Neuromotoriska talstörningar - typer, bedömningsmodell och behandling Flashcards

1
Q

Hur många har dysarti efter stroke?

A

50% direkt efter stroke, 27% efter 6 månader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är primar progressiv talapraxi och vad är utmärkande för denna diagnos.

A

En sjukdomsprocess som börjar med apraxi. Apraxi är vanligt tillsammans med afasi och dysari, men ovanligt som primär diagnos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är dysartofoni?

A

Neurologisk påverkan på röstfunktionen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är dysarti?

A

En neurologisk talstörning orsakad av bristande neurologisk kontroll av talmukulaturen, orsakad av skada i CNS/PNS.

Kan delas i typer med olika perceptuella drag och bakomliggande neurologiska förändringar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är apraxi?

A

En störning eller förlust av talmotorisk planering, som inte beror på kraft eller räckvidd, utan avspeglar svh att planera eller programmera sensorimotoriska kommandon. Att få talrörelser i rätt ordning och följd. Är ett syndrom kännetecknat av samling symtom, paraplyterm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka typer av förlopp finns det gällande talstörningar?

A

Plötsliga förlopp -> ej progredierande (ex stroke)
Gradvisa förlopp -> Parkinsons, ALS, PPAS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka sensomotoriska avvikelser omfattar dysarti?

A

Svaghet, spasticitet, inkoordination, ofrivilliga rörelser, överdriven eller reducerad eller varierande muskeltonus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är MAYO/Dab klassifikationen?

A

En klassificeringsmetod för differentialdiagnostistik av olika typer dysarti, baserad på audio-perceptuell analys. Identifierar kluser av relevanta perceptuella drag associerade med en skadelokalisation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är exempel på perceptuella dysartisymptom vad gällande andning?

A

Korta fraser, hörbar indandning, stön i slutet av fras, press när luften tar slut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är exempel på perceptuella dysartisymptom vad gällande fonation?

A

Läckande röst, pressad fonation, avvikande röstläge, rösttremor, registerbrott, skrovlig röst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är exempel på perceptuella dysartisymptom vad gällande palatofaryngealt system?

A

Hypernasalitet (luft går ut genom näsan.)
Hyponasalitet (förträngning, luft går inte ut genom näsan)
Nasalt genomslag (ibland nasalitet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är exempel på perceptuella dysartisymptom vad gällande artikulation?

A

Oprecisa konsonanter, förvrängda vokaler, förlänga fonem, intermittenta sammanbrott i artikulatorisk precision (plötsligt tydligt –> oprecist).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är orsaken till spastisk/pseudobulbär dysarti?

A

Övre motorneuronskada, skada från cortex till kranialnerv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är neuromuskulära symtom vid bilateral skada i övre motorneuron (spastisk dysarti)?

A

Hypertoni
Svag muskulatur
Stegrande reflexer
Ofrivilligt skratt/gråt
Spasticitet i ansikte, tunga, velum, andningsmuskler
Försvagad andning
Svårt att röra ansiktsmusklerna
Rörelseinskränkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är utmärkande talsymtom vid spastisk dysarti?

A

Kardinalsymtom: Oprecisa konsonanter, spänd/pressad röstkvalité.
Monotoni i röstläge och röststyrka, skrapig röst, långsamt tal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är orsaken till slapp/bulbär dysarti?

A

Skada i nedre motorneuron från kärna i hjärnstammen till muskulaturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är utmärkande talsymtom vid slapp dysarti?

A

Kardinalsymtom: Hypernasalitet, läckande röst.
Oprecisa konsonanter, korta fraser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka neuromuskulära symtom finns vid slapp dysarti?

A

Försämrad vitalkapacitet och nedsatt andningskontroll, andnöd
Om unilateral, gompares på samma sida, signe de rideu
Om bilateral: lägre velum
Svaghet, hypotoni, fascikulationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är en central och perifer pares?

A

Central pares –> påverkan på motsatt sida, nedre halvan och nedåt, kan rynka pannan, blinka hårt, övre motorneuron
Perifer pares –> Hela samma sida påverkat, nedre motorneuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är orsaken till ataktisk dysarti?

