Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T:Fysiologi > Neurofysiologi II > Flashcards

Neurofysiologi II Flashcards

1
Q

Vad står ANS för?

A

Det autonoma nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är ANS?

A

Det icke-viljestyrda nervsystemet. Det styr kroppens inre organ och består av det sympatiska och parasympatiska systemet. Hypotalamus styr ANS.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Sant eller falsk: ANS fungerar väldigt långsamt

A

Falsk, det fungerar väldigt snabbt och intensivt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur fungerar preganglionära neuron i det sympatiska nervsystemet?

A
  • mestadels myeliniserade
  • Korta
  • Ursprung: Thorakalt och lumbalt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur fungerar preganglionära neuron i det parasympatiska nervsystemet?

A
  • mestadels myeliniserade
  • Långa
  • Ursprung: Kranialt och sakralt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Var finns ganglion i det sympatiska nervsystemet?

A

1) Sympatiska
gränssträngen
(the sympathetic
trunk)
2) Prevertebrala
ganglion (3
större), t ex solar
plexus
3) Binjuremärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Var finns ganglion i det parasympatiska nervsystemet?

A

Finns ofta i eller nära målorganet
1) Kraniala ganglion
2) Sakrala ganglion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är ett ganglion?

A

en nervknut eller samling nervkroppar i PNF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur fungerar postganglionära neuron i det sympatiska nervsystemet?

A
  • Omyeliniserade
  • Långa
  • Kan kopplas 1:20 (OBS Divergens)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur fungerar postganglionära neuron i det parasympatiska nervsystemet?

A
  • Omyeliniserade
  • Korta
  • Kopplas oftast bara 1:1 – ingen divergens!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär dual innervering?

A

De flesta organ har både sympatisk och parasympatisk innervering – det ena systemet stimulerar och det andra hämmar.

Undantag: BARA SYMPATISK: svettkörtlar,
hårfolliklar, blodkärl

Undantag: BARA PARASYMPATISK:
lacrimalkörtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka system är kolinerga? (dvs använder ACh, acetylkolin som transmittor)

A

1) ALLA sympatiska och parasympatiska
preganglionära nerver
2) ALLA postganglionära parasympatiska
nerver
3) Några få postganglionära sympatiska
nerver (undantagen)

Receptorer:
nikotinacetylcholinreceptorn (1) samt
muskarinacetylcholinreceptorn (2,3)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka system är adrenerga? (dvs använder Na, Natrium som transmittor)

A

De flesta postganglionära sympatiska nerver

Receptorer: adrenerga; α, β

Ett organ kan ha både α och β receptorer
1. Alpha1- adrenerga receptorer – vasokonstriktion blodkärl
2. Beta1-adrenerga receptorer – ökar hjärtfrekvens och kontraktionskraft
3. Beta 2-adrenerga receptorer - bronkodilatation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv de tre typerna av reflexer

A
  1. Reflexbåge: sinnescell, sensorisk nervfiber, koordinerande center i ryggmärg/hjärna, motorisk/autonom nerv, muskel eller körtel
  2. Somatiska reflexer: sträckreflex, senreflex, withdrawal, klireflex mm
  3. Autonoma reflexer: kardiovaskulära, gastrointestinala
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur sker reglering av ANS?

A
  • Hypotalamus står överordnat
  • Nerv och binjuremärg
  • reflexer
  • Storhjärnan kan till viss del påverka men ej styra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad kan det sympatiska systemet påverka?

A

“Fight or flight”
- Temperaturreglering och lokala reflexer
- Omfördelar blodflödet
- Ökar hjärtverksamheten
- Ökar respirationen, dilaterar bronkerna
- Ökar blodglukoshalten
- Stimulerar binjuremärgen
- Dilaterar pupillerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är katekolaminer och var produceras de?

A

Produceras i: binjuremärgen. Alla katekolaminer syntetiseras från tyrosindihydroxyfenylalanin (L-dopa)-dopamin-noradrenalin-adrenalin.

Funktion; samma effekter som sympatiska nervsystemet, dvs:
1. Temperaturreglering och lokala reflexer
2. Omfördelar blodflödet
3. Ökar hjärtverksamheten
4. Ökar respirationen, dilaterar bronkerna
5. Ökar blodglukoshalten
6. Dilaterar pupillerna

Reglering: Frisättningen av adrenalin och noradrenalin från binjuremärgen stimuleras av sympatiska nervsystemet. Noradrenalin är även postganglionär transmittorsubstans i det sympatiska nervsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad har adrenalin och noradrenalin för effekt på kroppen?

