Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Förvärvad logopedi > Afasityper, symtom och neurokognitiv modell > Flashcards

Afasityper, symtom och neurokognitiv modell Flashcards

1
Q

Vad är Wernickes afasi?

A

Flytande
Fonologiska och semantiska parafrasier, neogolismer
Paragrammatiskt tal
Verb lättare än substantiv
Nedsatt repetitionsförmåga
Nedsatt hörförståelse
Nedsatt läsförmåga och läsförståelse
Omedvetna om felaktigt tal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Var ligger skadan vid Wernickes afasi?

A

Bakre delen av superior temporal gyrus och perisylvanska områden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är Brocas afasi?

A

Icke-flytande tal
Relativt god hörförståelse
Repetitionsförmåga nedsatt men relativt god jmf med spontantal
Korta fraser
Agrammatism
Automatiskt tal ofta bevarat
Fonologiska parafrasier/talapraxi
Stereotyper
Nedsatt högläsning, ibland bättre tystläsning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Var ligger skadan vid Brocas afasi?

A

Brocas area, bakre delen av inferior frontal gyrus, insula, subkortikala områden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är anomisk afasi?

A

Flytande, svårigheter att hitta ord
Omskrivningar
Anomi
Relativt god repetitions, hör, skriv och läsförmåga
“Läkt” afasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är konduktionsafasi?

A

Flytande
Anomi
Fonologiska och semantiska parafrasier
Conduit d’approche
Nedsatt repetitionsförmåga
Relativt bevarad hörförståelse/läsförståelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är transkortikal motorisk afasi?

A

Icke-flytande
Liknar Brocas, men kort tal orsakas av nedsatt initiativ
Repetitionsförmåga välbevarad / Ekolali
Relativt väbevarad hörförståelse
Nedsatt skrivförmåga och högläsning, ibland bättre tystläsning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Var ligger skadan vid konduktionsafasi?

A

Nedre delen av parietalloben som gränsar mot temporalloben, störd förbindelse mellan Wernickes (fonologi) och Brocas (produktion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Var sitter skadan vid transkortikal motorisk afasi?

A

Gränsområde mellan a.media och a.anterior, dorsolateralt prefrontalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Var ligger skadan vid transkortikal sensorisk afasi?

A

Mellan a. media och a. posterior. Gränsområdet temporo-occipito-parietalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är transkortikal sensorisk afasi?

A

Flytande
Jargong
Mycket fonologiska och semantiska parafrasier, neologismer, perseverationer, ekolali
Välbevarad reptitionsförmåga
Mycket nedsatt hör, skriv och läsförmåga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är mixed transkortikal afasi?

A

Icke-flytande
Påbörjade meningar
Stereotypier
Automatiskt tal kan förekomma
God repetitionsförmåga, ekolali
Mycket nedsatt hör, skriv, läsförmåga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vart ligger skadan vid mixed transkortikal afasi?

A

Gränsområde mellan a.anterio, a. media och a. posterior.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är skillnaden mellan perseverationer och sterotypier?

A

Perseverationer är när patienten fastnar i ett upprepande av ord/fras som tidigare aktiverats. Om man gör en annan aktivitet kan perseverationen släppas.
Stereotypier är starkare, det kan vara det enda som finns kvar och aktiveras överhuvudtaget.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är pure word deafness?

A

Skada i tillgången till auditiv fonologisk analys. Man hör, men kan inte identifiera tal/ord, inte repetera. Bilaterala skador.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är word sound deafness?

A

Skada i den auditiva fonologiska analysen. Kan avgöra om ord eller annat ljud, men ej analys av minimala par, förstå ord kan vara svårt (längre kan vara enklare än korta). Nedsatt förmåga att repetera, särskilt non-ord.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är word form deafness?

A

Skada i fonologiskt input lexikon. Kan avgöra om två minimala skiljer sig, men svårt att avgöra om non-ord eller ord trots intakt repetitionsförmåga. Nedsatt förmåga att förstå ord, frekventa ord lättare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Word meaning deafness (vanligt vid transkortikal sensorisk afasi)

A

Skada i tillgången till semantiska systemet. Hör ord, förstår att det är ord, kan repetera och skriva och, men förstår inte betydelsen. Kan ha god läsförståelse och skrivförståelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är stegen för hörförståelse?

