Omvårdnad vid hjärtsjukdomar Flashcards
..
Vad är en PCI och hur går den till?
Percutan Coronar Intervention: Behandling som du kan få när det har blivit förträngningar i hjärtats kranskärl. Behandlingen öppnar upp kärlen så att blodet kan passera som det ska igen.
En PCI går ut på att man kortfattat vill vidga kärlet där en trombos bildats och detta gör man för att cirkulationen och flödet ska bli bättre. Man kör in en kateter via
ljumsken eller handleden som har en ballong på toppen. När man kommit fram till kärlet som har en propp/plack så blåser man upp ballongen som då dilaterar kärlet.
Sedan för man in ett stent som kommer hjälpa kärlet att hålla sig öppet och detta kommer förhoppningsvis leda till att blodflödet och syresättningen i kroppen blir
bättre.
- Kateter förs fram till stenosen i kranskärlet
- En uppblåsbar ballong vidgar kärlet
- En nätcylinder placeras i det förträngda kärlet som fastnar och håller kärlet öppet
Läkemedel 3-12 månader efter ingreppet som förebygger blodproppar
Vilka förberedelser gör man inför en PCI behandling?
Du får lokalbedövning och är vaken under hela behandlingen.
Du får en venkateter i armen för att du ska kunna få läkemedel direkt i blodet och för att blodprover ska kunna tas under själva behandlingen. Du får lugnande och kärlvidgande läkemedel om det behövs.
Antikoagulatia (blodförtunnande) inför proppbildning och för att minska risk att de sprider sig
Vilka observationer är relevanta att göra efter en PCI behandling?
- Arytmier: EKG- förändringar?, ta Bt och puls,
Arytmier ofarliga ibland men kan vara farliga. Viktigt att hjärtat övervakas med EKG. Vissa extra slag är normalt men det får inte bli för mycket och inte allvarliga arytmier - Blödningsrisk:
- Inspektion av radialis/femoralis: Kontrollera förbandet och insticksstället - Viktigt att kontrollera om det blöder och att det inte är svullet, irriterat eller rött då detta kan tyda på infektion.
- pga antikoagulatia är det en risk för blödning på andra ställen också - Andningsbesvär: Saturation och andningsfrekvens - För att se att patienten syresätter sig tillräckligt och att det går bra att andas utan smärta osv. En risk som finns vid PCI är akut hjärtsvikt/lungödem och då är det viktigt att hålla koll på andningen.
- bedömning av allmänpåverkan: yrsel, svimningskänsla, illamående, trött/svag…
Vilka allmänna råd kan du ge en patient angående aktivitet när PCI behandling har genomförts?
Pat kan vara sängliggande en stund efter ingreppet, pga blödningsrisken ska ej patienten vara uppe och röra sig för mycket.
Anpassa aktivitet efter förmåga efter sängliggande (smärtfrihet): om patient får bröstsmärta och andningsbesvär så ska de exempelvis ta det lugnare
Ökad aktivitet succesivt, anpassat träningsprogram
Vid hemkomsten från sjukhuset kan du direkt börja med vardagsaktiviteter som till exempel matlagning, trappgång, lättare städning och lättare trädgårdsarbete. Prova dig fram och ta aktiviteterna i din egen takt. Promenera dagligen och öka successivt längd och gånghastighet efter ork. Det finns inga förbjudna rörelser.
Vad står CABG för?
CABG – coronary artery bypass grafting – kranskärlsoperation (byta ut kranskärl med ett annat kärl oftast från benet)
Vilka påverkbara/ej påverkbara riskfaktorer finns det för kranskärlssjukdomar?
Icke påverkbara riskfaktorer:
- Ärftlighet
- Ålder
- Manligt kön
9 påverkbara faktorer:
- Hypertoni
- Hyperlipidemi
- Rökning
- Diabetes
- Bukfetma
- Låg fysisk aktivitet
- Psykosocial stress
- Låg konsumtion av frukt och grönt
- Hög konsumtion av alkohol
Hur kan du reducera de påverkbara riskfaktorerna?
- Rökning - ökar blodets kolmonoxidhalt ->minskar syretillförsel -> endotelskada: kan ge upphov till ateroskleros
- Rökstopp minskar snabbt risken för ny infarkt - Minska förhöjda blodfetter: Att minska ner på mättat fett och i stället äta omättade fetter är viktigt för att förändra kolesterolbalansen. såsom Fleromättade vegetabiliska fetter, fisk, fiberrika kolhydrater, omega-3.
- Fysisk träning: aktivitet som innebär pulsstegring i åtminstone en halvtimme minst 2-3 ggr/ vecka: sänker puls/bt, blodfetter, ökad kapillärnybildning i myokardiet, minskad arytmibenägenhet, ökar livskvalitet, osv.
- Viktigt att respektera sina egna gränser
Vad är Elkonvertering?
Elkonvertering är en behandling som ibland kan användas när hjärtat inte slår som det ska. Du får en elektrisk stöt för att ändra hjärtats rytm så att det slår som vanligt igen. Under elkonverteringen är du sövd med narkos. Då sover du djupt och märker inte av elstötarna.
Läkaren sätter två plattor på din bröstkorg. Hen tittar hela tiden på EKG:et för att se hjärtats rytm. Du får en stöt med ström och hjärtat ska då komma tillbaka till sin vanliga rytm. Det händer att läkaren får ge upp till tre eller fyra elstötar. Behandlingen tar cirka fem till tio minuter.
Det är mycket ovanligt med komplikationer i samband med elkonvertering. Det kan bli lite rött eller svida på bröstkorgen där plattorna har suttit. Några timmar efter behandlingen kan du få ont i musklerna i kroppen, men det går över.
Vad är kranskärlsröntgen och varför blir du remitterat till en sådan?
En patient med bröstsmärtor eller andfåddhet blir oftast remitterad till ett arbets-EKG följt av en kranskärlsröntgen.
Man sprutar kontrastvätska i kranskärlen för att se var eventuella förträngningar (stenoser) sitter
Är endast ett eller två av de stora kranskärlen involverade rekommenderas oftast PCI-behandling, och om alla kranskärlen är involverade görs kranskärlsoperation
I utredningen inför en operation ingår ultraljud av hjärtat för att värdera klaffarnas funktion samt hur bra hjärtat rör sig. Eventuella fel på någon av hjärtklaffarna åtgärdas samtidigt. Andra undersökningar är lungröntgen och njurfunktionsmätning (njurarna ser till att vi får ut vätska ur kroppen, viktigt att de fungerar speciellt vid hjärtsvikt).
Vilka observationer är bra att göra hos patienter med hjärtsvikt?
- Cirkulation: tillstånd och läkemedel som patient behöver påverkar cirkulationen, ta puls och blodtryck
- Andning: AF+saturation
- Vätskebalans: vätskeintag/ mäta urinmängd, kontrollera viktkontroll samma tid varje dag för att jämföra vikten mellan dagarna då det kan vara en indikation på att man har samlat på sig vätska: de har överskottsvätska och vid akuta situationer vill man få ut vätskan, så man får ut mer än vad man dricker
- Elimination: viktigt att det fungerar. Man kan använda bladderscan. Behöver de KAD?. Kontrollera njurfunktionen (undersökning av kreatininhalten i blodet. Förhöjda värden är dåligt)
- Hudstatus, svullna ben?; när benen svullnar blir cirkulationen sämre, ofta linda benen eller stödstrumpa
Hur ofta beror på patientens tillstånd.
Vilka omvårdnadsåtgärder kan man göra vid hjärtsvikt?
- Balans mellan: aktivitet – vila
- Anpassa vårdmiljön:
- fördel att ha nära till en toalett, pga vätskedrivande eller har syrgas
- Om syrgas, tänka på hur slangarna ligger. Behöver extra lång slang t toa?
- hjärtläge: (Minskar det venösa återflödet till hjärtat och därmed minskar belastningen på hjärtat) - Nutrition:
- undvik extra salt (salt binder vätska kvar i blodbanan)
- gärna små täta måltider (E-kost) - CPAP (continuonous positive airway pressure)
Vad är CPAP?
(continuonous positive airway pressure)
Pressar tillbaka vätskan i alveolerna till blodomloppet så att diuretika kan verka och få bort överskottet
Är det riktigt illa så den akuta hjärtsvikten gått över till lungödem, när alltså trycket i lungvener är så stort att vätska tränger ut till alveolerna så kan man behandla med CPAP. Detta betyder att man har ett övertryck i både in och utandning och att man pressar på det viset tillbaka vätska i blodbanan.
En behandling som leder till ett positivt tryck i luftvägarna under hela andningscykeln
- Det gör att andningsvägarna öppnas upp/ motverkar atelektaser (sammanfallna lungblåsor),
- ödem i lungorna trängs tillbaka
- sekretmobiliseringen underlättas
CPAP är inte en optimal behandlingsmetod under längre perioder för patienter med nedsatt uthållighet i andningsmuskulaturen, som till exempel vid KOL
