindrigt veka böjsenor initialt - det rättar till sig men var försikt med skavsår om dom går med ballarna i marken
18
Q
När rekomenderar man ett första hovslagar besök?
A
Hovslagarbesök efter ca 2 veckor för att kontrollera benställningar och undvika felbelastrningar/felaktiga benställningar
19
Q
När ska man kontakta veterinär om flöets benställning?
A
Kontakta veterinär för råd vid uppenbara felaktiga benställningar - kan behöva opereras. Generellt mer bråttom med felställningar distalt än proximalt
20
Q
Vad har man för parasitprofylax för föl?
A
- Rena beten
- Avmaskning mot spolmask vecka 8 och 16
- Träckprov efter betet
21
Q
Hur ska man vaccinera föl?
A
- Vaccination vid 6 månader ålder mot hästinfluensa och tetanus och ev. botulism om man vill fodra med hösilage
- Från 4 månaders ålder om stoet inte vaccinerats i slutet av dräktigheten. Tidigare än så kan inte fölets immunförsvar svara på en vaccination.
22
Q
Checklista på klinik när djurägaren ringer om sjukt föl, vad ska man fråga?
A
Frågar för att vi behöver veta status, och hur alvarligt det är.
- Hur gammalt är fölet? Kom det i beräknad tid?
- Hur är fölets allmäntillstånd? Kan fölet resa sig/stå själv? Har fölet sugreflex?
- Har fölet fått råmjölk/hur mycket? Har stoet läckt råmjölk innan fölning? Hur länge?
- Vilka sjukdomstecken uppvisar fölet? Har fölet feber?
- Utseende på träck och urin? Har mekoniumet avgått? Problem i samband med urinering/defektering?
- Har fölet svullnader på ben/hälta?
Är fölet undersökt/behandlad av veterinär hemma?
- Mår stoet bra efter fölning?
- Försäkring/ekonomisk situation kring fölet? - kan blir mycket pengar så viktigt att prata om det!
- Reslängd?
Fundera på om er klinik resurser för att ta hand om detta föl eller om fölet bör åka till en annan klinik? - Extremt resurs krävande att ha sjuka föl!
23
Q
Ska fölet undersökas av hemmaveterinär först?
A
Bedömningsfråga- rådgör med din veterinär om du är osäker!
- Om fölet inte är så dåligt är det bra om hemmaveterinären undersöker först då det finns en risk för fölet att komma in till klinik pga att de är så infektionskänsliga.
- Med riktigt sjuka föl kan det vara bäst att komma in till kliniken direkt för att spara tid.
- Om det är långt att åka kan fölet behöva tex glukosdropp för att överleva resan.
24
Q
Hur ska man transportera sto och föl?
A
- beror på hur gamalt och hur sjukt fölet är
- Lasta säkert så att stoet inte riskerar att trampa på fölet, Fölet lastas före stoet (stoet vill inte vara utan sitt föl). Det kan ibland vara bättre att ha fölungen inne i bilen (om litet föl)
- Håll vid behov fölet varmt under resan med täcken och filtar - Värm inte fölet aktivt med tex värmeflaskor då det är risk att de bräner sig
- Mata fölet minst en gång/timme vid långa resor alternativt se till att fölet kommer åt att dia.
- I vissa fall kan det bli nödvändigt att hämta stoet senare och åka utan hästtransport.
25
Vad ska en fölavdelning på klinik ha?
Fölbox ska vara i en lugn del av stallet där det är lätt att övervaka.
Boxen ska vara tillräckligt stor eftersom stoet och fölet ska vara där tillsammans. Den ska gärna vara delbar så att man kan separea mamman och fölet vid behov, men det ska ändå vara möjligt att mamman kan se fölet.
Det ska vara välstrött så fölet inte skadar sig när de tumlar runt
Ska finnas möjlighet till isolering.
Lättillgänglig utrustning ska finnas. ex Kylskåp, frys, Diskbänk, våg för mjölkpulver, Utrustning för provtagning, PVK, dropp - ha allt färdigt, Utrustning för matning, Filtar, dynor, Föltäcken
26
Allmän omvårdnad för föl på kliniken
Ofta ganska likartad oavsett fölets diagnos. Viktigt att fölet hålls varmt, rent och torrt. Viktigt med hygien i boxen
Plan för omvårdnad av den individuella patienten kan göras av veterinär tillsammans med DSS. Plan ska finnas för statustagning, matning, vändning, vätsketerapi osv.
27
Varför är vårdhygienen extra viktig när man tar hand om föl?
Neonatala föl är mycket infektionskänsliga. Klinikmiljön är riskfylld, även om hästarna inte har smittsjukdomar har dom patogener som fölet inte är van vid. Informera djurägaren om risker med att ta in fölet på kliniken
Använd gärna särskild fölavdelning
28
Hur ska man hantera för med täcken på smittsam sjukdom?
Föl med tecken på smittsam sjukdom ska hållas isolerade från andra föl/hästar (Undantag föl yngre än 2-3 dagar)
Undvik om möjligt att samma person sköter föl med och utan misstänkt smittsam sjukdom
29
Vad ska man kolla vid Statustagning föl?
Föl har en mer omfattande intensivvårdsjournal - mer som ska innefattas
Föl på klinik ska monitoreras noga:
- Var observant på ev. nya problem
- Gör en plan för övervakning- journalför
- Kontroll av AT/dikoll
- Noggrann klinisk undersökning (vet) minst en gång dagligen.
- Bör vägas regelbundet. Riktigt sjuka föl vägas dagligen
30
Hur gör man dikoll?
Stå om möjligt utanför boxen och observera så man inte stör. Kontrollera att fölet verkligen diar, får fölet mjölk i näsborrar?
Om fölet sover gå tillbaka en liten stund senare om tid finns eller väck fölet!
Känn ofta på stoets juver. Ett hårt och ömt juver kan tyda på att fölet inte diar.
31
hur ofta diar föl?
upp till 6veckor: Diar väldigt frekvent upp till 2-8ggr/timmer
5-6v: Diar ca 2ggr/timmer
32
Hur görs utvärdering av respiration, föl?
Räkna andningsfrekvens: Börja med detta innan fölet hålls fast.
Fölen blir lätt stressade och kan då få tachypné. Gå i så fall tillbaka och räkna när fölet lugnat sig
Observera andningsmönster och lyssna
Lungauskultation: Lyssna om möjligt när fölet står upp, alt lägg fölet på bröstet
33
Vad är det vanligaste tecken på respiratioriska problem?
Ansträngd andning vanligaste tecknet på respiratoriska problem! Säkrare än auskultationsfynd.
34
Utvärdering av cirkulation
Hjärtauskultation
- Föl har tydligare hjärtslag än vuxna hästar
- Blir lätt stressade och får tachykardi
- Vanligt med fysiologiska blåsljud de första dagarna men patologisk blåsljud förekommer så kontakta vet om man hör något.
- Kontroll av slemhinnor - Ska vara ljusrosa och fuktiga och ha något snabbare CRT än vuxna.
- Kontroll av perifer cirkulation - Känn hudtemperatur på extremiteter, känn efter Palperbar puls i perifera kärl
35
Utvärdering av Träck
kollar att dom bajsar
- Mekonium/ljus fölträck?
- Diarré? - Meddela veterinär direkt om fölet utvecklar diarré
- Koliksymtom? Krystar?
36
Utvärdering av urin
- Föl urinerar mycket (ca 150 ml/kg/dygn) - mycket vätska in (dricker bara mjölk)=mycket vätska ut
- Urinerar inte fölet på flera timmar är det ett observandum!
- Notera ev. urin från naveln (onormalt)
- Övriga avvikelser: Blodblandad urin, krystar, småskvätter
37
Hur ska man ta hand om fölets navel?
Fölets navel ska kontrolleras dagligen. Viktigt med hygien: Desinficerade händer + handskar vid palpation
Dippa naveln - finns olika rutiner, lite studier.
38
Hur ska man hålla stående föl?
- Håll en arm runt bringan och en runt rumpan. Ställ ev. fölet mot en vägg/med rumpan i ett hörn, Håll inte hårdare än nödvändigt. Prova gärna att klia lite på fölet och stå gärna nära stoet (men tänk på säkerheten).
- Var alltid redo - föl är starka och snabba och väldigt explosiva
- Dra aldrig i grimma/grimskaft! Lätt att fölet slår över baklänges och kan göra sig illa i nacken - bättre att putta på bakifrån (Gäller även äldre föl)
- Ta av grimman i boxen så de inte trasslar in sig och använd inte för stora grimmor (eller för små).
39
Hur ska man hålla ett liggande för?
Kräver oftast minst två personer (beroende på föl) En person håller framben och huvud och En person håller bakben (viktigt att bak håller stabiltlt!
Undvik att stressa fölet mer än nödvändigt. Håll hela tiden koll på att fölet mår bra. Tryck inte på buk eller över revben, Lägg inte tryck mot lungor/buk (Se till att andningsvägarna är fria), Var försiktig med fölets huvud, ögon, och Skydda ögonen (dom har inte så utvecklade reflexer i ögonen än - kan skada ögonen på spånet, Lägg tex en handduk under huvudet om fölet ligger i halm)
40
Hur ska man vända fölet?
Ska inte vändas över på rygg, ska rulla på bröstkrogen från en sida till den andra. Stöd fölets huvud om nödvändigt - Skydda ögonen
- Akta slangar och kanyler
41
Hur ska man ge fölet reshjälp?
Reshjälp behövs till föl som inte kan resa sig själv, ex gips, ska lära sig stå
- Lägg fölet i bröstläge →Sträck fram frambenen, vik in bakbenen. (raka framben och häver sig upp) → Nyp fölet lite över ryggen / rumpan ( Håll ev. en arm framme vid bringan som stöd, Hjälp vid behov till lite genom att stödja i svansen så dom inte ramlar). Håll i svansroten nära fölet
- Om fölet ska lyftas upp- lägg en arm framför bringan och en bakom rumpan
- Lyft inte under buken eller revbenen! - Risk för skador.
42
Vad kan man använda för Tvångsmedel för föl?
Använd bara vid behov! Vid tex en statustagning fungerar det ofta att avleda eller klia lite på fölet
Använd inte brems på unga föl! På äldre föl (3-4månader) fungerar brems ofta bra men ska inte sitta för länge - då kan de snetända på bremsen
43
Hur mycket ska man mata ett föl?
Unga föl har snabb metabolism och små energireserver. En frisk fölunge dricker ca 20-25 % av sin kroppsvikt dagligen och ökar i vikt ca 1,5 kg/dygn. I början diar fölet ca 5 ggr/timme
- I vårdsituation: Matning minst 1 gång/timme för neonatala föl. Sjuka föl tolererar ofta inte samma mängder som ett friskt föl.
44
tre olika typ av mjölk
- Råmjölk: Kontrollera kvalitet, Kan frysas (OBS! försiktig tining) - Andra stos råmjölk kan användas till andra föl
- Stomjölk: Förvaras i kylskåp, Kan frysas
- Mjölkersättning: Kontrollera innehållsförteckning-Ska likna stomjölkens sammansättning. Blanda noga enl. anvisningar och Väg mjölkpulver - Vissa föl får förstoppning av mjölkersättning - Blanda ut med stomjölk och Introducera försiktigt
45
Hur länge kan man spara mjölk?
Märk all mjölk som ställs i kyl/frys med datum och stoets namn. Mjölk sparas max 1 dygn i kylskåp.
46
Hur ska man mata föl med nappflaska
Mata helst fölet stående, Alternativt liggande i bröstläge. Aldrig i sidoläge! (aspirationsrisk). Håll flaskan lodrätt/lätt lutad och inte för högt
- Om fölet inte vill ta flaskan: Spruta lite mjölk på mulen, Klia/nyp lite på kors/rumpa. Låt inte fölet suga på fingrarna, dom ska suga på de man vill mata dom ifrån!
- Äldre föl kan vara mycket svåra att få att dricka ur flaska
- Häll aldrig i mjölk om fölet inte har sugreflex!
- Använd en egen flaska till varje föl- märk flaskan!
47
Hur ska man mjölka stoet
- Se till att det är lugnt i stallet
- Ha sto och föl nära varandra. Låt gärna stoet nosa på fölet/ ha fölet stående vid juvret om det är piggt nog - Underlättar nedsläppning av mjölk
- Tvätta & massera juvret (ljummet vatten, varma händer)
- Mjölka med hela handen, Kläm inte med fingrarna runt spenen. Använd ev. mjölkpump men dom släpper ner väldigt kort och mycket så brukar gå bra för hand.
- Sila mjölken (genom tex gasväv)
- Om det inte kommer någon mjölk: Kontrollera miljöfaktorer enl. ovan, Medicinsk behandling kan prövas (oxytocin, domperidon- vet. ordinerad). Mata fölet med mjölkersättning alt. låna mjölk från annat sto.
48
Vad innebär Diträning?
lära fölet dia. Kan vara en tålamodsprövande uppgift!
- Hjälp till att styra fölet mot juvret men inte trycka dit fölet(då blir dom bara motstridiga). Tryck aldrig fölets huvud mot juvret och håll inte fast fölet!!
- Klia/nyp fölet lite på korset/rumpan. Hjälp ev. till att peta in spenen i munnen om dom är i närheten och nosar på spenen
- Om fölet äter från nappflaska: Mata om möjligt vid juvret, Mata från stoets andra sida för att undvika att fölet distraheras av dig och Smyg bort flaskan
49
Risker vid PVK läggning på föl?