A

Adrenalin-större effekt på hjärtat, större
metabolisk effekt

Noradrenalin-den generella vasokonstriktorn, ökar medelblodtrycket, minskning i hjärnan leder till depression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad kan det parasympatiska systemet påverka?

A

”Lugn och ro-systemet”
SLUD-reaktioner (salivering, lacrimation, urinering, defekation)+ minskad hjärtfrekvens

  • Stimulerar tarmperistaltik och näringsupptag
  • Stimulerar tömning av tarm och urinblåsa
  • Minskar hjärtats frekvens och slagkraft
  • Kontraherar bronkmuskulaturen
  • Stimulerar sekretion hos flera körtlar
  • Kontraherar pupillerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Beskriv cellkommunikation

A

Från olika platser i kroppen sker via nerv- och hormonsystemet för att synkronisera och reglera olika fysiologiska processer samt bibehålla en inre balans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är myelinisering?

A

Oligodendrocyter och Schwannceller bildar isolerande myelinskidor runt axon, alltså tätt packade lipidmembran.
Det bildas då även en Ranviers nod som är viktig för snabb fortledning av nervimpulser.

22
Q

Beskriv de fyra typer av Gliaceller som finns

A

Astrocyter – Finns i CNS och ger stöd, agerar som blodhjärnbarriär, återupptar transmittorer, kommunicerar med andra celler samt är de som det finns flest av.

Oligodendrocyter – Finns i CNS och är myeliniserande.

Schwannceller – Finns i PNS och är myeliniserande.

Microglia – Finns i CNS, är makrofager och viktiga för immunförsvaret.

23
Q

Beskriv en nervimpuls

A

Är tillfällig ändring av spänningsskillnaden mellan axonets in- och utsida.
1. Neuron har normalt negativ vilopotential, och är alltså mer negativ på ut- än insidan.
2. Stimuli eller spontanitet gör att jonkanaler öppnas så att det sker ett inflöde av positivt laddade joner, vilket orsakar depolarisering då det blir mindre negativ laddning i cellen.
3. Om det når ett tröskelvärde så utlöses en aktionspotential, alltså en ström av positiv laddning, och alltså en nervimpuls som färdas i hög hastighet längs axonet.

24
Q

Vad är en synaps?

A

Är en kontaktpunkt för kommunikation mellan nervcell och målcell som innebär att nervimpulsen färdas i axonet, når nervterminalen, en neurotransmittor utsöndras från det presynaptiska cellmembranet, diffunderar över synaptiska klyftan och binder till receptorer på det postsynaptiska membranet så att det blir en effekt.

25
Q

Beskriv klassiska neurotransmittorer

A

Syntetiseras i nervändsluten, packas i vesiklar vars frisättning beror på Ca2+, verkar på specifika receptorer och överbliven frisatt transmittor återanvänds genom att transportproteiner för tillbaka transmittorn till nervterminalen där den upptas av gliaceller, diffunderar bort eller bryts ner av enzymer. Exempel är aminosyror (exitatoriska/stimulerande = frisättning av transmittorn leder till depolarisering & inhibitoriska/hämmande = frisättning av transmittorn leder till hyperpolarisering), biogena aminer (katekolaminer = adrenalin/noradrenalin/dopamin, monoaminer = serotonin(5-HT)/noradrenalin/dopamin, histamin) och övriga som acetylkolin.

26
Q

Beskriv Neuropeptider

A

Syntetiseras i cellkroppen av ett varierande antal aminosyror, transporteras till nervterminalen i vesiklar vars frisättning beror på Ca2+, verkar på specifika receptorer och har ingen återanvändning. Exempel är Subtans P (smärta) och endogena opioida peptider (endorfiner/morfin, enkefaliner/belöning, dynorfiner/motivation).

27
Q

Vad är en motorändplatta?

A

Är där motorneuron kommunicerar med en målmuskelcell.
Acetylkolin i motorneuron binder kolinerga receptorer på muskelcellen vilket orsakar depolarisering, frisättning av Ca2+ och muskelkontraktion.

28
Q

Beskriv 3 typer av skador som kan ske mot CNS

A

Perifera skador – Paralys och bortfall av sensoriska signaler.
Centrala skador – Paralys, nedsatt sensorisk funktion/mental förmåga, medvetslöshet, död.
Skydd – Skelett (skallben/ryggkotor), hjärnhinnor (meninges), cerebrospinalvätska, BBB.

29
Q

Benämn hjärnans olika lober på svenska och latin

A

pannlob/lobus frontalis, hjässlob/lobus parietalis, nacklob/lobus occipitalis, tinninglob/lobus temporalis och luktlob/lobus piriformis.

30
Q

Vilken funktion har storhjärnsbarken?

A

Cortex cerebri styr medveten kontroll av rörelser samt andra kognitiva förmågor. Den har upphöjningar (gyri cerebri) av storhjärnsvävnaden samt
fåror (sulci cerebri) mellan upphöjningarna vars veckningar gör att ytan ökar.

31
Q

Vilka är hjärnans primära barkområden?

A

synbarken (bak på hjärnan), hörselbarken (på sidorna av hjärnan) samt somatosensorisk och motorisk bark (mitt på hjärnan).

32
Q

Vad är hjärnbalkens funktion?

A

Corpus callosum är en bred platta av myeliniserade fibrer (vit substans) som kopplar samman storhjärnshemisfärernas barkområden.

33
Q

Vad består mellanhjärnan utav?

A

Diencephalon har talamus (omkopplingsstation), hypotalamus (homeostas, autonoma och endokrina systemet), epifysen (tallkottkörteln, endokrina systemet, sömncykel, säsongsbunden brunst), hypofysen (endokrina systemet, utsöndrar hormoner som styr andra endokrina organ), striatum (motivation/vanor, kontroll av frivilliga rörelser, jämna/välkoordinerade), hippocampus (motivation/inlärning/minne/stress hämnar HPA-axeln) och amygdala (mandelkärnan/emotion/stress aktiverar HPA-axeln).

34
Q

Vad består hjärnstammen av och vad är dess funktion?

A

Truncus encephali förmedlar information mellan ryggmärgen och hjärnan samt är där flertalet kranialnerver utgår från.
Den består av mitthjärnan (mesencephalon, sensorisk och motorisk funktion), bryggan (pons, kopplingscentral storhjärna-lillhjärna, balans, hörsel) och förlängda märgen (medulla oblongata, kontrollerar cirkulation, respiration, digestion, sömn, vakenhet, hunger och törst).

35
Q

Vad är lillhjärnans funktion?

A

Cerebellum har som huvuduppgift att kontrollera och justera kroppsrörelser och koordination genom att göra skillnaden mellan önskade och faktiska rörelser liten.

36
Q

Vad består ryggmärgen utav och vad är dess funktion?

A

Medulla spinalis har vit ytterst, grå innerst, centralkanalen/canalis centralis, dorsalhorn/cornu dorsale, ventralhorn/cornu ventrale, dorsalrot/radix dorsale och ventralrot/radix ventrale. Den förbinder hjärnan med PNS och är en omkopplingscentral för reflexer då sensorisk information från PNS till ryggmärgen omkopplas till motornerver som utför respons.
Det finns 3 typer av axon; sensoriska, somatiska och autonoma.
Överkorsningen i ryggmärgen har sensoriska dorsalt och motoriska ventralt.

37
Q

Beskriv de tre olika typer av hjärnhinnor som finns

A

De omsluter hjärnan samt ryggmärgen och finns som 3 typer;
Hårda hjärnhinnan – Dura mater är ytterst mot kraniet/omges av epiduralrum i kotkanal.
Mellersta hjärnhinnan – Arachnoidea eller spindelvävshinnan sitter innanför.
Mjuka hjärnhinnan – Pia mater sitter innerst mot hjärnan och ryggmärgen.

38
Q

Vad är epiduralrummet för något?

A

Är utanför dura mater i kotkanalen och där epiduralbedövning läggs.

39
Q

Vad är subarachnoidalrummet för något?

A

Är mellan arachnoidea och pia mater samt fyllt med CSF.

40
Q

Beskriv cerebrospinalvätska och dess funktion

A

Liqour cerebrospinalis är hjärn- och ryggmärgsvätska som ger näring åt celler i CNS, substanstransport, stötdämpare, volymbuffert samt produceras kontinuerligt i choroid plexus i hjärnans ventriklar och subarachnoidealrummet.

