NKSE 4 Flashcards

1
Q

KRITERIER OM NÅGON AVLIDIT

A

Ingen palpabel puls
Inga hörbara hjärtljud vid auskultation
Ingen spontan andning
Ljusstela pupiller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

FYSIOLOGISKA TECKEN PÅ ATT DÖDEN ÄR NÄRA

A
Marmorerad hud
Sover mestdels av dygnet, helt sängliggandes
Andas med öppen mun 
Avsmalnad näsa
Kall perifiert
Svårt att svälja
Tunn trådfin puls
Lågt blodtryck
Minskad eller upphörd urinproduktion
Oregelbunden, rosslig, ytlig andning (Cheyne-stoke-andning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

TA HAND OM DEN AVLIDNA KROPPEN

A
Ta bort kuddar
Fäll sängen i planläge
Avlägsna KAD, PVK mm
Bädda rent i sängen
Namnkort med patientens identitet på kroppen
Vädra rummet
Tvätta patienten
Byt kläder
Sluter ögon
Kammar håret
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

SMÄRTSKATTNING

A
VAS-skalan 
Abbey Pain Scale
Verbal beskrivande
Något som förvärrar?
Hur? Karaktär? Stickande, molande, huggande
När började smärtan?
Var sitter smärtan? Flyttar den sig
Något som lindrar?
Har du tagit något smärtstillande läkemedel?
Har smärtan förvärrats över tid?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

OBEHANDLAD SMÄRTA - KONSEKVENSER

A
Depression
Imobilitet
Dålig erfarenhet av vårdtid
Sömnstörningar
Svårt att klara av vardagen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

ORÖRLIGHETSKOMPLIKATIONER

A
Trycksår
DVT
Förstoppning
Lunginflammation
Kontrakturer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

EXISTENTIELL SMÄRTA

A
Meningen med livet
Lidandets mening
Socilala problem, arbete, familj
Vad händer efter döden?
Vad är rättvisa?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

BLODSTATUS

A

Hb (134-170)
Leukocyter, blodplättar (LPK) (3,5-8,8)
Trombocyter, Vita blodkroppar (TPK) (145-348)
Erytrocyter, röda blodkroppar (EPK)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

ELEKTROLYTER SOM REGLERAR SYRA-BAS BALANSEN

A

Natrium

Kalium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

BLODPROVER

A

NJURFUNKTION: Kreatinin (GFR)
Urea
Elektrolyter

CRP - Infektionsprov

SR - Snabbsänka

LPK - Leukocyter

B-hb + P-fe - Vid blödning från exempelvis magtarmkanalen

GALLSJUKDOM: Billirubin
IKTERUS ALAT
ALP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

BLODPROVTAGNING

A

Ordning: Koagulationsrör (Ljusblå) (PK-prov)
Serumrör (Röd, orange)
Heparinrör (Lila el. vit) (Blodstatus, HbA1c)
Glukos (Rosa)

Desinfektera och låt torka för att minska risken för hemolys

Fasta minst 10 timmar vid fastevärde

Vila minst 15 min före provtagning pga referensvärden är baserade på provtagning efter vila i sittande ställning

Stas åtdragen max 1 minut, lossna stas vid blodsvar

Koagulationsrör före serumrör för att minska risken för tillblandning av tillsatser

Pumpa bltrmanchett till 40-60 mmHg som stas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

GASTROSKOPI - INFORMATION TILL PATIENT

A

Fastande före
Laxering före
Ett flexibelt endoskop förs ner via munnen
Svalget kommer att bedövas
Man kan få lugnande om man vill
Man undersöker matstrupe, tolvfingertarm och magsäck
Biopsi-prover kan komma tas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

SÅRLÄKNINGSFASERNA

A

Koagulationsfasen - Blödningen stillas
Inflammationsfasen - Rodnad, svullnad, värmeökning, ömhet
Nybildningsfasen - Granulationsvävnad bildas
Mognadsfasen - Granulationsvävnaden tillbakabildas och såret bleknar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

SÅRLÄKNINGSHÄMMANDE FAKTORER

A
Rökning
Ålder
Dåligt näringsintag
Dehydrering
Diabetes
Ödem
Infektioner
Minskad rörlighet
Läkemedel
Anemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

DOKUMENTATION SÅR

A
Lokalisation
Storlek
Djup
Vätskande
Pågående såromläggning
Uppföljning
Typ av sår
Hur länge såret funnits
Smärta
Klåda
Eksem
Mål med sårbehandlingen
Lukt
Nekroser
Fibrinbildning
Sårkanter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

SÅRINFEKTION - TECKEN

A
Värmeökat
Lukt
Rodnad
Glipande sårkanter
Lätt blödande
Ömhet
Svullnad
17
Q

VANLIGA BAKTERIER SOM ORSAKAR INFEKTIONER POSTOP

A

Staphylococcus areus

Staphylococcus epidermis

18
Q

BENSÅR

A

Arteriella - Smärtan blir värre om foten är i högläge, såret ofta torrt och utstansat

Venösa - Ofta lokaliserat vid malleolen, kompressionsbehandling, högläge, minska ödem för att förebygga nya sår

19
Q

DIBETES FOTSÅR - RÅD

A

Inspektion dagligen
Håll fötterna mjuka - smörja med mjukgörande
Torra och rena fötter
Lagom skor med stadig sula
Undvik gå barfota
Sluta röka
Uppmana söka vård vid minsta tecken på sår

20
Q

ORSAKER ATT INTE TA BLODPROV I EN ARM

A

Ärr
Fistel för dialys
Områden med ödem och hematom
Svårstucken

21
Q

ORSAKER TILL FELAKTIGA VÄRDEN PÅ BLODPROV

A
Handknytningar
Klappat på venen
Provrör i fel ordning
Stas för länge
Stuckit innan desinfektionen torkat
Prov ur PVK
22
Q

DVT - SYMTOM

A
Smärta i benet
Rodnad
Svullnad
Värmeökning
Ökad venteckning
Tyngdkänsla
23
Q

MINSKA RISKEN FÖR DVT

A
Lägesändringar/vändschema
Kompressionslindning
Böj och sträck i lederna
Ha benen i högläge
Läkemedelsbehandling
24
Q

KOMPRESSIONSSTRUMPA

A

SYFTE: minska svullnad
stimulera att nya kärl bildas
motverka att inte bensår uppstår

EGENVÅRDSRÅD: Instruera hur den tas på innan uppstigning på morgonen
Rör och sträck på benen
Inga veck på strumporna
Var uppmärksam på förändringar

25
Q

OBSTIPATION - EGENVÅRDSRÅD

A
Ät fiberrik mat
Fysisk aktiv
Drick tillräckligt
Laxerande medel
Undvik mat som är förstoppande som ex blåbär
Ät katrinplommon
Gå till toaletten på regelbundna tider
Lugn och ro vid toalettbesök
26
Q

OBSTIPATION

A

Vid långvarig obstipation kan fekalom bildas. Det vanligaste symtomet är diarre

Tarmmotoriken är mest aktiv efter intagen frukost

Första åtgärden vid obstipation är att kartlägga bakomliggande orsaker

27
Q

MEKANISK ILEUS - ORSAKER

A

Tumörer
Gallsten
Fekalom
Sammanväxningar/Adherenser

28
Q

SOND - MÄTA UT

A

Nästippen - Öronsnibb - Spetsen på bröstbenet

29
Q

SÄTTA SOND

A

Ta fram material
Mät hur lång - markera på slangen
Basala hygienrutiner med handskar och förkläde
Fukta sonden i vatten
Lokalbedöva näsborren
För in den och stanna närr sonden når svalget
Ge patienten vatten och be patienten svälja samtidigt som du för sonden förbi svalget
Be patienten böja huvudet lite framåt och för ner sonden i matstrupen
Kontrollera att sonden ligger rätt genom att-
KURRPROV - spruta in vatten och lyssna med stetoskop om det kurrar
ASPRIRERA - med en spruta för att se on maginnehåll kommer upp
FIXERA SONDEN

30
Q

KOMPLIKATIONER SOND

A

Ångest/Oro
Aspiration lungorna
Sond kommer i luftvägarna
Vagusnerven retas vilket leder till bradykardi och illamående

31
Q

EDA - EPIDURAL BEHANDLING - KONTROLLER

A
Märkt enligt anvisning
Smärtpumpen stämmer överens med ordination
Ordinerat läkemedel
Mängden kvarvarande läkemedel
Smärtskattning
Muskelstyrka i ben och fötter
Medvetandegrad
Bltr
Puls
Anestesins utbredning
Instickställe, förband och slang
Blåsfunktion
Klåda