- Föl har seg, lite vinglig, hud och känsliga kärl och reagerar fort - extremt noga med aseptiken.
- Lätt att göra hematom vid kanylläggning, kärlen är nära så lätt att sticka i artär.
- Fölen får lätt reaktioner i kärlen
50
Var lägger man ofta PVKn på föl?
Vanligast i V. jugularis, men kan läggas i V. cephalica
51
Vad ska man använda när man lägger PVK på föl?
Använd katetrar med kärlvänlig plast. Använd om möjligt lokalbedövning
52
Vad är viktigt vid suturering av PVK på föl?
Suturera kanylen ordentligt: Fölen rör sig mycket och knickar lätt kanylerna! Sätt fast en förlängning då det minskar drag i kanylen och minskar risk för kontaminering vid medicinering
- Täck kanylen med skydd/”halsduk”. Använd tex Tensoplast, kompress över kanylen. Undvik Vetrap.
- Kanylskyddet byts dagligen!
- Kontrollera kanylen vid varje medicinering
53
När tar man glukosprovtagning?
Glukosprov tas ofta på inneliggande föl för att kontrollera om fölet diar tillräckligt samt kontroll vid glukosinfusion.
Hypoglykemi är livshotande! Akut tillstånd → kontakta veterinär direkt
(Även hyperglykemi är skadligt för fölet men inte lika vanligt om de inte har glukosdropp)
54
Hur tar man glukosprovtagning?
- Ta blodprov ur PVK:n efter att en ”slask” dragits (minst 10 ml)
- Om orimligt högt värde tas ett nytt prov
- Blodprov kan också tas direkt ur en ven eller i munslemhinnan (inte om fölet diar).
55
När använder man Kontinuerlig vätsketerapi på föl?
Ofta till riktigt sjuka föl
- Kräver vanligen att fölet skiljs från stoet (Undvik att skilja sto och föl om det inte är nödvändigt!)
- För exakt infusionshastighet används infusionspump, Ofta flera olika typer av vätska/flera pumpar till samma föl
56
När använder man Bolusgivor av vätsketerapi för föl?
- Ofta till piggare föl
- Underhållsdropp (RA - ex om dom diarre), Plasmagivor - Fölet får en viss mängd vätska i dropp och man går med fölet tills de runnit ut.
57
Vad ska man inte ge som bolusgiva till föl?
Glukos bör ej ges i bolusgivor!
58
Olika typer av vätska man kan ge som vätske terapi
Vätska för underhåll: Vanligen Ringeracetat (RA), Ibland Natriumklorid (tex vid urinblåseruptur)
Glukosinfusion: Ges tex om fölet inte kan dia tillräckligt.
Kolloider: ges i form av Plasma eller syntetiska kolloider men de används i mycket liten utsträckning till föl. Få studier risk/nytta
Kontrollera noga styrkan på allt dropp du hänger upp!
59
När ger man plasma?
Vanligt att man ger föl som kommer in på klinik Naturlig kolloidal lösning. Ges framförallt för att tillföra antikroppar vid: FPT (failure passive transfer) och Förluster/konsumtion i samband med sjukdomstillstånd
60
Hur ger man plasma?
- Tinas i vattenbad i 37 grader, Ej i mikrovågsugn. Tina plasma i anslutning till att den används och tina inte i onödan → plasma är dyrt.
- Omfrusen plasma ska inte användas till föl
- Använd droppaggregat med filter
- Ges långsamt första 5 min → auskultera hjärtat så man hör att de inte får en reaktion. Det finns risk för anafylaktisk reaktion, tachykardi, arytmier - inte ovanligt att de får det, men eftersom det är så illa om dom inte får plasma så provar man det ändå.
- Följ upp effekt med ny foal check dagen efter giva. Inte ovanligt att upprepad giva behövs
61
Omvårdnads aspekter för Stoet
Se till att stoet håller sig lugn, och kan se fölet.
Tillgodose kontakt med fölet
Minst daglig status AT, aptit, temp, ev. flytningar?, Juvret bör palperas flera gånger/dag. Egen journal.
Motion: tex skrittmotion med/utan fölet för att minimera risk för kollik av att stå på box
Hästvan personal, säkerhet
- Vissa ston kan ej tas ifrån sitt föl utan stora risker!
- Kan finnas en ökad risk för endometrit på klinik?
- Dom är på kliniken för en anledning, och hålls stillastående, ev. onormal förlossning, sjukt föl
62
Vad är viktigt att tänka på om fölet dör?
Hur man ska ta bort fölet. låt om möjligt fölet ligga kvar hos stoet över natten så de förstår att det har dött. De blir ändå oftast oroliga när fölet tas bort och är ofta lättare att ta stoet från fölet än tvärtom. Låt ev. stoet gå till en annan box istället /hämtas från kliniken.Sedera vid behov (efter vets ordination)
- Motionera, ta bort kraftfoder för att de ska sluta producera mjölk
- Håll koll på juvret och undvik att mjölka ur - stimulerar mjölkproduktion
63
Vad ska man göra om stoet dör?
1. Se till att fölet får i sig råmjölk om den är nyfödd. Om stoet dör vid/i nära anslutning till fölning, Mjölka ur stoet om möjligt, komplettera med råmjölk från annat sto
- Foal check!
2. Se till att fölet får mat
- Beräkna fölets mjölkbehov (minst 10 % av kroppsvikten). Ge stomjölk/Mjölkersättning. Börja försiktigt och trappa upp givan gradvis. Komplettera ev. med mjölkpellets (några dagar gamla föl)
- Använd nappflaska/hink/”lammhink med napp” - Unga föl bör matas varje timme
- Tillgång till grovfoder (lite äldre föl)
- Väg fölet regelbundet (en badrumsvåg duger).
3. Tillgodose fölets sociala behov
- Amma= optimalt, ger både di och socialisering
- Om ej möjligt- viktigt med snäll häst vän till fölet. Undvik att prägla fölet på människor, viktigt att dom får andra hästar omkring sig
64
Hur introdcerar man en amma till fölet?
1. Hitta en bra kandidat
- Optimalt: snällt sto som nyligen mist sitt eget unga föl alt om det är ett snällt sto som nyligen fött kan dom ta hand om ett till föl också.
2. Introducera försiktigt sto och föl för varandra
- Lugn miljö, helst stoets hemmamiljö - Klinikmiljön kan vara mindre lämplig för att introducera sto och föl för varandra. Oftast är det lämpligt att överlåta introduktion till djurägarna
- Tänk på säkerhet! Stoet får inte komma åt att sparka fölet, Lämna INTE sto och föl ensamma, Lukt från stoets eget föl på det ”nya” fölet, Låt inte stoet nosa på fölet, Ev. hormonbehandling av stoet
- Fölen ofta mindre nogräknade
65
hur ska man reagera om fölet är trött och svagt?
Om fölungen bara sover, står och hänger, inte diar, inte följer stoet eller är mycket trött kan något vara fel → Veterinär ska kontaktas skyndsamt!
66
Möjliga orsaker till ett trött och svagt föl?
Möjliga orsaker, exempel: Sepsis = blodförgiftning, Bristande intag av råmjölk (FPT) hänger ofta ihop med spsis, Dåligt skydd mot omgivningsbakterier - Livshotande mycket akut tillstånd
67
Vad är Prematuritet/dysmaturitet, vad orsakar det? (föl)
Fölungen är omogen/född för tidigt →Lungorna kan vara underutvecklade och får hypoxi och inte kan syresätta sig som dom ska
68
Tecken på Prematuritet/dysmaturitet? (föl)
Övriga tecken: låg vikt, mjuka sladdriga öron, omogna småben i tarsus/carpus, buktande panna. Kan behöva ta bort dom om dom är såpass underutvecklade att dom inte kan stå/gå på sina ben
69
Vad innebär “dummy-föl”?
”Dummy-föl” Hjärnskada pga syrebrist (Hypoxic ischemic encephalopathy -flera olika namn)
Ofta reversibla skador så dom kan bli bra om man hanterar dom rätt. Man tror att de drabbade fölen har höga nivåer av neurosteroidhormoner i blodet- när fölet utsätts för stressen i förlossningen så kikas det igång och “används”, om förlossningen går för fort eller påverkas kickas inte det igång i samma utsträkning så de går inte åt så mycket som det ska. Man kan simulera att de går igenom en förlosning igen så dom blir av med neurosteroiderna
70
Vad är tecken på “dummy-föl”?
Tecken: diar ej, diar på fel ställen, följer inte stoet, kramper
71
Omvårdnad av “dummy-föl”?
Stödmata, undersödjande behandling, ev syre tills skadorna gått tillbaka och dom är “normala”
72
Vad är sepsis?
blodförgiftning
73
Vad är fölsepsis och varför kan de uppstå?
Fölsepsis = systemisk baktriell infektion
- Om inga/för få antikroppar absorberas leder det till ingen/för lite passiv immunitet. Fölet oskyddat/dåligt skyddat mot infektioner → stor risk för sepsis
- Vissa fall infekteras föl i livmodern (inte lika vanligt). Vanligast att det nyfödda fölet infekteras av bakterier i miljön
74
Vad är vanliga inkörsportar för bakaterier för fölet?
navel, mag/tarmkanal, luftvägar och sårskador.
75
Symtom på fölsepsis?
(nyfödda fölet) är svagt, ligger mycket, diar dåligt, har diarré, svullen buk eller svullna leder
76
Behandling av fölsepsis?
Veterinär måste kopplas in omgående!
- Föl yngre än 12 h – ge råmjölk.
- Tillför plasma - En liter blodplasma kan rädda livet på en fölunge!
- Föl i alla åldrar (över12h)- plasma intravenöst.
Vid total FPT (failure of passive transfer) kan behandlingen behöva upprepas
- Antibiotika (+ eventuellt understödjande)
77
Kolik hos föl, sympom:
Föl visar ofta mindre tydliga symtom än vuxna hästar. Rullar, lägger sig på rygg, sträcker ut halsen, piskar med svansen, gnisslar tänder, kutar med ryggen, nedsatt AT, diar ej
78
Kolik hos föl, Möjliga orsaker:
Mekoniumförstoppning, Förstoppning av andra orsaker (enterolither, corp al), Missbildningar (atresia ani: utvecklingsdefekt i analöppning, saknar analöppning.), Enterit (inflammation i tunntarmarna), Tarmfelläge, Inkarcererat pungbråck/navelbråck, Spolmaskinfektion (på något äldre föl). Urinblåseruptur kan ge koliksymtom
79
Vad är Mekoniumförstoppning?
Mekonium finns i tarmen hos alla nyfödda föl ioch börjar komma ut efter att fölet diat. Råmjölk fungerar laxerande och vanligen är det helt ute vid ca 12 h ålder. Ofta fördröjt hos sjuka föl/föl som diat dåligt.
- Om fetal stress vid fölning finns även risk för tidig mekoniumavgång(i fosterblåsan) →aspirationsrisk när dom föds.
80
Symtom på Mekoniumförstoppning
Koliksymtom hos 12-96 h gamla föl
Korrelation till om de inte får råmjölk intag
- OBS! Svårt att notera koliksymtom hos mycket nedsatta föl
81
Vilka är mer risk att drabbas av mekoniumförstoppning?
Sjuka föl/föl som diat dåligt.
Hingstföl drabbas ev. oftare än stoföl (trängre bäcken). Sannolikt ökad risk för sjuka liggande föl dels pga dom inte får i sig råmjölen och för att dom står still.
82
Profylax mot mekoniumförstoppning
Profylaktiska lavemang (tex Microlax) har inte visat sig ge lägre frekvens av mekoniumförstoppningar.
83
Diagnostik mekoniumförstoppning
Klinisk us + rektal palpation (vet)
Tympanism? (ansamling av gas) - Mät ev. bukomfång så tarmarna inte brister (pga gasbildning)
Tachykardi? (>120/min)
Ev. röntgen/UL
Foalcheck alltid!
84
Monitorering av föl med mekoniumförstoppning?
Allmän svaghet?, Feber?, Kan fölet urinera?, Blir koliken värre och värre?
85
Åtgärder mot mekoniumförstoppning?
Lavemang (1 gång!)
- Microlax/Klyx: De flesta djurägare kan ge fölet ett lavemang hemma. Retande för tarmslemhinnan och finns risk att skada tarmen. Rekommendera inte djurägaren att ge upprepade lavemang! → kan spräcka tarmen och då finns det inte så mycket man kan göra .
- Acetylcysteinlavemang: Buffras med tex. bakpulver, Alt. använd acetylcystein för nebulisator. Ges med Foleykateter som får sitta 15 min: Retande- var noga med buffring. Kan upprepas efter 12 h
- Paraffinoljelavemang: Skonsamt
Laxering p.o.
- Sondning med paraffinolja om > 24 h gammal (görs av veterinär)
Smärtbedömning och smärtlindring
- Kramplösande (Metamizol (Vetalgin)), Smärtstillande (butorphanol), Antiinflammatoriskt/NSAID (flunixin)
Motion
Stomjölk är laxerande - positivt om fölet diar (oftast)
Understödjande:
- Vätsketerapi
- Antibiotikaprofylax? - I princip alltid på klinik- sjukt ungt föl i högriskmiljö
Magsårsprofylax
Ibland är buköppning enda utvägen (ovanligt)
86
Prognoss av mekoniumförstoppning
Generellt god prognos
87
Vad är risken med diarré hos föl?
Fölen kan vara pigga till en början men kan snabbt bli medtagna och uttorkade.
Föl äldre än något dygn med diarré ska isoleras!
88
Vad kan orsaka diarré hos föl vara?
- Sepsis - Unga föl med diarré ska hanteras som sepsisföl tills motsatsen är bevisad dvs ska undersökas av veterinär omgående
- Rotavirus: Relativt vanligt och Mycket smittsamt! Kort inkubationstid. Tre avföringsprov tas
- Salmonellos, Clostridios
- Omogen tarm, ischemisk påverkan: Tex prematura föl, i kombination med annan sjukdom
89
Vad är fölbrunstdiarré?
Pga äter grovfoder och träck från mamman → bakteriell nedbrytning startar och absorptionen av fettsyror påbörjas. Men om det blir för mycket så uppstår diarré. Även föl som inte diar får fölbrunstdiarré, Sekretorisk diarré, Omställning av tarmfloran?
- Lindrig diarré vid ca 7-10 dagars ålder
- Opåverkat AT: Normal temp, ingen inflammatorisk påverkan
90
När ska man kontaka veterinär för föl med fölbrunstdiarré?
Veterinär ska kontaktas om fölet: Får nedsatt AT eller feber, Slutar dia, Utvecklar kraftig diarré, Visar tecken på att vara uttorkad -Föl kan få diarré av annan orsak även om de är 7-10 dygn!
91
Vad behandlar man hälta hos föls som, tills motsatsen är bevisad?
Hälta hos föl behandlas som septisk artrit (bakteriell infektion i en led) tills motsatsen är bevisad eftersom de kan bli väldigt dåliga akut om det är det→ dvs fölet ska undersökas av veterinär omgående!
92
Vad finns det för övriga orsaker (förutom septisk artrit) till hälta hos föl?
Frakturer, Osteochondros - brockdeformation, Patellaluxation (Har ofta problem att resa sig, Galla i knäleden (ökad ledvätska). Svårt att se hälta om bilateralt. Man kan känna att patella kan manipuleras i sidled)
93
Vad är kliniska sjukdomstecken på septisk artrit?
Kliniska sjukdomstecken: Hälta, Svårigheter att resa sig, Jämfotahopp, Feber, Ledgalla, Periartikulär svullnad (svullen runt leden)OBS - Liggande föl!
- Neonatala föl ses septisk artrit ofta i kombination med generella tecken på sepsis
- Lite äldre föl - utan generella tecken på sepis, mår bra men väldigt svullna i ett ben
94
Vad är Osteomyelit?
Infektion i skelett - Kan uppkomma i kombination med septisk artrit eller ensamt. Etiologi liknande septisk artrit.
- Osteomyelit ses ofta hos lite äldre föl. Kan drabba flera leder och en hematogen spridning. Oftast inga lednära sårskador
95
Diagnostik av septisk artrit?
Synoviaprov, Cytologi + odling, Blodprov., Inflammationsbild, foalcheck, blododling, Röntgen, ev. UL
96
Åtgärder vid septisk artrit?
- Spolar leden: Leden/lederna spolas under allmän narkos - med eller utan artroskopi (kamera), avgörs från fall till fall
- Lokalbehandling i leden med antibiotika (kan upprepas), Antibiotika (bredspektrum) iv.
- Skyddsbandage - försikgt med bandaget!! mycket polstring och inte för hårt
- Vid spolning med kanyl bara någon dag
- Vid artroskopi- tills någon dag efter stygntagning (14 dgr)
- Eller till ev. sår läkt
- Smärtlindring/smärtbedömning
- Postoperativ smärta!
- Noggrann dikoll!
97
Vad är Navelbråck?
Ofullständig slutning av bukväggen runt naveln. Varierande storlek, känner ofta att man får in fingrarna i linje alba
- Hos vissa normala föl: palperbar ”konturstörning” (fibrös platta) i bukväggen runt naveln de första levnadsdagarna - Sluts inom ca 4 dagar
- Kan även uppkomma under neonatalperioden-Liggande föl tros vara predisponerade
- Risk- inkarceration av tarm i bråcket → akut kolik (tarmarna kommer ut ur bråcket och kläms av
98
Åtgärd mot navelbråck?
- Monitorering: Är bråcket mjukt?, Reponerbart?, Palpationsömhet?, Svullnad i området?, Kolik?