41
Q

Beskriv blodhjärnbarriären och dess funktion

A

Består av astrocyter och hjärnkapillärer som sitter tätt vilket hindrar stora molekyler att passera (ung mer genomsläpplig), men inte fettlösliga ämnen och gaser.

42
Q

Hur karakteriseras vakenhet?

A

Karaktäriseras av EEG-aktivitet med hög frekvens och låg amplitud, EMG- och EOG-aktivitet, aktivitet i olika transmittorsystem samt aktivitet i retikulära aktiverande systemet (hjärnstammen-talamus-hypotalamus).

43
Q

Hur kan man mäta vakenhet?

A

Electro-encefalogram (EEG) – Elektriska aktiviteten i storhjärnsbarken (vanlig).
Electro-myogram (EMG) – Muskelaktiviteten i skelettmuskulaturen (vanlig, ej = REM).
Electro-oculogram (EOG) – Mäter muskelaktiviteten som styr horisontella ögonrörelser.

44
Q

Vad är den suprachiasmatiska kärnan för något?

A

Är en liten kärna i hypotalamus i anslutning till synnervskorsningen som påverkas av aktivitet i ljuskänsliga neuron i näthinnan samt styr tallkottkörtelns utsöndring av melatonin som ökar när ljusnivån minskar. Den signallerar även till cirkadiska rytmer som är aktiva under vakenhet (glukokortikoidnivåerna är som högst på morgonen, men tvärtom för nattaktiva djurslag).

45
Q

Hur definieras sömn?

A

Definieras som ett snabbt reversibelt stadium innebärande sänkt beredskap att reagera på förändringar i omgivningen, och det finns 3 typer med cykliskt mönster;

46
Q

Beskriv tre cykliska mönster av sömn

A

Lätt sömn – EEG-aktivitet med minskande frekvens och ökande amplitud samt EMG.
Djup sömn – EEG-aktivitet med minskande frekvens och ökande amplitud samt EMG.
REM-sömn – EEG-aktivitet med hög frekvens, låg amplitud och EMG utan muskelaktivitet.
I lätt/djup påverkas även fysiologiska parametrar, men REM är nästan som vid vakenhet.
Sömnbehovet växlar under utvecklingen (ung/mer, vuxna/mindre, äldre/mer), rovdjur sover mer än bytesdjur, vissa djur sover med en hemisfär i taget och vissa kan sova stående.

47
Q

Vad är det glymfatiska systemet?

A

Gliaceller kontrollerar extracellulära volymen mellan neuron, sväller under vakenhet, medieras av bla noradrenalin och krymper under sömn.
När de krymper ökar flödet av CSF runt blodkärlen vilket dränerar slaggprodukter.

48
Q

Definiera inlärning

A

Är det sätt med vilket beteendet modifieras utifrån erfarenheter.

49
Q

Definiera minne

A

Är processerna med vilka inlärda beteenden samt info lagras och kan återanvändas i hjärnan, och hippocampus är centralt för att info överförs från arbets- till långtidsminnet.
Explicit minne är episodiskt minne för fakta och händelser; vad, var och när?
Implicit minne är proceduriskt minne för färdigheter; muskelminne.

50
Q

Beskriv tre typer av minne

A

Korttidsminne – Sek, elektrisk aktivitet i bestämda celler.
Arbetsminne – Min, delar från både kort- och långtidsminnet fattar beslut, löser problem och uppnår mål med begänsad kapacitet.
Långtidsminne – Tim/År, fysiska eller kemiska förändringar i neuron med stor kapacitet och en proteinsyntes som gör att nya synapser kan bildas och forma nya minnen.
Stark emotion eller motivation ger större sannolikhet för lagring i långtidsminnet.

51
Q

Vad är amnesi för något?

A

Kan uppstå om minnet drabbas av problem, och det finns 2 typer;
Retrograd – Är minnesförlust av saker som skett och kan orsakas av syrebrist/hjärnskakning.
Anterograd – Är oförmåga att minnas nya saker då övergången inte fungerar mellan kort- och långtidsminnet, och är vanligt vid skador i tinningloben/hippocampus/limbiska systemet.

T:Fysiologi (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions