Paniksyndrom och agorafobi

Question 1

Hur brukar man beskriva upplevd ångest?

Answer 1

Upplevd sannolikhet att fruktad händelse ska inträffa och upplevd grad av katastrof om fruktad händelse inträffar delat med upplevd tillit till sin egen förmåga att hantera fruktad händelse och upplevd tillgång till hjälp, t.ex. av andra människor.

Question 2

Hur diagnostiseras en panikttack?

Answer 2

Minst 4 symtom (t.ex. hjärtklappning, svettning, darrning, andnöd, kvävningskänsla, tryck över bröstet, rädsla för att dö, rodnad, frossa osv). En avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag i vilken dessa symtom utvecklas hastigt och når klimax inom 10 min. Alla tillstånd kan få specifikationen “med panikattacker”.

Question 3

Hur diagnostiseras paniksyndrom?

Answer 3

: Återkommande oväntade panikattacker. Minst en av attackerna ha följts av minst en månad av ihållande oro av att få fler attacker eller oro över konsekvenserna och/eller en signifikant förändring i beteende relaterat till attackerna. Attackerna beror inte på en fysiologisk effekt av en substans. Panikattackerna förklaras inte heller bättre med en annan psykisk störning som t.ex. social fobi, dvs att attackerna uppstår under exponering av fruktade sociala situationer.

Question 4

Hur diagnostiseras agorafobi?

Answer 4

vara en märkbar rädsla eller ångest för två eller flera av fem situationer: 1) att använda allmänna kommunikationsmedel, 2) vistas på öppna platser, 3) vistas på slutna platser, 4) stå i kö eller vara i en folksamling och 5) vistas utanför hemmet ensam. Individen ska också frukta eller undvika dessa situationer p.g.a. tankar att flykt därifrån kan vara svårt och hjälp kanske inte finns ifall panik-liknande symtom eller social generade symtom skulle ske (t.ex. kissa på sig eller kräkas). Dessa situationer ska nästan alltid utlösa rädsla/ångest. De undviks aktivt, kräver att någon följer med eller uthärdas under extrem ångest. Det har varit i minst 6 månader.

Question 5

Vad är en begränsad vs. fullständig panikattack?

Answer 5

Begränsade panikattacker innebär att det är färre än 4 symtom samtidigt som fullständiga panikattacker innebär att det 4 eller fler symtom.

Question 6

Hur ser prevalensen för paniksyndrom och agorafobi ut?

Answer 6

Prevalensen är 2% för paniksyndrom och 1-3% för agorafobi. Livstidsprevalensen för paniksyndrom är 4-5% och agorafobi 2-5%.

Question 7

Beskriv psykopatologin, det naturliga förloppet?

Answer 7

Enstaka korta episoder av panikattacker, återkommande episoder av panikattacker, ett långvarigt kroniskt förlopp men med växande intensitet relaterat till belastningar i livet. Agorafobi kan tillstöta närsomhelst under förloppet men vanligen under de första åren av sjukdomen.

Question 8

VIlka är de vanligaste komorbida diagnoserna?

Answer 8

Depression, GAD, Social fobi, PTSD och alkohol och drogbrukssyndrom är vanligt.
Mellan 25-65 % av alla patienter med PD/A uppfyller kriterierna för en personlighetsstörning vanligast är fobisk, osjälvständig och histrionisk.

Question 9

Både Clark och Barlow har tolkningsmodeller för panikattacker och paniksyndrom/agorafobi, beskriv Clarks tolkningsmodell.

Answer 9

Panikattacker är resultatet av katastrofala feltolkningar av vissa kroppsliga eller mentala sensationer. Det som feltolkas är huvudsakligen normala ångestreaktioner (t.ex. hjärtklappning) men också vissa andra sensationer (t.ex. olika emotioner och normala fysiologiska reaktioner). Den katastrofala feltolkningen innebär att sensationerna upplevs som betydligt farligare än de egentligen är.

Question 10

Lär dig Clarks panikcirkel för i helvete!

Answer 10

Komponenterna: Situation. Notera något i kroppen/ångestpåslag. Negativa tankar. Ångest/oro. Fysiologiska symtom. Feltolkning.

Question 11

Både Clark och Barlow har tolkningsmodeller för panikattacker och paniksyndrom/agorafobi, beskriv Barlows tolkningsmodell.

Answer 11

Barlow tolkar genom stress- och sårbarhetsmodellen. Den förklarar panikattacker och paniksyndrom och agorafobi genom fysiologisk förhöjd autonom aktivering och överandning. Samt genom psykologisk sårbarhet genom att man har en tendens att uppfatta ångest som skadlig, det kan kopplas till tidigare negativa erfarenheter som t.ex. sjukdom i familjen. Första attacken sker ofta utanför hemmet vilket gör symtomen mer hotande.

Question 12

Vilka är stegen i Barlows stress-sårbarhetsmodell?

Answer 12

Biologisk sårbarhet.
Stress/negativ livshändelse.
Falskt alarm.
Inlärning (betingning)
Inlärt alarm.
Psykologisk sårbarhet.
Utvecklat paniksyndrom.

Question 13

Hur förklarar en betingningsmodell uppkomst av PD?

Answer 13

Genom att det skett en interoceptiv betingning av ångest till kroppsliga symtom vid traumatiska/stressfyllda händelser som innebörut en stark ångest för individen, de kroppsliga symtomen kan vara t.ex. yrsel, andningssvårigheter och hjärtklappning. Det är en emotionell betingningsprocess som inte har en kognitiv koppling.

Question 14

Vilken terapimodell har bäst evidens för PD och A?

Answer 14

Clark et. al. Kognitiv terapi (2.20 - 2.87). Den enskilda behandlingsinterventionen är exponering med avslappning/andningsträning. Exponering för sig har också gott stöd samt exponering och kognitiv terapi.

Question 15

Hur ser det ut med symtom efter avslutad behandling?

Answer 15

80-100% är helt panikfria efter behandling. 50-80 % av dessa patienter når ett s.k. ”high end state”, dvs. symtomen och fungerandet ligger inom normalintervallet av befolkningen. Ca. 50 % av patienterna har dock kvar åtskilliga symtom, det är oftast patienter med svår agorafobi.

Question 16

Vilka informationsmetoder använder man för att ringa in problematiken vid KBT-analysen (konceptualiseringen)?

Answer 16

intervju, frågeformulär, självobservation som ”dagbok” samt individuella ångest- och undvikandehierarkier.

Question 17

Vilken information är viktig att ha med i ångest- och undvikandehierarkierna?

Answer 17

Information om situation/aktivitet, skattning av undvikande samt skattning av ångest.

Question 18

Vilka funktioner finns det med självobservation?

Answer 18

Indikation på om man följer behandlingen.
Identifiera triggers och NAT:s.
Öka medvetenheten om attackerna (intensitet, duration, frekvens).
Uppmuntrar till tanke-testning.
Ökar metakognitiva förståelsen (tankar är tankar).

Question 19

Vilka är standardkomponenten efter konceptualiseringen?

Answer 19

Psykoedukation i vilken man bår igenom av PD/PDA är, rationalen för behandlingen och Clarks panikcirkel.
Kognitiva tekniker som innebär att undersöka faktaunderlag, avkatastrofiera och använda sig av beteendeexperiment.
Beteendetekniker som magandning och exponering.
Slutligen: åtgärder för att förebygga återfall.

Question 20

Beskriv utförligt vad psykoedukationen ska innehålla.

Answer 20

information kring vad ångest är för något, vilken/vilka diagnoser personen har, vad som händer i kroppen när någon får en panikattack, vad feltolkningar/katastroftankar är för något och hur dessa ser ut för just den här individen samt vad som vidmakthåller patientens problematik.

Question 21

Vilka tre delar brukar man beskriva att panikångesten består av?

Answer 21

En stark kroppslig reaktion.
Tankar om vad som är farligt och vad som händer i kroppen.
Förändrat beteende.

Question 22

Hur vidmakthålls problematiken enligt Clark?

Answer 22

Genom kognition/tankar som ger en selektiv uppmärksamhet på kroppssignaler och genom olika beteenden som undvikandebeteenden och säkerhetsbeteenden.

Question 23

Hur genomförs kognitiv omstrukturering?

Answer 23

Genom att ställa sokratiska frågor, identifiera situationer med ångest och NAT:s, identifiera tankefällor, undersöka bevis för och emot samt använda sig av beteendeexperiment.

Question 24

Vilka steg genomgår man vid undersökning av bevis för och emot en katastroftanke?

Answer 24

1) Definiera och skriv ned katastroftanken t.ex. när jag känner något ifrån bröstet så är det risk för att jag håller på att få en hjärtinfarkt
2) Skriv ned bevisen för att det kan vara så t.ex. när man får en hjärtinfarkt brukar man få ont i bröstet, jag har känt mig väldigt trött den senaste tiden, min pappa fick hjärtinfarkt
3) Skriv ned bevisen emot att det kan vara så t.ex. jag är ordentligt utredd medicinskt, jag röker inte och motionerar regelbundet (till skillnad emot min pappa som även fick infarkt när han var betydligt äldre än vad jag är nu), jag har haft mycket på jobbet den senaste tiden
4) Formulera en alternativ balanserad tanke t.ex. risken är liten för att jag skulle ha en hjärtinfarkt, jag har haft mycket på jobbet den senaste tiden och känt mig stressad, vilket kan ge sådana symtom ifrån kroppen
5) Trovärdigheten för katastroftanken före och efter omstruktureringen kan skattas från 0-100%

Question 25

Vilka steg genomgår man vid ett beteendeexperiment?

Answer 25

1) Definiera den katastroftanke som ska prövas - t.ex. om jag springer i en trappa så kommer jag få en hjärtinfarkt
2) Designa ett experiment för att pröva detta - t.ex. jag ska springa uppför en trappa en minut
3) Skatta sannolikheten för att katastroftanken ska inträffa från 0-100 % före experimentet utförs, och sedan efteråt igen - t.ex. hur stor är sannolikheten att du får en hjärtinfarkt av att springa en minut upp för en trappa från 0-100% ?

Question 26

Hur hänger hyperventilering ihop med panikattacker?

Answer 26

Ca. 60 % av panikattackerna är kopplade till hyperventilering. Då tar man ytliga andetag med bröstkorgen genom munnen, ca. 18-22 st/min. Då uppstår respiratorisk alkalos vilket innebär att en för stor del av koldioxidan vädras bort från blodet och det blir basiskt, det leder till yrsel och stickningar i kroppen. Man kan använda sig av andningsträning i form av magandning som intervention till detta.

Question 27

Vilket problem finns med strategier för att stå ut med ångesten?

Answer 27

Skillnaden mellan detta självkontrollsbeteende/coping och säkerhetsbeteende/undvikande kan vara hårfin. Självkontrollbeteende används för att kontrollera ångesten exempel på detta är distraktion, avslappning och kontrollerad andning. Säkerhetsbeteende/undvikande används istället för att förhindra katastrofer exempel är ”jag måste slappna av så att jag inte får en hjärtinfarkt” och ”om jag inte andas kontrollerat så svimmar jag”.

Question 28

Vad innebär interoceptiv exponering?

Answer 28

Man framkallar kroppsliga reaktioner upprepade gånger för att nå habituering av ångesten. Man kan också göra det som en del av ett beteendeexperiment för att åstadkomma kognitiv förändring och efterföljande beteendemässig förändring. Övningsexempel: hyperventilera, skaka huvudet från sida till sida.

Question 29

Hur ser exponeringen vid agorafobi ut?

Answer 29

Man börjar med att göra en hierarki över agorafobisa situationer, sätter upp rimliga beteendemål, utför exponeringen genom att börja i mitten av hierarkin och hoppa fram och tillbaka. Ofta kräv assisterad exponering vid svår agorafobi.