- Många bråck sluter sig spontant - konservativ behandling
- Kirurgisk åtgärd: Akut om inkarcererad tarm, Vid stora bråck eller om bråcket kvarstår vid ca 6 månaders ålder
99
Navelinflammation - sjukdomstecken
Feber +/-, Förtjockad navelstump, Ödem, Vätska/var i naveln, Vid infektion endast i djupare umbilikala strukturer (inga yttre tecken), Urachus, artärer, ven
100
Vad är risker med navelinflammation?
Kan Leda till sepsis, septisk artrit, osteomyelit, leverabscess eller orsakas av sepsis
Navel är en “bra” ingång för infektion så var noga med hygienen! ffa med liggande föl
101
Diagnostik av navelinflammation?
Klinisk us av navel + resten av fölet, UL - Klipp pälsen runt naveln alt. blöt pälsen med sprit, Övrig diagnostik, Blodprover: hematologi, foal check mm
102
Åtgärder mot navelinflammation?
Konservativ behandling: Antibiotika, NSAID; Dippning av navel (0,5 % klorhexindinsprit); Monitorering och Uppföljande blodprov, UL
Kirurgisk behandling om medicinsk behandling inte har effekt eller I vissa fall direkt omd et är riktigt illa. Tar bort naveln och syr ihop det (som man gör med brock)
103
Prognosen för navelinflammation?
God prognos!
Sämre om sekundära problem som septisk artrit
104
Vad är Urachusfistel?
Persisterande urachus- kommunikation mellan urinblåsa och navel : när det blir kvar efter födseln.
105
Symtom på urachusfistel?
- Urinläckage från naveln
- Liggande föl predisponerade
- Oftast opåverkat AT och kan ibland vara subtilt - titta noga när fölet kissar
- Ibland i kombination med navelinflammation
106
Diagnostik av urachusfistel?
Klinisk us av navel + resten av fölet, UL, Övrig diagnostik, Blodprover: hematologi, foal check mm
107
Åtgärder mot urachusfistel?
Konservativ behandling: Antibiotikaskydd eftersom det är öppet till urinblåsan. Dippning av navel (klorhexidin 0,5 %) (Ej etsande medel), Tålamod och Uppföljande UL
Kirurgisk behandling vid utebliven effekt av konservativ behandling
108
Kliniskt sjukdomtecken för gomspalt
Mjölk i nosen efter att fölet diat (Kan ibland vara svårt att upptäcka eftersom att mjölken rinner ut kan även orsakas av andra tillstånd - Kontrollera att mjölken verkligen kommer inifrån!), Hosta, ansträngd andning
Involverar mjuka och/eller hårda gommen. Grava fall kan lätt palperas/ ses vid munhåleundersökning, I mildare fall behöves endoskopi
109
Prognos för gomspalt?
Avvaktande prognos
110
Åtgärder mot gomspalt?
Kirurgisk åtgärd aktuellt i vissa fall men det är en svår kirurgi.
111
Vad är Wry nose?
Nosryggen vriden åt ena hållet, plattorna i ansiket växer i ojämn takt i fosterstadiet
112
Symtom på wry nose?
Symtom beroende på omfattning. Ibland inga problem så länge fölet diar
Näsborrar kan vara stenotiska vid grava fall - förträngningar i passagen i näsan
113
åtgärder mot wry nose
Kirurgi möjlig åtgärd men är omfattande och svår kirurgi där man sågar isär och sätter plattor för att fixera.
114
Vad är Dvärgväxt, och vad är risker med de?
Förekommer hos vissa raser- tex. Miniatyrer, Frieser (broskdefekter)
Ofta fler problem än bara storleken: Veka böjsenor, Luftvägsobstruktion, Onormala proportioner för hela brosk och skelettet är påverkat - hela stödjevävnaden i kroppen är missbildad.
115
Vad är mikroophtalmi?
- Onormalt liten ögonglob, eller kan vara helt tillbakabildad
- Unilateral = god prognos. Man kan ta bort ena ögat, eller leva med det
- Bilateral=avlivning om fölet är helt blint
116
Vad ska man tänka på med föl som vårdas inne för felaktiga benställningar
Det är ganska vanligt
Omvårdnad:
Kontrollera att de är bekväma i gips/skenor/skor. Verkar de halta/obekväma – kontakta veterinär, dom får snabbt skav som är värre än det dom kom in för
Kan behöva reshjälp - kan bli klumpiga med helgipsade framben
Ha inte halm i boxen kan vara svårt för dom att röra sig, se så de inte snubblat osv
Kan bli väldigt vilda/understimulerade av boxvila, ofta frisk i övrigt, var försiktiga!
