NKSE 3 Flashcards

1
Q

LUNGÖDEM SYMTOM

A

Andningssvårigheter
Oro/Ångest
Cyanos
Blek

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

LUNGÖDEM BEHANDLING

A
Diuretika
CPAP
Höjd huvudända
Syrgas
Nitroglycerin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

PNEUMONI ÅTGÄRDER

A
Ligga på mage
Ligga på sidan
Kontinuerliga lägesändringar
Blåsa i motstånd (PEF-flaska)
Andningsövningar
Höjd huvudända
Rätt hostteknik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

EKG

A

Visar hjärtats elektriska aktivitet
Arbets EKG - Kan upptäcka hjärtsvikt och kärlkramp
Förmaksflimmer - Snabb rytm, inga p-vågor
STEMI - Höjning på ST-sträckan. Hela myokardiet skadat
NSTEMI - Ingen ST höjning. Myokardiets inre vägg skadat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

HJÄRTINFARKT SYMTOM

A
Bröstsmärtor
Svårt att andas 
Blek
Cyanos (läppar)
Kallsvettig
Ångest
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

HJÄRTINFARKT BEHANDLING

A

PCI - Ballongvidgning

Trombolysbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

HJÄRTSVIKT SYMTOM

A
Andfåddhet
Ödem
Trötthet
Yrsel
Aptilöshet
Orkeslös
Illamående
Viktuppgång
Cyanos
Halsvenstas
Hjärtklappning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

HJÄRTSVIKT ORSAK

A

Förhöjt fyllnadstryck i vänster förmak pga nedsatt pumpförmåga i vänster kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

HJÄRTSVIKT EGENVÅRDSRÅD

A
Vätskerestriktion
Måttligt saltintag
Ta sina ordinerade läkemedel
Fysisk aktivitet
Äta närings- och energirik kost
Väga sig regelbundet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

HJÄRTSÄNGLÄGE

A

Höjd huvudända, sänkt fotända
Ger ett minskat venöst återflöde till hjärtat
Minskad belastning på lungkretsloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

HLR

A

Första defibrillering inom 3 minuter på sjukhus
Efter defillbrilering görs HLR i 2 minuter
Livstecken kontrolleras via andningskontoll och medvetande
100-120 kompressioner per minut
Ca 0,5 liter luft blåses in

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

KOL

A

Kronisk bronkit - Inflammation i luftrören
Bronkiolit - Inflammation i bronkerna
Emfysem - Förändringar i alveolerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

KOL SYMTOM

A
Avmagring
Blek och grå hud
Dilatreade halsvener 
Andfådd
Väsande, rosslig, pipande andning
Smala armar och ben
Slemhosta
Upprepade lunginflammationer
Trötthet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

BEDÖMNING AV ANDNINGSSTATUS

A
Tecken på cyanos
Andningsrelaterad smärta
Heshet och hosta
Ansträngd andning med hjälpmuskulatur
Ytlig eller djup
Andningsfrekvens (Normalt 10-12 / minut)
Andningsrytm
Saturation (Normalt 97%, Livshotande under 70%
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

OXYGENBEHANDLING

A

Läkare ordinerar
Ordinationen ska innehålla: Dos
Adminstreringssätt
Behandlingstid
Flöden under 5 liter ska ej adminstreras med sluten mask - Kan ge koldioxidretention
Koldioxidretention = Högt pCO2 i artärblodet
Vid flöden på 2 liter behövs inte anfuktning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

HYPOXI - LÅG SYREHALT I DET ARTERIELLA BLODET - BEDÖMNING

A
Puls
Blodtryck
Saturation
Ansträngd andning
Cyanos läppar och nagelbäddar
Cerebral påverkan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

PEF - MÄTNING

A

Maximal utandningskapacitet

Slut tätt med läpparna om munstycket
Ha ej tungan mot munstycket
Stå upp vid mätningen
Gör testet 3 ggr
Vänta med att at testet 15 min efter inhalation av läkemedel

Spirometri - Ger information om lungkapacitet (volym och flöde)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

MOTIVERANDE SAMTAL

A
Sätt upp delmål
Informera om fördelar
Visa empati
Personcentrerat förhållningssätt
Öppna frågor 
Låt prata till punkt, avbryt ej
Avsätt tid, inget störande omkring
Avskilt rum
Lugn miljö
Utrymme för betänketid
Skriftlig information
Lyssna aktivt
Bekräfta patienten
Ta reda på patientens tidigare erfarenhet och kunskap
Icke dömande förhållningssätt
Saklig information
Fokusera på resurser
Ta oro på allvar
Anpassa samtalet efter patientens kunskapsnivå
19
Q

SAMTAL MED HÖRSELNEDSATT PATIENT

A
Avkilt rum ,inga störande ljud
Tala högt och tydligt utan att skrika
Skriftlig information
Använd kroppsspråk
Tala i lugnt tempo
Sitt vänd mot patienten
Tala mot den sida som patienten hör bäst på
20
Q

SAMTAL MED BARN

A
Stäng av/lämna mobil
Avsätt tid
Lugn miljö
Sitt i ögonhöjd
Anpassa information till ålder och mognad
Empatiskt
Avbryt inte
Visa förståelse
Lyhörd för frågor
Ge rum för tystnad och betänketid
Visa inte stress
21
Q

URINRETENTION

A
Prostatahyperplasi
Smärta
Ryggläge
Läkemedel ex. morfin
Prostatacancer
22
Q

KATETERSÄTTNING

A

Arbeta aseptiskt - Behålla sterilt förpackad katerer steril
Bedövningsmedel - Män - 20ml, Kvinnor - 10ml
Bedövningsmedel ska verka 3-5 minuter, 1 min andra gången på män (slutmuskeln)
Kateterlängd - Män - 400mm, Kvinnor - 200mm
Urinrör längd Män - 25cm, Kvinnor - 5cm
Normal tömningsfrekvens: 4-8 ggr/dag
Residualvolym - ej över 400-500ml
Be patienten hosta eller eller tryck på blåsan för att urin ska komma vid katerisering
Fråga om allergi vid kateterisering - Latex, lidokain

23
Q

KAD - INFORMATION

A
Drick rikligt med vätska
Kort påse dagtid - lång nattetid
Kontakta sjukvård vid smärta eller feber
Vem/vart kontakta vid behov
Noga med hygien
Hur länge katetern planeras sitta kvar
24
Q

KAD - DOKUMENTATION

A
Indikation
Ordinerande läkare
Hur länge den ska sitta
Storlek på kateter
Mängd i kuffen
Vem som är ansvarig för utvärdering
Patientens upplevelse
Kateterns nummer
25
Q

KAD - RISKER

A
Läckage
Grumligt
Infektioner
Blodblandad urin
Obehag/smärta
26
Q

UVI - SYMTOM (CYSTIT)

A
Grumlig urin
Illaluktande urin
Feber
Smärta 
Hematuri
Trängningar
Sveda
Urinläckage
27
Q

PYELONEFRIT - INFEKTION I NJUREN

A

Frossa

Flanksmärta

28
Q

URINODLING/PROV

A

Minst 4 timmar sedan senaste miktionen, helst morgonurin
Rent provrör
Tvätta händerna före
Tvätta underlivet, särskilt urinmynningen
Helst inte ätit eller druckit 4 timmar före
Ta ett mittstråleprov
Sära blygdläppar / dra bort förhuden vid urinering
Låt första droppen hamna i toalettstolen
Förvara urinen i kylskåp

29
Q

URINODLING/PROV UR KAD

A

Stäng katetern några timmar före provtagning
Tillämpa basala hygienrutiner
Tvätta katetern med klorhexidin
Puntera katetern med en steril engångsspruta nedanför förgreningsstället på katetern

30
Q

PROSTATA

A

Rektalpalpation och PSA-prov
Blåshalskörteln = Prostata
Ålder vid dödsfall relaterat till prostatacancer - 75-85 år
Behandling prostatacancer - Radikal prosataektomi, strålbehandling

31
Q

VAD SKA VÅRDPLANEN INNHÅLLA VID IN- OCH UTSKRIVNING

SOFS 2005:27

A
Uppgifter om ansavrig vårdpersonal
Patientens och närståendes delaktighet
Mål för vården
När ska vården utvärderas
Medicinska åtgärder och annan behandling
Medicintekniska hjälpmedel, produkter, förbrukningsartiklar
Allmän och specifik omvårdnad
Omsorg och stöd
Rehabilitering, habilitering
32
Q

VÅRDPLANERING - UTSKRIVNING

A

Sjukhus, kommun och primärvård samverkar

33
Q

BASAL DEMENSUTREDNING

A
MMA - Minimal mental test
Klocktest
Sjukdomshistoria
Blodprov
Datortomografi
34
Q

DEMENS

A
Alzheimer vanligaste demenssjukdomen
Fronallobsdemens
Demenssjukdomar är ärftliga
Går inte att bota
Går att förebygga till viss del med exempelvis korsord och soduko
35
Q

KONFUSION - ORSAKER

A
Läkemedel
Demens
Ej sovit tillräckligt 
Infektion 
Feber
Dehydrering
Hypoglykemi
Anemi
Smärta
Obstipation
UVI
Stress
36
Q

KONFUSION - OMVÅRDNADSÅTGÄRDER

A
Uppträda lugnt
Anhöriga kan vara med patienten
Inge trygghet
Personalkontinutet
Tillsyn ofta
Kontroll infektionstecken
Påminna om mat och dryck
Förebygga obstipation
Lugn miljö
Samtala om det som är bekant för patienten
Dygnskoll ex tydlig klocka, ljust på dagen nersläckt på natten
37
Q

DELERIUM

A
1-4 dygn efter hög alkoholkonsumtion
Skakningar
Blodtrycksstegring
Illamående
Svettningar
Hallucinationer
Förvirring
38
Q

PARKINSSON

A

Förlust av nervceller som bildar dopamin

Entonig röst
Trötthet
Balansproblematik
Går framåtlutad med trippande steg
Nedsatt mimik
Stela muskler (rigitet)
Skakningar (tremor)
Sömnsvårigheter
Oro/ångest
Smärta i kroppen
Sväljsvårigheter
39
Q

TIA - TRANSITORISK ISHEMISK ATTACK

A

Neurologiska bortfallsymtom där alla är övergående inom 24 timmar

40
Q

STROKE

A

Samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning
Högst dödlighet bland kvinnor
TIA förvarning till stroke

41
Q

STROKE/TIA SYMTOM

A
Sluddrigt tal
Huvudvärk
Yrsel
Illamående
Förlamning i en sida
Förvirrad
Medvetandesänkt
Frånvarobortfall
AKUT
42
Q

TROMBOLYSBEHANDLING

A

18 - 80 år

Insjuknandet ska vara fastställt, inom 4,5 timme efter insjuknandet

43
Q

KONTROLL MEDVETANDEGRAD

A
Förmåga svara/reagera på tilltal
Reaktion smärtstimuli
Förmåga att följa uppmaning
Ögon - pupillreaktion
Orienterad till tid och rum