A
  1. Auditiv fonologisk analys av hörda språkljud.
  2. Fonologiskt input lexikon - “ordbok” av kända ord, identifiering av ord.
  3. Semantisk definition av ordet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är stegen för ordmobilisering?

A
  1. Ordmobiliseringsprocessen börjar i det semantiska systemet med aktivering av ett ords semantiska särdrag.
  2. Rätt ordform väljs ur det fonologiska outputlexikonet som kan kopplas ihop med de särdrag som aktiverats. Även semantiskt närliggande ord aktiveras och fonologiskt närliggande ord.
  3. När målordet identifierats via de semantiska särdragen börjar den fonologiska kodningen, och de fonologiska delarna som ska artikuleras sammansätts.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Varför kan ord repeteras även om det semantiska systemet är skadat?

A

Ljudet går direkt via auditiv analys till fonologisk ihopsättning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka ordmobiliseringssvårigheter ger skador på det semantiska systemet?

A

Semantisk anomi - personen kan inte koppla aktiverade särdrag till rätt begrepp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka ordmobiliseringssvårigheter ger skador på fonologiskt output lexikon?

A

Ordformsanomi - personen kan inte aktivera rätt fonologiska form i outputlexikon, associerat med konceptuella särdragen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är en semantisk parafrasi?

A

När patienten vet vad de vill säga men inte hittar rätt ord eller säger fel ord

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka ordmobiliseringssvårigheter ger skador på fonologisk assembly?

A

Litterala och semisemantiska parafrasier, neologismer, Conduit d’approche

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är litteralparafrasier/fonologiska parafrasier?

A

När ordet artikuleras förvrängt/utbyte av ljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är semisemantisk parafrasi?

A

När det blir ett ordbyte på grund av fonologisk förvrängning (matta - satta)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad är en neologism?

A

När det uttalade ordet blir så förvrängt i fonologisk assembly att det blir ett låtsas ord. Neologism om över 50% av ordet felaktigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är conduit d’approche?

A

Ett vanligt symtom av korrigering av parafrasier, ett närmande uppsökande beteende där patienten letar sig fram för att uttala det sagda ordet mer korrekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är stegen för produktion av meningar?

A
  1. Meddelandenivå
    Genererar meddelandet på en begreppsmässig nivå. Talaren bestämmer innehållet i utsagan på en icke-språklig nivå.
  2. Funktionell nivå
    - Val av semantik: val av verb som passar argument.
    - Val av struktur av predaktivt argument: val av argument.
  3. Positionsnivå
    - Val av fonologi/lexikon: De fonologiska representationerna av verb och argument aktiveras i fonologiskt outputlexikon.
    - Val av yttre ram: De morfologiska markörerna hakas på.
  4. Fonetisk kodning
    Yttrandet görs klart för att artikuleras
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är paragrammatism?

A
  • Talet flyter väl – låter på ett ytligt sätt grammatiskt korrekt
  • Funktionsord och böjningar finns i meningarna men används ofta på felaktigt eller märkligt sätt – som hopblanding av flera grammatiska former eller substitutioner av former göras.
  • Vanligast vid Wernickes afasi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är agrammatism?

A
  • Utesluter grammatiska småord och böjningar
  • Uttrycker sig i förenklade grammatiska strukturer
  • Använder få verb
  • Vanligt vid Brocas afasi
  • Telegramtal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är den lexikala icke-semantiska läsrutten?

A

Visuell analys —> Ortografiskt input lexikon —> Fonologiskt output lexikon —> Fonologisk assembly

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är den lexikala semantiska läsrutten?

A

Visuell analys —> Ortografiskt input lexikon —> Semantiskt system —> Fonologiskt output lexikon —> Fonologisk assembly

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hur fungerar den fonemstödda skrivrutten vid benämning av bild?

A

Semantiskt system —> Fonologiskt output lexikon —> Fonologisk assembly —> Fonem-grafem omvandling —> Grafemisk outputbuffert

36
Q

Hur fungerar den icke-lexikala skrivrutten (Vid hört ord?)

A

Auditiv analys —> Fonologisk assembly —> Fonem till grafem omvandling —> Grafemisk output buffert

37
Q

Vad är den indirekt semantiska skrivrutten?

A

Semantiskt system —> Fonologisk output lexikon —> Ortografiskt output lexikon —> Grafem buffert

38
Q

Vad är den direkt semantiska skrivrutten?

A

Semantiskt system —> Ortografiskt output lexikon —> Grafemisk output buffert

39
Q

Vad är den icke-lexikala läsrutten?

A

Visuell analys —> Ortografisk till fonem omvandling —> Fonologisk hopsättning

40
Q

Vad är ytlig alexi?

A

Skasa på den lexikala läsrutten
- Särskilt svårt att läsa oregelbundet stavade ord
- Förhållandevis välbevarad förmåga att läsa regelbundet stavade ord och nonord
- Vanligt med visuella felläsningar
- Vanligt med regelbundenhetsfel
- Vanligt med läsfel med både visuell och semantisk överlappning med målordet
- Förknippad med flytande bakre afasier (vä temporal eller tempo-paroetala områden)ka

41
Q

Vad är fonologisk alexi?

A

Skada på icke-lexikal läsrutt
- Särskilt svårt att läsa non-ord
- Inga semantiska felläsningar förekommer
- Vanligt med lexikaliseringsfel, dvs non-ord läses som riktiga ord
- Kan förekomma enbart eller tillsammans med lätt afasi i vä perisylvanska områden eller övre temporala skador.

42
Q

Vad är djup alexi?

A

Hela läsprocessen utslagen
Omfattande läsvårigheter
Mycket nedsatt förmåga att läsa non-ord
Vanligt med semantiska felläsningar
Vanligt med visuella felläsningar
Vanligt med morfologiska felläsningar
Kan gå lättare att läsa konkreta bildbara ord
Förknippas med icke-flytande afasier i en utbredd vänstersidig skada

43
Q

Vad är ytlig lexikal dysgrafi?

A

Skada i lexikala semantiska rutten
Särskilt svårt att skriva oregelbundna eller tvetydiga ord
Svårigheter att stava till kända ord
Förhållandevis välbevarad förmåga att stava till regelbundet stavade ord och non-ord.
Lättare med vanliga ord, men påverkas ej av andra lexikala variabler som bild av ordet, ordklass.
Bakre temporala lesioner men även bakre skador i gyrus angularus eller parietala loben.

44
Q

Vad är fonologisk dysgrafi?

A

Icke-lexikala rutten skadad
Särskilda svårigheter att skriva non-ord.
Bevarad förmåga att skriva riktiga ord.

45
Q

Vad är djup dysgrafi?

A

Både lexikal och icke-lexikal rutt skadad. Svårigheter att skriva non-ord och riktiga ord.

46
Q

Vad är semantisk dysgrafi?

A

Skada i semantiskt system. Påverkar enbart vid informativ skrift, ej diktamen
Ingen åtkomst till ordens betydelse
Särskilt svårt med homofoner (byg(g)de).

47
Q

Vad kan gå fel i steget “bygga det predikativa argumentet” vid meningsproduktion?

A

Att bygga verbets argumentstruktur - vem, gör vad men vem?
Vem som gör något med ett objekt enklare än med annan person.
Svårt med “Olle sparkas av Kalle”.

48
Q

Varför kan processa verb kanske vara svårare än substantiv?

A

Har tydlig grammatisk funktion, associerade med handling, mindre föreställningsbara, kan variera gällande argument. Kräver acess till fonologisk ordrepresentation, semantisk kunskap och grammatik.
Verbets morfologi även extra svåra, särskilt tempus.

49
Q

Vilka är de icke-flytande afasierna?

A

Global, Broca, Trans Kortikal Motorisk Afasi, Mixed Kortikal Afasi

50
Q

Vilka är de flytande afasierna?

A

Wernicke, Konduktionsafasi, Anomisk afasi, Trans Kortikal Sensorisk Afasi

51
Q

Vilka afasier medför en nedsatt repetitionsförmåga?

A

Global, Broca, Wernicke, Konduktionsafasi

52
Q

Vilka afasier medför en relativt god repetitionsförmåga?

A

TKMA, Mixed TKMA, TKSA, Anomisk afasi

53
Q

Vilka afasier medför nedsatt hörförståelse?

A

Global, Mixed TKA, Wernickes, TSA

54
Q

Vilka afasier medför relativt god hörförståelse?

A

Brocas, TKMA, Konduktionsafasi, Anomisk afasi

55
Q

Vad innebär skada i den auditiva fonologiska analysen och hur kan man avgöra om det rör sig om detta?

A

Innebär svårigheter diskriminera mellan olika fonem, repetera ord respektive nonord och förstå ord - längre ord lättare att förstå än korta.

Bra testuppgifter att avgöra om två (non)ord är lika eller ej, repetition av nonord/ord.

56
Q

Ge exempel på träningsuppgifter för skada i den auditiva fonologiska analysen.

A

Matcha fonem - grafem
Fonemdiskrimination
Lika eller olika (non)ord?
Matcha hört ord med bild eller skrivet ord
Ordbedömning - är detta ett riktigt ord/hör ordet ihop med bilden?

57
Q

Vad innebär skada i fonologiskt input lexikon och hur kan man avgöra om det rör sig om detta?

A

Innebär svårigheter att avgöra om ett ord är riktigt eller inte och en nedsatt förmåga att förstå ord

Testuppgift att patienten får höra ord och nonord och avgöra vilket som är ett riktigt ord.

58
Q

Ge exempel på träningsuppgifter för skada i fonologiskt input lexikon.

A

Matcha hört ord med skrivet ord och därefter avgöra om riktigt ord eller inte
- ”Ordbedömning1” – om hört ord matchar bild eller inte
- ”Ordbedömning2” – om hört ord är korrekt eller inte

59
Q

Vad innebär skadad access TILL det semantiska systemet vad gäller hörförståelse och hur kan man testa detta?

A

Individen kan avgöra om ett ord är riktigt eller inte, men vet ej betydelse. Förstår läst ord men ej hört ord.

Testat genom att jmf individens hör- och läsförståelse.

60
Q

Ge exempel på träningsuppgift för skadad access till det semantiska systemet, gällande hörförståelse

A

Matcha definition av ord i starkare modalitet (t ex läsning) med output i svagare
modalitet (hörförståelse)

61
Q

Ge exempel på träningsuppgift för skadad access till det semantiska systemet, gällande hörförståelse.

A

Matcha definition av ord i starkare modalitet (t ex läsning) med output i svagare
modalitet (hörförståelse)

62
Q

Vad innebär skada i det semantiska systemet, gällande hörförståelse, och hur kan man testa detta?

A

Innebär nedsatt förståelse för både talat och skrivet språk. Förekommer semantiska fel i både talat och skrivet språk.
Kan testas genom att jämföra hör och läsförståelse, testa individens semantiska associationskunskap (Pyramider och Palmträd.)

63
Q

Ge exempel på träningsuppgifter för skada i semantiska systemet, gällande hörförståelse.

A

Matcha hört ord med föremål/bild
Avgöra om hört ord matchar bild
Kategorisering
Matcha två skrivna semantiskt relaterade ord

64
Q

Vad kan orsaka nedsatt hörförståelse på meningsnivå?

A

Pat förstår inte de ingående orden
Pat förstår inte den grammatiska strukturen
Pat har nedsatt arbetsminne

65
Q

Vad innebär ett skadat semantiskt system gällande ordproduktion? Testuppgifter för att avgöra detta?

A

-Nedsatt förståelse för både talat och skrivet språk
-Semantiska fel förekommer i både talat och skrivet språk
-Kan vara lättare att säga/hitta ord med hög ”föreställbarhet”

Testuppgifter: Jmf muntlig och skriftlig benämning samt hör-läsförståelse, göra en analys av felsägningar vid muntlig benämning.

66
Q

Vad innebär ett skadat fonologiskt outputlexikon (eller access till) samt testuppgifter för att avgöra detta?

A

Innebär långsam/misslyckad ordmobilisering, omskrivningar (förklara med andra ord), semantiska parafrasier (fel ord), litterala parafrasier (förvrängt ord), lättare hitta ord som är mer förekommande.

Testat genom benämning av bilder, jmf benämningsförmåga av vanligt förekommande ord med mindre vanliga.

67
Q

Ge exempel på träningsuppgifter för skada i eller i access till det fonologiska outputlexikonet.

A

Fonologiskt inriktad behandling avses underlätta accessen till ordformen genom
- Repetition
- Benämning efter fonemprompting och ”promptinghierarkier”.

Reflektera över ords fonologi genom tex räkna antal stavelser, identifiera ordets första fonem, avgöra om två ord rimmar eller fonemdiskriminering.

68
Q

Vad innebär skadad fonologisk hopsättning? Testuppgifter för att avgöra detta?

A

Litterala parafasier eller neologismer
Conduit d’approche
Omskrivningar (förekommer ibland)
Lättare att säga/hitta ord som är mer vanligt förekommande
Svårare att säga långa ord än korta

Testuppgifter: felanalys vid benämning, effekt av frekvens och stavelselängd vid benämning och repetition.

69
Q

Vad innebär en skadad visuell ortografisk analys och hur kan man testa om det rör sig om detta?

A

Innebär att individen har nedsatt förmåga att känna igen bokstäver och därmed nedsatt
läsförståelse
Individen gör visuella fel vid högläsning (t ex läser ett ”b” som ett ”d”)
Läsningen är långsam och mödosam
Längre ord är svårare än korta

Testuppgifter - se olika bokstäver och avgöra om de är olika versioner av samma, matcha hörd bokstav med skrivna bokstäver, benämning och ljudning av bokstäver.

70
Q

Ge exempel på träningsuppgifter vid nedsatt förmåga till visuell ortografisk analys.

A

Om svårigheter att identifiera bokstäver:
Avgöra om bokstäver är lika – olika, gemen-versal
Läsa korta bokstavssträngar

Kinestetiska/taktila strategier
Benämning av bokstäver med taktil cueing (t ex följa en bokstavs form
med pekfingret)
Peka ut korrekt bokstav bland flera alternativ

Helordsläsning
Kategorisering av snabbt presenterade helord
Avgöra om korrekt utläsning

71
Q

Vad innebär ett skadat ortografiskt inputlexikon och hur testar man om det rör sig om detta?

A

Innebär en nedsatt förmåga att avgöra om en grafemsträng är riktigt eller nonord, man tenderar att tolka oregelbundet stavade ord som nonord, man gör visuella fel vid högläsning, man har lättare att läsa högfrekventa ord än lågfrekventa.

Uppgift för att testa detta: pat får se olika grafemsträngar och avgöra om de är riktiga ord eller inte
pat får läsa nonord
pat får läsa riktiga ord – helst både låg- och högfrekventa

72
Q

Ge exempel på träningsuppgifter för skador i ortografiskt inputlexikon.

A

Helordsläsning av oregelbundet stavade ord som patienten har särskilt intresse eller nytta av

73
Q

Vad innebär skadad access till semantiska systemet gällande läsning? Hur testas detta?

A

Innebär att individen kan avgöra om ett läst ord är ett riktigt ord eller ej, men förstår ej innerbörden. Individen kan ha tillgång till det semantiska systemet via fonologin.

Testas genom att patienten får se skrivna ord och ska matcha dem till bild, jmf patientens förståelse auditivt och via läsning.

74
Q

Vad innebär en skada i det semantiska systemet gällande läsning? Hur testas detta?

A

Individen har nedsatt förståelse både för hörda och lästa ord
Gör semantiska fel både vid tal och skrift, ord med hög föreställbarhet är enklare

Testa: Jmf patientens förståelse för både hörda och skrivna ord
Pat får läsa ord som är olika föreställningsbara –> hög föreställbarhet enklare

75
Q

Ge exempel på övningar i access till eller i det semantiska systemet, gällande läsning.

A

De interventioner som prövats de samma som vid skada i ortografiskt input lexikon, dvs, helordsläsning av oregelbundet stavade ord som patienten har särskilt intresse eller nytta av.

76
Q

Vad innebär skadad ortografisk-fonologisk omvandling? Hur testas detta?

A

Att individen har nedsatt förmåga att läsa nonord

Testas genom läsning av nonord

77
Q

Hur tränas skadad ortografiskt-fonologisk omvandling?

A

Produktion av fonem utifrån grafem, produktion av nonord utifrån övade grafem, produktion av CV resp VC-stavelse utifrån övade grafem.

ADD - Auditory Discrimination in Depth program - öva produktion av enskilda språkljud vid spegel, repetera och identifiera fonem i nonord med ökad komplexitet.

Träning av specifik uttalsregel.

78
Q

Vad innebär skada i semantiska systemet gällande skrift? Hur testas detta?

A

Innebär nedsatt förståelse för både talat och skrivet språk
- Semantiska fel förekommer i både talat och skrivet språk
- Kan vara lättare att säga/hitta ord med hög föreställbarhet

Testas genom att göra felanalys av skriftlig benämning av bilder, jmf mellan modaliteterna, föreställbarhetseffekter.

79
Q

Hur kan man träna skada i semantiska systemet gällande skrift?

A

Länka ihop svårstavat ord med ord man redan kan stava till (om man kan stava till “ja” lägg till “g”
Upprepad kopieringsträning

80
Q

Vad innebär nedsatt access till ortografiskt outputlexikon? Hur testa?

A

Innebär att man har lättare att skriva oregelbundet stavade ord om de är vanligt förekommande jmf med mindre förekommande.

Individen har nedsatt förmåga att stava till ord som låter lika men stavas olika (homofoner)

Testas genom felanalys av skriftlig benämning, jmf av muntlig bildbenämning, högläsning, repetition och skriftlig benämning.
Test av frekvenseffekt och skriva homofoner.

81
Q

Vad är exempel på träningsuppgifter vid skada i access till ortografiskt outputlexikon?

A

Kopiering i olika former:
Efter viss tidsfördröjning, efter att ha bearbetat ordet, efter identifikation av initalt grafem etc

82
Q

Vad innebär skada i ortografiskt outputlexikon? Hur testa?

A

Innebär att semantiska fel förekommer i skrivet språk men ej vid läsning, hörförståelse eller benämning. Kan vara lättare att skriva ord med hög föreställbarhet.

Testas genom felanalys av skriftlig benämning av bilder, jmf av muntlig bildbenämning med andra modaliteter, test av föreställbarhetseffekt

83
Q

Ge exempel på träningsuppgifter i skada i ortografiskt outputlexikon.

A

Matcha skrivet ord och bild följt av att ordet skrivs, träning på att skriva homofoner genom att länka till bilder.

84
Q

Vad innebär skada i grafemisk outputbuffert? Hur testa?

A

Innebär att individen gör generella stavfel av bokstäver vid både ord/nonord. Lexikala variabler påverkar ej, förutom möjligen ordlängd. Felen kan även påverkas av ordposition - mer fel på sista grafemen pga kortidsminnet. Påverkar alla skrivuppgifter.

Testas genom att jmf stavning av ord resp nonord.
Test av längdeffekt.
Kopiering av ord.

85
Q

Hur träna skada i grafemisk outputbuffert?

A

Datorstödd behandling
Skriva ord på diktamen via bokstav-för-bokstavskodning
Ord med givna bokstäver
Ord med bokstavluckor med alternativa bokstäver.
Kopiering och minnas
Parvisa jmf mellan rättstavade och felstavade ord.
Träning på att skriva med ordprediktion.

86
Q

Vad innebär skada i fonologisk-ortografisk omvandling? Hur testa?

A

Innebär att individen har svh att skriva nonord.

Testas genom att skriva nonord.

87
Q

Ge exempel på träningsuppgifter vid skada i fonologisk-ortografisk omvandling; fonem-grafem; fonemstöddskrivrutt.

A
  • Fonologisk segmentering av ord (dela upp ordet i dess beståndsdelar)
  • Stavningsövningar där viss stavningsregel eller visst fonem (t ex sje-ljudet) tränas
  • Träna på att koppla ihop fonem – grafem stav när man fått höra fonemet
  • Tänka ut ord som börjar på ett visst fonem
  • Associera ord med fonem
  • Skriva ordet
  • Fylla i en eller flera luckor i ett ord med alternativbokstäver givna
  • Använda datorprogram med talsyntes

Förvärvad logopedi (5 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions