Afasi - test, bedömning och skattningsskalor (AKK) Flashcards

1
Q

Vad är LAST?

A

Language screening test. Finns i svensk version. Benämning av bilder, repetition, test av automatiskt tal, hörförståelse (följa uppmaningar).
Kan differentialdiagnosticera mellan afasi och andra kommunikationsstörningar, ger en grov beskrivning av språk och kommunikation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är KAP?

A

Kortfattad afasiprövning vid förstagångsbesök - screening.
Utgår ifrån inledande samtal med patienter, utifrån detta avgörs vilka testuppgifter som görs. 6 uppgifter inom repetition, hörförståelse, talförmåga, läsförmåga, skrivförmåga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilket test används för att testa subtila språkstörningar?

A

BeSS/TBSS (Bedömning av subtila språkstörningar/Testbatteri för bedömning av Subtila språkstörningar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är Token test?

A

Ett test där testledaren ger 61 muntliga uppmaningar att röra vid, ta upp, flytta eller peka på tokens. Syfte att testa hörförståelse, kan identifiera subtila auditiva, impressiva störningar, lätta svårigheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är CAT?

A

Comprehensive Aphasia Test
Testning av alla områden + kognitiv screening. Ger beskrivning av aktuell språkförmåga, svårighetsgrad, för att mäta behandlingsresultat och spontanläkning, för att ställa hypotes om skadade processer. Psykosociala konsekventer.

  • Möjligt att genomföra på en eller två bedömningsessioner
  • Ords föreställbarhet, frekvens, ordlängd och oregelbunden/regelbunden stavning kan testas enskilt trots få antal uppgifter.
  • Består av tre delar: Kognitiv screening, Språkbatteri, Frågeformulär om upplevt funktionshinder (AIQ, Aphasia Impact Questionnare)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är PALPA?

A

Psycholinguistic Assesment of Language Processing in Aphasia.
60 deltest som undersöker ingående processer. Utgår ifrån hypotes om störda processer, deltest väljs ut som stödjer eller förkastar hypotesen.
- Auditivt processande
- Läsning och stavning
- Bild och ordsemantik
- Meningsförståelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är A-NING?

A

Neurolingvistisk undersökning, vanligaste afasitestet i Sverige. Differentialdiagnostik och svårighetersgradering av afasisyndrom. Om patienten klarar uppgifterna, hur patienten klarar uppgiften.
Undersöker en lingvistisk nivå i taget inom alla områden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är A-from och vilka delar innehåller cirkeln i modellen?

A

A-from står för Living with Aphasia - “A framework for outcome measurement”.

Det är en förenklad modell av ICF. Innefattar områdena/cirklarna:

“Kommunikativ och språklig miljö” - korresponderande behandling riktad mot omgivningen.

“Delaktighet i livssituationer” - korresponderande behandling funktionell behandling och behandling på aktivitets - delaktighetsnivå.

“Personliga faktorer, identitet, attityd och känslor” - behandling av personliga faktorer.

“Afasins svårighetsgrad” - behandling på funktionsnivå/processorienterad behandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nämn tre skattningsskalor som kan användas för att bedöma personliga faktorer?

A

SAQoL-39 (Stroke and Aphasia Quality of Life scale-39 item version) - Frågorna grupperas i fyra domäner: fysisk, psykosociala, kommunikation och energi. (Finns förslag på svensk översättning)

ALA (Assessment of Living with aphasia) - Baserat på International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) - skattning av den egna afasins svårighetsgrad, dess inverkan på individens delaktighet och välbefinnande samt hur omgivningsfaktorer påverkar. (Ej svenska)

VASES (Visual Assessment of Self-Esteem Scale) - En bildmässig VAS-skala med syfte att ‘represent thoughts and feelings relevant to self-esteem’. (Ej officiellt på svenska, används ändå)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är COAST och Carer COAST?

A

Coast står för Communication Outcome after Stroke. Pma får skatta sin kommunikativa förmåga, men också beskriva hur afasin påverkar vardagslivet.

Carer COAST står för Carer Communication Outcome After Stroke. Den närstående får skatta personen med afasis kommunikationsförmåga och hur de själva påverkas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka fördelar och nackdelar finns för gruppbehandling av afasi, och vad krävs för att kunna delta.

A

Fördelar: Trygg miljö att utforska kommunikation, får träffa andra, naturlig samtalsmiljö, lära av varandra, kostnadseffektivt.

Nackdelar: Kollektivt, ej skräddarsytt för individ, passar inte alla.

Krävsa att kunna indikera ja och nej, förmedla behöv och känslor, vilja ingå i grupp, tillräckliga kognitiva förmågor, ork, och minnas ett tema dag till dag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är Sik och Dik?

A

Sik står för stöd i kommunikation och är en skattningsskala för att bedöma samtalspartners stöttning i kommunikation med person med afasi.

Dik står för delaktighet i kommunikation och är en skala för att bedöma personen med afasis delaktighet i kommunikation.

Dessa är bedömningsmaterial för kommunikationspartners träning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är errorless learning?

A

En princip som innebär att behandling läggs upp så att patienten misslyckas så lite som möjligt för att undvika felkopplingar, så att hjärnan inte lär in felaktigheter. Tillexempel, kan man repetera ett ord innan patienten får se en bild på ordet med uppgiften att benämna. Logopeden ger så mycket stöd som behövs och gör gradvis övningarna svårare. Vid anomi och för implicit inlärning som ordproduktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär funktionsbehandling?

A

Att man behandlar utifrån vilken underliggande funktion i den kognitiva neuropsykologiska modellen som är nedsatt, snarare än symtom på vad som är svårt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ska man göra olika övningar i afasibehandling? Vad ska man fokusera på att öva?

A

Nej, man ska nöta samma typ av övning och samma ord intensivt. Man ska använda samma ord relevanta för patienten och gärna arbeta utifrån kontext snarare än på ettordsnivå (funktionella fraser), eftersom övningarna inte generaliseras så vill man att det man övar på är relevant för patienten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka farmakologiska behandlingar av afasi finns?

A

Antidepressiv medicin, amfetamin och demensmedicin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är TMS och TSS?

A

TMS står för transkraniell magnetstimulering. Genom magnetstimulering påverkar man hjärnbarkens excitabilitet, ökar eller sänker den. Kan ha positiv stimulerande effekt på hjärncellerna för att bli mer mottaglig för logopedisk behandling.
TSS står för transkraniell svagströmsstimulering och fungerar likt ovan, fast man använder en svag ström för att stimulera, och man kan exhaltera en hjärnhalva medan man inhiberar en annan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

På vilka två sätt kan hjärnan läka efter stroke?

A

Ett skadat område kan tillfriskna, vilket innebär att neuronerna läker och en uppgift kan utföras på samma sätt som innan skadan.

Det kan också ske en kompensatorisk förbättring, där ny hjärnvävnad tar över och en uppgift kan utföras på nya sätt med nya strategier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur sker läkningen av hjärnan i den akuta fasen?

A

Svullnaden kring lesionen går ned, intrakraniellt tryck minskar. Blod reabsorberas/blodflödet normaliseras. Minskad funktionalitet, som orsakats av att områden bortom men i förbindelse med skadeområdet påverkats, återhämtas. Det som orsakar den största förbättringen är att svullnaden går ned och blodförsörjningen återupptas så att cellerna kan räddas.

20
Q

Hur sker läkningen av hjärnan i den subakuta fasen?

A

Via hjärnans plasticitet, aktivering i området kring skadan och inhibering av motsvariga högersidiga områden.

21
Q

Vad är neuroplasticitet?

A

Hjärnan förmågas att förändras och utvecklas beroende på de krav den utsätts för och vilka funktioner som används. Hjärnan hittar nya förbindelser genom intakta områden, när personen använder och tränar funktioner och beteenden.

22
Q

Vad är adaptiva och maladaptiva beteenden?

A

Återinlärning av beteenden som antingen kan vara positiva (adaptiva) eller negativa (maladaptiva) för personen.

23
Q

Är en ökad aktivitet i höger halva av godo eller ondo i motsatta områden?

A

En teori är att halvorna strider med varandra om kontroll genom att med ökad aktivitet inhibera motsatt område. En ökad aktivitet i höger hjärnhalva kan minska aktiviteten vänster hjärnhalva. Men i andra fall kan den ökade aktiviteten i h hjärnhalva bra för att patienten då kan förbättras språkligt. Beror på hur skadad vänster hjärnhalva är. I princip så vitt man vet så bör höger hjärnhalva inhiberas och vänster perilesionella område stimuleras, särskilt vid mindre skador.

24
Q

Vilka är viktiga “ingredienser” för inlärning?”

A

Associationsinlärning, non-use, spegelneuron, stimulerande miljöer, intensitet.

25
Q

Hur kan minnesystemen deklarativt och procedurellt minne utnyttjas i behandling?

A

Deklarativt minne - medvetandegöra språkprocessandet för patienten, exempelvis vid behandling av apraxi. Explicit inlärning.

Procedurellt minne - implicit inlärning, att automatisera språklig bearbetning, för att återuppbygga neurala kopplingar. Nötning av förmågor, essentiellt vid afasi.

26
Q

Vad är lexia?

A

Ett datoriserat behandlingsmaterial som möjliggör ökad intensitet om tiden med logoped är begränsad. Samling av olika övningar av bland annat skrivförmåga, läs och hörförståelse.
- Varje område är uppdelat i övningar på fonem-/bokstavsnivå, ordnivå, fras- och meningsnivå samt textnivå
- Varieras svårighetsgradsmässigt utifrån varje patients behov
- Kan lägga till nya bilder och ord/meningar mm
- Övningsuppgifter slumpas fram
- Övningsresultat sparas så logoped kan se utveckling

27
Q

Vad innebär funktionell behandling?

A

Att man behandlar konsekvenserna av afasi, som minskar aktivitet och delaktighet, exempelvis genom Kommunikationspartnerträning, AKK, Kompensatoriska strategier.

28
Q

Vad är color cards?

A

Ett basmaterial som finns på många logopedmottagningar. Består av olika bilduppsättningar, på egna saker, på sjukhuset, vardagsliv, på fritiden, verb, adjektiv, prepositioner, motsater, sekvensbilder, mm.

29
Q

Vad är LET?

A

En behandlingsmetod, Language Enrichment Therapy, som bygger på Lurias teori om funktionella system. Bildblad med 8 bilder per sida, ordnade efter ordens fonemstruktur, med tillhörande ord och meningar. Tränar hör och läsförståelse, och träningen sker strukturerat utifrån ökad komplexitet. En nivå tränad tills viss automatisk uppnåtts.

30
Q

Vad ska man behandla hos personer med svår afasi?

A
  • Tveksamt med evidens för funktionsträning, dock hörförståelseträning så personen kan förstå ett-leds instruktioner
  • Fokus på funktionell behandling - träning av omgivning
  • Sätt att förmedla ja/nej
  • AKK
  • Träna på att skriva underskrift
31
Q

Vad ska man behandla hos personer med måttlig afasi?

A
  • Bästa kandidaterna för funktionsträning
  • Funktionell behandling
32
Q

Vad ska man behandla hos personer med lätt afasi?

A
  • Grupp som lätt glöms bort.
  • Kanske ej prioritet funktionsträning, men behöver stöd och förhållandesätt till sina svårigheter, coping-strategier.
  • Uppföljning efter utskrivning när svårigheterna blivit mer uppenbara för patienten
33
Q

När ska man behandla personer med afasi?

A
  • Viktigt med funktionell behandling och råd till närstående, AKK, tidigt.
  • Funktionsbehandling kan löna sig år efter insjuknandet
34
Q

Vilka steg finns i behandlingsprocessen?

A
  1. Informationsinsamling - anamnes, testning, bedömning
  2. Programförklaring - exempelvis utifrån A-FROM
  3. Målsättning
  4. Testning före behandling
  5. Behandling
  6. Testning efter behandling
35
Q

Vad behöver man veta innan man utformar insatser?

A
  • Patientens språkliga förmåga på så detaljerad nivå som möjligt
  • Patientens kommunikativa förmåga
  • Patientens kommunikativa behov
  • Resurser och hinder i omgivningen
  • Patientens egna resurser och hinder
  • Patientens önskemål och mål
  • Aktuellt kunskapsläge om funktionsbehandling vid afasi
36
Q

När ska man avsluta behandling?

A
  • När man uppnått behandlingsmålen
  • När pat återfått så god funktion som möjligt, alt. vet hur han ska träna vidare på egen hand
  • När pat har en god funktionell kommunikation
  • När närstående har god förståelse för vad afasi innebär och vet hur de kan göra för att underlätta samtal
  • När patienten kan hantera sina kommunikationssvårigheter på ett bra sätt
  • När patienten skrivs ut (dvs enligt vårdprogram)
37
Q

Vilka faktorer behöver man ta hänsyn till när man sätter in AKK?

A

Premorbid förmåga och nuvarande språklig förmåga
Talförmåga - ska AKK ersätta eller bli komplement?
Fungerar läsning och skrivning?
Syntaktisk förmåga - AKK med kombination av fraser?
Kognitiv förmåga
Neglekt?
Motorik och styrning
Prognos - lång eller kortsiktig lösning?

Samt kommunikationspartner, behov, stödpersoner, attityder, teknikvana och målsättning.

38
Q

Om PMA har skrivförmåga + God handmotorik, vad innebär det för förutsättning för AKK?

A

Lätt att sätta in AKK

39
Q

Om PMA har skrivförmåga + dålig handmotorik, vad innebär det för förutsättning för AKK?

A

Behönder styrsätt och enklare lösningar

40
Q

Om PMA har begränsad skrivförmåga, vad innebär det för förutsättning för AKK?

A

Bildbaserat AKK att föredra över skriftbaserat

41
Q

Vad är exempel på AKK vid skrivförmåga och god handmotorik?

A

Lågteknologiskt: Papper och penna, bokstavstavla

Högteknologiskt: Smartphone med eller utan kommunikationsapp, pratapparat (lågteknologisk backup om urladdad behövs)

42
Q

Vad är en bokstavstavla?

A

Kan vara hög eller lågteknologisk. Bokstäver kan vara uppdelade efter frekvens, alfabetiskt, QWERTY.

Kan ha inprogrammerade fraser, bokstavera meddelanden, peka på första bokstaven i ordet, kommunikationsreglerade fraser som fel, nytt ord etc. Måste ha möjlighet att be om bokstavstavlan.

43
Q

Vad är predictable?

A

En talsyntes med tangentbort. Ordprediktion.

44
Q

Vad är lightwriter och allora?

A

Pratapparater för de med låg datorvana, med enklare tangentbord att trycka på.

45
Q

Vilka AKK passar för de med skrivförmåga men dålig eller ingen handmotorik?

A

Skriftbaserat med alternativa styrsätt (ögonstyrning, joystyck, scanner etc), kräver mer behöv av färdiga meddelanden.

46
Q

Vad är viktigt att ge för AKK till locked-in patienter?

A

Ett sätt att säga ja och nej, som blinka, röra ett finger, scanner om ögonmotorik intakt.

47
Q

Vilka AKK passar för de med begränsad eller ingen läs och skrivförmåga?

A

Ordlistor om lite läsförmåga. Annars bildbaserad AKK. Många med afasi kan inte läsa och skriva.