Förnybara resursernas ekonomi-skog Flashcards
Förklara skillnaden mellan förnybara och icke-förnybara resurser:
Icke-förnybara resurser är resurser som har en extremt låg biologisk tillväxt. Exempelvis mängden olja och mineraler förblir i praktiskt taget konstant över 1000 år vid ingen förbrukning.
Förnybara resurser har en positiv biologisk (naturlig) tillväxt. Exempelvis är träd, fisk, grödor förnybara resurser.
Vad kan vi få av skogen som en resurs? Vad behöver vi tänka på?
Från skogen går det att få resurser som timmer, uppvärmning, papper, förpackningar, möbler, kläder och bioenergi samt mänskligt värderande som ekosystemtjänster och rekreation. Det kan ske konflikter mellan olika intressenter gällande det som påverkar människor och bör därför finnas med i ekonomiska diskussioner.
Vi behöver tänka på skogsägaren och vad som påverkar skogsägarens beslut samt att förstå avvägningarna som kan användas i denna utformningen av styrmedel.
Vad är det som karakteriserar skogsekonomi? Hur får vi intäkter av den? När får man intäkter i skog?
Till skillnad från många andra ekonomiska projekt så ger en investering i skog inte några intäkter förrän 50‐100 år längre fram i tiden.
Det som är viktigt är att en kostnad 2021 skall vägas mot en intäkt 2071 eller kanske 2121. Hur gör vi det? Genom att jämföra konkreta kostnader som plantering, material och arbetskraft m.m samt rörliga kostnader med intäkten. Jämför alternativ.
Jämför två investeringsalternativ för en skogsägare. I Version A ger en vinst på 10 TSEK/hektar år 20 and 20 TSEK/hektar år 40. Version B kommer ge en vinst på 40 TSEK/hektar år 40. Båda alternativen innebär en kostnad på 5 TSEK/hektar för markberedning och plantering. Anta att räntan är r = 0,05 (5%).
Följande frågor bör ställas: Vilket rotationsalternativ är bäst ekonomiskt? Bör man investera i endera alternativ?
Enligt en mer naiv kalkyl ger en vinst på 25 000 kr/hektar enligt version A och 35 000 kr/hektar enligt version B. Problemet är att räntan inte tagits med och nutidsvärden används
Hur fungerar nuvärdesprincipen? Vad används den för?
Olika investeringar har oftast olika tidsprofiler vad avser utgifter (investeringar) och inkomster. Inte ovanligt att man har stora utgifter i början medans inkomsterna kommer först långt i framtiden. Det blir därmed viktigt att kunna erhålla ett nuvärde för framtida kassaflöden (intäkter och kostnader).
Nuvärdesprincipen används för att fastställa en investerings lönsamhet genom att ta hänsyn till tidsaspekten. Används även för att jämföra olika investeringsalternativ där kostnader och intäkter är daterade i olika tidpunkter. Investeringen är lönsam om nutidsvärdet är positivt och mer lönsam ju högre nutidsvärdet är.
Vad finns det för beslutsregler kring nuvärdesprincipen? Hur ska vi tolka beslutsregeln?
Om resursägaren vill maximera lönsamheten så gäller nuvärdesprincipen(regeln): Investera endast om NPV > 0. Om vi har flera investeringsprojekt att välja mellan, och målet att välja det lönsammaste alternativet: Välj det alternativet som har högst NPV.
Villkoret NPV > 0 försäkrar att vi endast investerar om avkastningen är större än räntan i banken.
Vad är IRR? Hur fungerar det? Vad finns det för antaganden?
IRR, eller internal rate of return (internränta), är en annan metod för att jämföra lönsamheten på olika investeringar. Man kan direkt räkna ut avkastningen. IRR är den nivå på ränta som gör att NPV = 0.
IRR har en intressant tolkning, men NPV mer robust för ta beslut. Kombinationen kan vara insiktsfull!
Negativa kassaflöden kommer innan positiva kassaflöden vilket ger sambandet enligt ovan mellan NPV och diskonteringsräntan.
Hur räknar man ut IRR?
Genom att gissa sig fram!
1) Pröva med ett värde på 𝑟.
2) Om NPV > 0, höj 𝑟.
3) Om NPV < 0, minska 𝑟.
4) Fortsätt till NPV = 0 vilket visar avkastningen på projektet per år.
Hur gör man ett beslut kring avverkning av skog? Ju högre volymen på virket är, desto högre blir skogsägarens intäkter. Innebär det att ifall man låter skogen växa tills den når en ålder där den inte växer mer?
Nej, höga intäkter i framtiden innebär nödvändigtvis att man anser att det är bra att vänta. Vi vill inte maximera intäkter, utan nuvärdet av vinsten vilket är intäkter minus kostnader.
Vissa antaganden bör ske.
Tillväxttakten > räntan ==> avverka inte och låt skogen växa för tillväxten är större i skogen än tillväxten i banken.
Tillväxten < räntan ==> avverka, sälj skogen för tillväxten i banken större än tillväxten i skogen.
Hur tänker man kring avverkning av skog ifall återplantering är ett alternativ? (Faustmann)
Faustmann ställde frågan kring ifall skogen fortfarande skall avverkas?
Skogsägaren står hela tiden framför avvägningen att ju snabbare hen avverkar, desto högre tillväxt kan he åtnjuta.
Om kostnaden för avverkning, alternativt priset
för timmer förändras, så förändras även
avvägningen mellan att avverka för att ånjuta
högre tillväxt och inte avverka och spara
pengarna som frekventare avverkning innebär.
Faustmann visade att om man formulerar om
optimeringsproblemet och tar hänsyn till
aspekten att marken kan odlas på nytt med en
initialt hög tillväxt så sjunker t∗ , dvs tiden för
avverkning. Om man inte korrigerar för Faustmann så antar man implicit att värdet på skogsmarken efter att den avverkats är 0.
Vad säger Field (2005) i stora drag?
Över 30% av jordens yta täcks av skog och det finns massor med olika typer av skog. De stora problemen som finns kring att behålla skogar är att:
1) uppehålla produktion av traditionella skogar tillsammans med växande ekonomier som vill använda oss för bränsle och pappersproduktion.
2) skillnaden mellan utvecklade och outvecklade länders användning av skog: rekreationellt.
3) ökat tryck hos utvecklingsländer att göra skogar till andra typer av land.
4) identifikationen, bedömning och reserveringen av nya typer av skogstjänster som kollagring och ekosystem skydd.
Det är svårt att bestämma kring när man ska hugga ned ett träd. Vad är den optimala mängden tid mellan nedhuggningsrotering?
