Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

DoDos 1 Del 2 > Genetik > Flashcards

Genetik Flashcards

1
Q

Deffination av Gen:

A

En bit av arvsmassan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Deffination av Aotosom

A

En kromosom som inte är en könskromosom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Deffination av Könsdifferentiering:

A

Bestämmer vilket kön fostret får

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Deffination av Honkön

A

XX

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Deffination av Hankön

A

XY

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Deffination av Allel

A

variant av en gen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Deffination av Locus:

A

”genens adress” där en allel från varje förälder finns.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Deffination av Homozygot:

A

allerna är lika i locuset

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Deffination av Heterozygot

A

allerna är olika i locuset

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Deffination av Haploid:

A

Enkel kromosomuppsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Deffination av Diploid

A

dubbel kromosomuppsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är Fenotyp

A

de observerbara egenskaperna hos en organism, till exempel en blommas färg eller ett djurs beteende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är Genotyp:

A

en individs genetiska uppsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilken har fler anlag, x eller y kromosomen?

A

X har fler anlag än Y.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är Meios?

A

Meios -reduktionsdelning är celldelning som ger könsceller(gameter) som är haploida. Detta ger upphov till genetisk variation och är en förutsättning för avelsarbete & evolution (naturligt urval).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan genetisk variation ske?

A

Genetisk variation kan förekomma vid könlig förökning, Mutationer, Överkorsning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur fungerar alleler?

A

Allel – variant av en gen. Alla individer har alla gener, men för många gener finns flera varianter, flera alleler. De olika allelerna för en viss gen påverkar samma egenskap, men de kan ha olika verkan.

Vissa gener hör ihop och ligger nära varandra och ökar sannolikheten för olika kombinationer av gener att komma tillsammans, ex. röd päls och aggressivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är Dominant och recessivt anlag?

A

Dominant är synligt anlag och recessiv syns inte men kan ärvas vidare till nästa generation.

Recessiva gener slår igenom endast om både generna i genparet är recessiva, dvs homozygot. Om det finns en dominant gen döljer den recessiva genen, men recessiva genen kan fortfarande föras vidare. Har du ett dominant anlag kan du ha ärvt ett dominant anlag av vardera förälder så att båda dina egna anlag blir dominanta. Eller så har du bara ärvt det dominanta anlaget av din ena förälder. Då har du ett dominant anlag som syns men du har även ett vikande anlag för egenskapen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad heter det om allerna är lika/olika i locus?

A

Om allerna är lika är individen homozygot i detta locus och om de är olika är individen heterozygot.

  • Två likadana (två dominanta eller två recessiva) gener i ett genpar kallas homozygot för anlaget.
  • Den som har en dominant och en recessiv gen i ett genpar kallar heterozygot
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad gör locus?

A

Locus – ”genens adress” där en allel (anlag) från varje förälder finns. Samma locus finns på var och en av kromosomerna i ett par. I ett locus förkommer ofta olika varianter av ett visst anlag, dvs alleler. Olika alleler påverkar samma egenskap men de kan ha olika verkan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är Multipla alleler?

A

fler än en allel i samma locus. Ex. färgpigment hos kaniner styrs av fem olika alleler – additiv genverkan. Blodgruppsystem hos däggdjur bygger på samma principer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är överkorsning?

A

Överkorsning sker vid meios och är när homologa kromosomer byter segment med varandra. Det kan ske var som helst på kromosomen. Det innebär att anlagen kan möbleras om inom varje kromosompar och ger kromosompar med nya genkombinationer.

Antalet kombinationsmöjligheter blir därmed väldigt många.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är Könsbunden nedärvning?

A

Egenskaper vars anlag finns på könskromosomerna kallas för könsbundna, X kromosomen nedärver fler anlag än Y.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är recessiv x-bunden arvsgång?

A

Vanligast är recessiv X-bunden arvsgång: ett recessivt anlag på X-kromosomen nedärvs således från modern till avkomman. (Mamman har anlaget, men det visar sig på sonen). Genen finns då inte på Y-genen. Sitter som en recessiv allel på X- kromosomen

  • Ex. skallighet, färgblindhet, hemofili
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad menas med Könsbegränsade egenskaper?

A

Egenskaper som bara kommer till uttryck hos det ena könet, t ex modersegenskaper (hos tikar) och kryptorchism (hos hanar). De anlag som styr de könsbegränsade egenskaperna behöver inte finnas på könskromosomerna

26
Q

Vad kan Mutationer leda till?

A

En mutation kan se ut på olika sätt och få olika konsekvenser. olika mutationer kan ge likande symtom.

  • De flesta mutationer har ingen effekt alls, andra leder till att det aktuella proteinet fungerar sämre. I undantagsfall uppkommer mutationer som är gynnsamma för individen
27
Q

Vad händer om en mutation sker på en könscell?

