Odling Flashcards
Vad är odling? När startade odlingsrevolutionen? Vad finns det för typer av växtförädling?
Odling är förädling och kontroll av miljön. Den neolitiska revolutionen startade för 11 000 år sedan.
Det finns omedveten förädlig av växter som ofta sker av större korn eller grödor. Medveten men emd begränsad genetisk förståelse. Baserad på genetisk kunskap (100-200 år). Aktivt nyttjande av korsningar och mutationer som leder till genetisk variation eller GMO-tekniker.
Vad är syftet med förädling?
Förbättra möjligheten att nyttigöra egenskaper hos organism(er) eller ekosystem. Ökad kvalitet och kvantititet av egenskapen. Förädling ger högre fotosyntes, mindre kolhydrater till rötter och mer kolhydrater till kärnan.
Vad blir det för konsekvenser av förädling?
- Högre vattenåtgång per ytenhet
- Högre näringsåtgång per ytenhet
- Större möjlighet för ogräs
- Större risk för störningar (liggsäd) angrepp (svampar och insekter)
- Större påverkan på omgivningens vatten- (vattenbrist och försaltning), och näringsbalans (eutrofiering).
Vilka områden är det som är lämpliga för odling?
Det är viktigt att det finns en balans mellan vatten och näring för att jordbruk ska kunna finnas. Områden som är lämpliga för odling har god tillgång till vatten och näring: Nederbördsrika områden eller möjlighet till bevattning. Näringrika jordar, t.ex översvämningsmråden
Vad innebär odling?
Förbättra avkastning och kvalitet med långsiktigt mindre arbetsinsats:
- Eliminera konkurrens
- Förbättra vattentillgången
- Förbättra tillgången på näringsämnen
- Förbättra grödor och djur (förädling)
- Hindra sjukdomar på växter och djur
Vad innebär odling?
Förbättra avkastning och kvalitet med långsiktigt mindre arbetsinsats:
- Eliminera konkurrens
- Förbättra vattentillgången
- Förbättra tillgången på näringsämnen
- Förbättra grödor och djur (förädling)
- Hindra sjukdomar på växter och djur
Vilka nivåer finns det gällande mat per person?
Nivå 1: jägare och samlare - mat till 1 pers/km²
Nivå 2: Herdar och röjsgödslingsjordbrukare - mat till 20 pers/km²
Nivå 3: jordbrukar med fasta gödslade åkrar - mat till 50 pers/km², eller avancerade jordbrukare med fasta gödslade åkrar - mat till 200 pers/km²
Nivå 4: Konstgödseljordbrukare - mat till 3000 pers/km²
Förklara vad produktion och försörjningstrygghet är kopplade till
Produktionen är f.a. kopplad till närings- och vattenförsörjningen samt skörde- eller harvest index.
Försörjningstryggheten är kopplade till t.ex. skadebekämpning, lagringsmöjligheter, transport och fördelning.
Vad finns det för odlingsutmaningar?
- Ökad kväveproduktivitet i växtodlingen
- Recirkulation av näringsämnen
- Förbättrad vattenhushållning
- Förbättrad resistens mot sjukdomar hos
växter- och djur - Ökad livsmedelsproduktion i kombination
med bevarad biodiversitet - Bibehållen eller ökad per capita produktion
Vad säger Diamond (2002) i “Evolution, consequences and future of plant and animal domestication”?
Växt- och djur domesticering är den viktigaste delen av utvecklning under de senaste 13 000 åren. Han förklarar processen som leder till domesticering. Det börjar med en förändring: förändring hos plantor och hos människligt beteende. När människor började flytta på vild plantor så började en ovetande evolution mot andra typer av plantor och när domesticering blev mer effektivt så började vi att bosätta oss.
Bland djur som aldrig domesticerades finns på grund av sex anledningar: långsam utveckling, lång graviditeter, ovilja att utöka i fångenskap, ingen ledarhierarki och tendenser att få panik i instängda utrymmen.
Expansion sker lättare och snabbare på öst-väst axlen än på norr-söder axlen.
Konsekvenserna av domesticering är matproduktion blev seditärt vilket ledde till innovation, evolution av epidemiska virus, expansion av argikultur och mänsklig evolution.
Vad säger Tilman et al. (2002) i “ Agricultural sustainability and intensive production practices”?
Samhället får en stor mängd gynning från ekosystemtjänster. Jordbruksmetoder kan minska förmågan att ekosystem för att tillhandahålla varor och tjänster.
Tillgången på jordbruksprodukter och ekosystemtjänster är båda avgörande för människans existens och livskvalitet. Men nyligen jordbruksmetoder som kraftigt har ökat den globala livsmedelsförsörjningen har haft oavsiktlig, skadlig påverkan på miljön och om ekosystemtjänster, vilket lyfter fram behovet av mer hållbart jordbruksmetoder.
- Att höja avkastningen på befintlig jordbruksmark är avgörande för att “rädda mark för “natur”, men utsikterna för avkastningsökningar är jämförbara med
de senaste 40 åren. Stagnerande avkastningspotential är ett av de främsta hindren till ett hållbart jordbruk.
- Ytterligare ökningar av kväve- och fosfortillförsel kommer sannolikt inte att vara lika effektiva för att öka avkastningen på grund av minskande tillbakagivning.
- Tekniker som dropp- och pivotbevattning kan förbättras vattenanvändningseffektivitet och minska försaltning samtidigt som du bibehåller eller ökande skördar. De har använts i industrialiserade länder på högvärdiga trädgårdsgrödor, men deras utökade användning är det för närvarande inte ekonomiskt lönsamt för baslivsmedelsgrödor.
- Minskning av olika pester.
- Implementering av hållbara vanor bland bönder. Antingen genom lagar eller policies, eller konsument begäran så kan bönder motiveras att göra mer hållbara val. MEN för att göra bytet behövs mycket kunskap.
Sammanfattning:
Målet med ett hållbart jordbruk är att maximera nettonyttan som samhället får från jordbruksproduktion av mat och fibrer och från ekosystemtjänster. Detta kommer att kräva ökade skördar, ökad effektivitet av kväve-, fosfor- och vattenanvändning, ekologisk kallt baserade förvaltningsmetoder, förnuftig användning av bekämpningsmedel och antibiotika och stora förändringar i viss djurproduktion praxis. Framsteg i den grundläggande förståelsen av agroekolo- gy, biogeokemi och bioteknik som är direkt kopplade till avelsprogram kan i hög grad bidra till hållbarhet6,66. More about this source textSource text required for additional translation information Send feedback Side panels
Vad säger Emanuelsson (1997) i “Samspelet mellan landskapets utveckling och människans produktionsmetoder”?
Näringsämneshypotesen: viktigt för odling är kväve, fosfor och kalium. Boserup påpekar att befolkningen vid vissa tillfällen i historien ökar drastiskt vilket har att göra med nya tekniker som gynnar odling.
1. människan lever som jägare.
2. människan utnyttjar röjgödslingstekniker
3a. territorium delar markslag: näringsrika som exporterar och det som importerar.
3b. födoproduktionen ökar från 3a.
4. teoretiskt sätt kan slopa näringsämnesexporterande varor.
Hävdhypotesen: Kjekshus teori kring befolkningsregressioner.
Handelshypotes har utgångspunk att det i ett slut, icke handelsberoende system är omöjligt för människorna att förstöra markanvändningssystemen och ändå behålla den initiala befolkningsmängden.