A

Skada i cerebellum eller dess förbindelser (oftast bilateralt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är neuromuskulära symtom på ataktisk dysarti?

A

Dyskoordination, ataxi, dysmetri, hypotoni, intentionstremor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är de mest utmärkande talsymtomen vid ataktisk dysarti?

A

Kardinalsymtom: Överdriven och utjämnad betoning, oregelbunda artikulatoriska sammanbrott.
Oprecisa konsonanter, förlängda ljud och pauser, förvrängda vokaler och skrapig röst.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad orsakar hypokinetisk dysarti?

A

Oftast orsakad av Parkinsons sjukdom, innebärande påverkan på dopaminproduktion i basala ganglierna, men kan även orsakas av propp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är symtom på Parkinsons?

A

Hypokinesi
Tremor
Begränsad mimik och gestanvändning
Rigiditet
Svårighet att initiera rörelser
Sämre balans
Trötthet, smärta, IF, psykiska förändringar, sömnstörningar mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka symtom på talet finns vid hypokinetisk dysari?

A

Kardinalsymtom: Svag läckande röst, varierande och ibland ökande talhastighet.
Monotoni, Oprecisa konsonanter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad orsakar hyperkinetisk dysarti?

A

Skada i basala ganglierna och dess förbindelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vilka är de mest utmärkande talsymtomen vid hyperkinetisk dysarti vid chorea?

A

Kardinalsymtom: Förlängda ljud och omotiverade pauser, överdrivna variationer i röststyrka.
Varierande talhastighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilka är de mest utmärkande tal/röstsymtomen vid hyperkinetisk dysarti vid dystoni?

A

Kardinalsymtom: Förvrängda vokaler, överdrivna variationer i röststyrka.
Skrapig, spänd-pressad röst, artikulatoriska sammanbrott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är de mest utmärkande talsymtomen vid blandad spastisk-slapp dysarti vid ALS?

A

Kardinalsymtom: Hypernasalitet, skrapig pressad röst.
Oprecisa konsonanter, långsamt taltempo, monotoni, korta fraser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är de mest utmärkande talsymtomen vid blandad spastisk-ataktisk dysarti vid MS?

A

Kardinalsymtom: Svag skrapig röst, överdriven och utjämnad betoning.
Oprecis artikulation, korta fraser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är ljudutbyten, ljudförvrängningar och förvrängda ljudutbyten?

A

Ljudutbyten (substitutions) - felaktig fonolog
Ljudförvrängningar (disortions) - rätt fonem felaktigt artikulerat
Förvrängda ljudutbyten (Disorted substitutions) - Både fonem och artikulation felaktig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är de neuromuskulära symtomen vid hyperkinetisk dysarti vid dystoni?

A

Långsamma, vridande, ofrivilliga rörelser, hypertoni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är de neuromuskulära symtomen vid hyperkinetisk dysarti vid chorea?

A

Snabba, slängiga, ofrivilliga rörelser, varierande muskeltonus.

34
Q

Vilka perceptuella symtom och vilken dysartityp är associerad med skada i nedre motorneuron?

A

Hypernasalitet(!), läckande röst(!), oprecisa konsonanter och korta fraser.

Slapp dysarti

35
Q

Vilka perceptuella symtom och vilken dysartityp är associerad med skada i övre motorneuron bilateralt?

A

Oprecisa konsonanter(!), spänd/pressad/skrapig röstkvalitet(!), monotoni i röstläge och röststyrka, långsamt tal.

Spastisk dysarti.

36
Q

Vilka perceptuella symtom och vilken dysartityp är associerad med skada i övremotorneuron unilateralt?

A

Långsam talhastighet(!), oprecisa konsonanter, skrapig röstkvalité.

Unilateral övremotorneuron-dysarti

37
Q

Vilka perceptuella symtom och vilken dysartityp är associerad med skada i cerebellum och dess förbindelser?

A

Överdriven och utjämnad betoning(!), oregelbunda artikulatoriska sammanbrott(!), förlängda ljud och pauser, förvrängda vokaler och skrapig röstkvalité, oprecisa konsonanter

Ataktisk dysarti

38
Q

Vilka perceptuella symtom och vilka dysartityper är associerade med skada i basala ganglierna?

A

Tre typer:

Svag läckande röst(!), varierande och ibland ökande talhastighet(!),
monotoni, oprecisa konsonanter
Vid Hypokinetisk dysarti

Skrapig spänd-pressad röstkvalitet,
förvrängda vokaler(!) artikulatoriska
sammanbrott, överdrivna variationer i röststyrka (!)
Vid Hyperkinetisk dysarti vid dystoni

Förlängda ljud och omotiverade
pauser(!), varierande talhastighet,
överdrivna variationer i röststyrka (!)
Vid Hyperkinetisk dysarti vid chorea

39
Q

Vilka perceptuella symtom och vilken dysartityp är associerade med skada i övre och nedre motorneuron?

A

Hypernasalitet(!), Skrapig pressad röst(!), oprecisa konsonanter, långsamt taltempo, monotoni, korta fraser.

Blandad spastisk-slapp dysarti vid ALS

40
Q

Vilka perceptuella symtom och vilken dysartityp är associerade med varierande skada inom centrala nervsystemet?

A

Svag skrapig röst (!), överdriven och utjämnad betoning(!), oprecis artikulation, korta fraser

Blandad spastisk-ataktisk dysarti vid MS.

41
Q

Vad är det för typ av nedsättning om det förekommet ljudutbyten/litteralparafrasier (eng substitutions)?

A

En felaktig fonologi dvs språklig nedsättning, dvs afasi

42
Q

Vad är det för typ av nedsättning om det förekommer ljudförvrängningar (eng distortions)?

A

Rätt fonem felaktigt artikulerat dvs talmotorisk nedsättning/dysarti.

43
Q

Vad är det för typ av nedsättning om det förekommer förvrängda ljudutbyten/litteralparafrasier? (eng distorted substitutions)

A

Både fonemselektion och artikulation felaktig, dvs tal och språknedsättning. Rör sig om talapraxi!

44
Q

Hur kan man särskilja talapraxi från afasi?

A

Förekomsten av ljudförvrängningar och förvrängda ljudutbyten i relation till förekomst av ljudutbyten/litteralparafrasier.

45
Q

Hur kan sekvenserad vs sekventiell stavelseupprepning hjälpa att diagnosticera apraxi?

A

Personer med apraxi har mindre svårigheter vid enkel stavelseupprepning än vid sekventiell stavelseupprepning. Den artikulatoriska komplexiteten vid sekventiell stavelseupprepning gör uppgiften svår för personer med talapraxi.

(Dock kan även enkel stavelseupprepning vara svår vid grav apraxi, och sekventiell stavelseupprepning utmanande vid afasi)

46
Q

Hur kan repetion av flerstaviga ord och enstaviga ord hjälpa att diagnosticera apraxi?

A

Flerstaviga ord kräver mer avancerad motorisk planering än enstaviga, och talsvh ökar med längd och komplexitet. Personer med apraxi har större svårigheter vid repetition av flerstaviga ord än vid enstaviga ord.

47
Q

Hur kan bedömning av prosodi hjälpa diagnosticering av apraxi?

A

Personer med apraxi har felaktig betoning av flerstaviga ord, stavelsesegmentering inom ord och avvikande prosodi på meningsnivå. Jämförelse av prosodi på ord med svag-stark betoning (ba-nan) kan hjälpa att ställa diagnos, då personer med apraxi ofta betonar den första stavelsen hårdare.

48
Q

Vad är det bästa sättet att differentialdiagnosticera mellan apraxi och afasi enligt Ballard?

A

Bedömning av ord med svag-stark betoning i kombination med test av skillnad vid repetition av flerstaviga vs enstaviga ord.

49
Q

Vad är de mest förekommande karaktärsdragen vid apraxi?

A

Långsamt tal (kardinalsymtom)
Förlängda uppehåll mellan stavelsesekvenser
Ljudförvrängningar och förvrängda ljudutbyten
Ökade ljudförvrängningar/förvrängda ljudbyten med ökande yttrandelängd/artikulatorisk komplexitet
Stavelsesegmentering inom ord
Trevande artikulation (kardinalsymtom)
Försiktig/förvrängd sekventiell stavelseupprepning kontra enkel

50
Q

Vilka delar bedöms utifrån ICF?

A

Kroppslig funktion och anatomisk struktur, Hälsotillstånd(störning,sjukdom), Aktivitet, Delaktighet, Omgivningsfaktorer och personliga faktorer.

51
Q

Hur bedömer vi avvikande tal vad gällande ICF-kategorin “kroppslig funktion och anatomisk struktur”?

A

Kliniska test, bedömning av andning, fonation, oralmotorik, velofarynx, artikulation. Instrumentiellt, akustiskt, perceptuellt.

52
Q

Hur bedömer vi avvikande tal vad gällande ICF-kategorin “aktivitet”?

A

Bedömning av prosodi och grad av avvikelse i löpande tal och förståelighet. Förståelighetstest.

53
Q

Hur bedömer vi avvikande tal vad gällande ICF-kategorin “kommunikativ delaktighet”

A

Intervju (anamnes) och frågeformulär om självupplevda besvär.

54
Q

Vad är skillnaden på förståelighet och begriplighet?

A

Förståelighet är hur väl lyssnaren kan förstå talaren endast baserat på den akustiska signaler. Begriplighet är hur väl lyssnaren kan förstå talaren med stöd av kontextuella ledtrådar.

55
Q

Vilka metoder kan användas för att bedöma dysarti akustiskt och vad bedöms?

A

Praat och Sopran, med mera. Bedömning av medelgrundtonsfrekvens, intensitet, temporala aspekter, artikulation.

56
Q

Vad är dysartibedömning?

A

Ett standardiserat test för bedömning av olika funktioner relaterade till talproduktion, förståelighet och delaktighet. Konstruerat utifrå ICF-perspektiv, testar alla domäner inklusive SOFT-blankett för delaktighetsbedömning.

Kan differentialdiagnosticera dysarti vs annan kom.störning, vilken talprocess som är mest påverkad, förståelighet via STI (Swedish test of intelligibility) bakomliggande sjukdom associerad med symtom, svårighetsgrad, information för intervention.

57
Q

Vad är diadokokinesi?

A

Förmågan att göra växelvisa rörelser, mäts via stavelseprepetition.

58
Q

Hur räknar man ut talhastighet?

A

Ord per minut, textuppläsningens längd delat på antal ord.

59
Q

Hur räknar man ut artikulationshastighet?

A

Antal stavelser per minut minus pauser.

60
Q

Hur kan man bedöma aktivitetsbegränsningar utifrån ICF vid dysarti?

A

Bedömning av artikulation, naturlighet och grad av avvikelse i löpande tal, förståelighetstest.

61
Q

Vilka faktorer kan påverka behandling och mål för intervention vid dysarti?

A

Sjukdomsförlopp - degenerativ sjukdom?
Allmäntillstånd
Resurser
Utrustning
Ork och motivation

62
Q

Vilka olika interventionsvägar finns vid dysarti?

A

Förbättring av funktion och struktur –> behandling mot talapparaten
Kompensationer –> sänka taltempo, förbättra frasering, pauser
Reducerad aktivitet och delaktighetsinskränkning –> strategier, AKK mm

63
Q

Vad betyder att en behandling har klinisk betydelse?

A

Att behandlingen har meningsfullhet för det patienten vill kunna göra, även om dysartin inte förändras avsevärt.

64
Q

Vad är rekommendationerna enligt socialstyrelsen för behandling av Parkinsons?

A

Att erbjuda LSVT behandling

65
Q

Vad är EMST och för vilka med dysarti är det effektivt för?

A

Expiratorisk muskelstyrketräning med kraftfulla utandningar mot motstånd. Effektivt för de som hade milda svårigheter och orkade tränga med högt motstånd.

66
Q

Är endast andningsövningar bra behandling mot dysarti?

A

Nej, det är att föredra andningsträning som omfattar röst/talövning.

67
Q

Vad är LSVT?

A

Lee Silverman Voice Treatment.

En metod med god evidens för att förbättra röststyrka vid Parkinsons och som eventuellt funkar vid andra: stödjer även artikulation, sväljning, mimik och andning.

-Intensivbehandling
-Sensorisk kalibering (öka medvetenhet om svag röst)

Övningar via imitation “Think loud” - se på mig - gör som jag.

Övningar i uthållen fonation, glissandon, funktionella fraser, “carry-over/generalisering.

“Booster” uppföljning 6 mån efter behandling.

68
Q

Vad är CPAP?

A

Står för Continuous Positive Airway Pressure. Behandling vid velofaryngeal dysfunktion och hypernasalitet.

69
Q

Vad är gomlyft och för vilka passar det?

A

Att mekaniskt lyfta mjuka gommen med protes. Vid slapp gommuskulatur, relativt god artikulation och andning, god faryngeal sidoväggsaktivitet och stabil sjukdomsutveckling. Passar bra vid ALS.

70
Q

Hur bör man tänka vid behandling av nedsatt artikulationsförmåga, vad gällande andning, svårighet, vilken lingvistisk nivå som bör tränas?

A

Andingen måste vara okej - måste ha en röst att artikulera med.

Öka svårigheten genom gradvis ökning av komplexitet och längd.

Identifiera svåra fonem men arbeta på ordnivå/sammanhängande tal, med fonemet på olika positioner i ordet.

71
Q

Vad är knowledge of performance?

A

En typ av feedback där man ger specifik information om hur en rörelse/något ska utföras, på en detaljerad nivå. Bra i början av träning innan patienten börjat hitta rätt sätt.

72
Q

Vad är knowledge of results?

A

En typ av feedback där man nämner hur resultatet blev och mer sammanfattad feedback. Bra när patienten börjat hitta rätt metod och drar nytta av självreflektion för djupare inlärning.

73
Q

Är oralmotorisk träning bra vid dysarti?

A

Det finns ingen evidens för att oralmotorisk träning utan generalisering till talrörelser har evidens.

74
Q

Vilka indirekta tekniker kan förbättra talet hos personer vid dysarti?

A

Att sänka taltempot
Kraftigare stavelsebetoning
Tydliggörande prosodi
Ökad röststyrka
Övertydlig artikulation

75
Q

Vad är HiCommunication?

A

En gruppträning för personer med hypokinetisk dysarti vid Parkinsons, med syfte att underlätta överföringen av förbättrad tal och röstteknik till vardagliga situationer utanför kliniken.
Först inlärning av övningar, sedan övningar med ökande kognitiv belastning, sedan överföring i kommunikativa situationer.

76
Q

Vad är variabilitet enligt principer för motorisk inlärning?

A

Att inte träna på samma sätt utan att variera kontexten för övningarna verkar var fördelaktigt för motorisk inlärning, exempelvis genom att byta fysisk position.

77
Q

Vad bör man tänkande gällande frekvens och timing gällande feedback i behandling?

A

Att ge feedback sällan gör patienten mer självständig, om patienten gör fel hela tiden behövs mer feedback. Fördröjt feedback kan vara bra så att de hinner bearbeta inre feedback själv.

78
Q

Vad är Articulatory-Kinematic Approaches?

A

Behandlingsmetod mot apraxi, med motorisk träning med enstaviga ord som minsta beståndsdel.
Viktig del modellering och att titta på logopedens ansikte, som visar och talar om hur man gör med läpp/tunga.
“Titta, lyssna, säg med mig!”
Gradvis ökad längd och komplexitet, tempo.
Ej generaliserbart, det som nöts lärs in.

79
Q

Vad är PROMPT?

A

En typ av Articulatory-Kinematic Approach med mycket taktilt stöd vid talapraxi.

80
Q

Vad är SPT?

A

Sound production treatment, metod för talapraxi patienter som kan repetera stavelser. Hierarkiskt schema för tillvägagångssätt vid repetition.

  1. Patienten repeterar målordet efter logoped
  2. Om rätt direkt 5 nya rep
  3. Om fel så promptas patienten enligt en hierarki:
  4. Övning av minimala par om enstaviga ord
  5. Visa målord i text
  6. Watch me, listen to me, and say it with me” upp till tre försök, säger samtidigt som logoped.
  7. Specifik feedback om artikulation, tillbaka till 3.
81
Q

Vad är integral stimulation?

A

En princip i behandling. “Watch me, listen to me, and say it with me” - att patienten tittar, lyssnar på logopedens tal samtidigt hen säger själv.