A

Sker en mutation i en könscell kan den föras vidare till avkomman

28
Q

Vad händer om en mutation sker på en kroppscell?

A

Sker en mutation i en kroppscell kan den endast påverka individen, t ex cancer

29
Q

Vad är Autosomal dominant nedärvning?

A

Autosomal dominant nedärvning drabbar båda könen. En förälder har den dominant gen som har lika stor risk att man för vidare till både son och dotter, eftersom den är dominant. Varje barn löper 50% risk att ärva sjukdomsanlaget.

30
Q

Vad bör man göra om man har en individ i avel som har en autosomal dominant nedärvd egenskap/sjukdom man inte vill ha?

A

Man kan då välja att inte använda de sjuka individen i avel och därmed bli av med problemet. Kan dock bli trixigt om det är något som märks senare i livet, när man redan hunnit avla. Kan då vara bra att ha gentest för individer som ska avlas

31
Q

Vad är autosomalt recessiv nedärvning

A

Finns tex hos hund med prcd-PRA

Man måste ärva anlaget från bägge föräldrarna för att sjukdomen ska visa sig. I de flesta fall är de bägge friska bärare av sjukdomsanlaget, och varje barn löper då 25% risk av få anlaget i dubbel uppsättning.

32
Q

Vad bör man göra om man har en individ i avel som har en autosomal recessiv nedärvd egenskap/sjukdom man inte vill ha?

A

Då är svårigheten att man inte kan se sjukdomen när hunden är ung, använder i avel och visar sedan sjukdom när det blir äldre. Då har den fört genen vidare och alla dena barn kände anlagsbärare.

En anlagsbärare kan parars med en individ vas gener “passar” så att man kan lyckas utesluta anlaget för sjukdom genom att se till att ungerna får rätt gener. (tar bort den recessiva genen)

33
Q

Vad bestämmer fenotypen?

A

Fenotypen bestäms av ett samspel mellan genotypen och miljöfaktorer.

34
Q

Hur många fenotyper kan förväntas hos andra generationen vid monohybrid nedärvning med dominans?

A

två olika fenotyper i proportionerna 3:1

35
Q

Hur många fenotyper kan förväntas hos andra generationen vid dihybrid nedärvning med dominans?

A

När två gener är inblandade, 4 olika fenotyper i proportionerna 9:3:3:1

  • Två av dessa är nykombinationer.
36
Q

Du har en gen med Bb och en gen med bE vilken färg kommer avkomman få?

A

Svart

Gener: B,b och E,e
Stort B= svart
Litet b = brunt
Bb= svart eftersom B är dominant
bb= brunt
Stort E = möjliggör pigment av pälsen.
ej stort E blir ljus eftersom pigmentet inte kommer ut.

37
Q

Vad är epistasi?

A

Epistasi - samspel mellan loci. Med epistasi menas att allelerna i ett locus kan påverka hur gener i andra loci uttrycks. Flera exempel finns inom färggenetiken, bland annat påverkar alleler i E-locus om genvarianterna i B-locus (för svart/brun färg) uttrycks eller inte.

38
Q

Om båda föräldrarna är homozygota, vad kommer ankommar bli?

A

Avkomman är alla heterozygota

39
Q

Om föräldrarna är homo & heterozygot, vad kommer avkomman bli?

A

Avkomman blir antingen homo- eller heterozygot

40
Q

Vad är letalt anlag?

A

dödligt anlag

41
Q

Vad är semiletalt anlag?

A

en genvariant som i dubbel uppsättning (homozygot form) är dödlig, letal. De embryon som får ett semiletalt anlag från båda sina föräldrar överlever inte.

42
Q

Exempel på semiletalt anlag

A

anlag för stubbsvans (orsakad av en mutation i den så kallade T-genen), anlag för hårlöshet och anlag för färgen harlekin hos grand danois, merle.

Harlekin hos grand danois, merle hos hundar får man inte använda i aveln hur som helst pga detta.

43
Q

Vad är Kvalitativ nedärvning?

A

även kallad monogen nedärvning.

Egenskaper som påverkas av en eller ett fåtal gener (har en enkel arvsgång). Miljöpåverkan är ofta obefintlig eller mycket begränsad.

  • Fenotypen bestäms av genotypen
  • Avelsvärdering genom exempelvis korsningsscheman DNA-tester
44
Q

Exempel på egenskaper med Kvalitativ/monogen nedärvning

A

Färger, stubbsvans, hårlöshet

45
Q

Vad är Kvantitativ nedärvning?

A

Även kallad polygen nedärvning.

Egenskaper som påverkas av många gener och miljöfaktorer i samverkan (har en komplex arvsgång).

  • Fenotypen bestäms av både arv och miljö
  • Avelsvärdering genom skattning av avelsvärden (index: uttrycker hundens skattade avelsvärde för en egenskap/sjukdom)
46
Q

Exempel på egenskaper med Kvantitativ/polygen nedärvning?

A

Beteende, funktion, fruktsamhet, många sjukdomar

47
Q

Vad betyer Släktskap?

A

anger andelen gener som är identiska genom arv hos två individer

  • Släktskap = andel gemensamma anlag hos två individer
48
Q

Vad är Inavel?

A

Parning mellan besläktade individer - innebär att avkomman kan få två alleler i ett locus som är identiska genom arv

49
Q

Var kommer genvariationer hos individer från?

A

Samtliga genvarianter hos en individ kommer från modern eller fadern

  • Hälften av generna kommer från tiken, hälften från hanen.
  • Inga gener kan tillkomma utifrån men mutationer kan uppstå
  • Slump och överkorsning vid bildning av ägg och spermier ger nya kombinationer av arvsanlag
  • Individen har unik kombination av de gener som finns i populationen
50
Q

Släktskapsgrad % mellan en individ och dess:

far eller mor?

farfar eller mormor?

farfars far etc. är?

A

50%

25%

12,5%

51
Q

Släktskapsgrad % mellan en individ och dess:

helsyskon är?

halvsyskon är?

kusiner är?

A

50%

25%

12,5%

52
Q

Släktskapsgrad % mellan en individ och dess enäggstvillingar är?

A

100%

53
Q

Vad är Inavelskoefficienten (F):

A

Anger hur stor del av en avkommas gener som blivit dubblerade genom föräldrarnas släktskap. Anger sannolikheten att två alleler i ett genpar hos en individ är identiska genom arv

54
Q

Hur räknar man inavel mellan ex far/dotter, halvsyskon/halvsyskon parningar?

A

släktskapsgraden % mellan individerna och delar på två.

Ex: far/dotter = 50% delat med 2 = 25% inavel. Halvsyskon/halvsyskon = 25% delat med 2 = 12,5 % inavel

55
Q

Vilken max inavelgrad rekomenderar SKK?

A

SKK rekommenderar max inavelsgrad 6,25 % = kusinparning.

  • Sällan värt att titta längre bak än fem generationer
56
Q

Vad är Inavelsdepression?

A

Inavelsdepression: genetiskt betingade funktionsnedsättningar hos individer i en population som kan uppkomma vid inavel. Ger negativ påverkan på fruktsamhet, avkastning, livskraft mm

57
Q

Vad är Heterosis- korsningseffekt?

A

Motsats till inavelsdepression

  • Strävar efter att åstadkomma en individ som är mer heterozygot än normalt. Detta uppstår genom att korsa olika raser (Ex Pigghamgrisar som är en treraskorsning)
  • Vid korsning mellan individer från olika raser kan man i första generationen få en korsningseffekt som framför allt tar sig uttryck i förbättrad livskraft och tillväxt hos avkomman. Effekten beror på att heterozygotin hos avkommorna ökar (det vill säga de kommer i många loci att få olika genvarianter från föräldradjuren). Denna effekt är tillfällig då genkombinationen splittras till nästa generation
58
Q

Vad är additiv nedärvning?

A

varje enskild gen påverkar en egenskap. Båda genvarianterna (allelerna) kommer till uttryck i fenotypen. Avkommans fenotyp kan förväntas motsvara ett genomsnitt av föräldradjurens.

59
Q

Vad är Heritabilitet/Arvbarhet?

A

Arvbarhet = variationen orsakad av additivt arv. Arvbarheten är ett statistiskt mått som anger hur stor del av den mätbara variationen (fenotypisk variation) hos en egenskap som beror på arvet (genetisk variation).

  • All ärftlig variation + miljövariation
  • Arvbarhet kan uttryckas som 0-1 eller Eller i % mellan 0-100 (0 allt beror på miljön & 1/100 beror bara på arvet) där värde under 0,2 är lågt.
60
Q

Exempel arvbarhet:

  • Arvbarheten för mankhöjd är i detta fall 70%.
  • Genomsnittlig mankhöjd för rasen är 36 cm.
  • Pricken är 32 cm dvs 4 cm lägre än rasmedelvärdet
  • Pia är 30 cm dvs 6 cm lägre än rasmedelvärdet

I medeltal är de 5 cm lägre än snittet och 70 % av deras avvikelse beror av arv.

Hur ska du räkna ut förväntade mankhöjden på avkommorna?

A
  • 0,7 x 5 cm = 3,5 cm
  • 36-3,5 = 32,5 cm förväntas avkommar bli.

DoDos 1 Del 2 (10 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions