Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T:Fysiologi > Neurofysiologi I > Flashcards

Neurofysiologi I Flashcards

1
Q

Vad är det Endokrina systemets (hormonsystemet) funktion?

A
  • långsam överföring av information (ofta via blodet)

- Effekt som varar längre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är Nervsystemets funktion?

A
  • Snabb överföring av information (direkt koppling mellan nervceller, hög överföringshastighet)
  • Reagerar snabbt vid stimuli
  • Effekter som varar en kortare tid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad består CNS (det centrala nervsystemet) utav?

A

Hjärna och ryggmärg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad består PNS (perifera nervsystemet) av?

A

Kranialnerver (12 par) och spinalnerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad står CNS för?

A

Centrala nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad står PNS för?

A

Perifera nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en neuron?

A

En nervceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är en gliacell?

A

En stödjecell, finn olika typer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är ett annat namn för en nervcell

A

En neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är ett annat namn för en stödjecell

A

En gliacell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad består en neuron av?

A

En cellkropp, med en cellkärna och dedriter (utskott från cellkroppen). Från cellkroppen går även ett axon (nervfiber) där signaler färdas till terminaler (nervände). Slutligen omkopplas signaler från annan nervcell via synapser (kan koppla till annan neuron, muskelcell eller körtelcell).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en multipolär nervcell?

A

Många dendriter från cellkroppen, vanligast hos däggdjur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är en bipolär nervcell?

A
  • Dendriter går samman till gemensam bana innan de når cellkroppen. Axonet går ut från andra sidan av cellkroppen.
  • Finns i näthinnan och i luktepitelet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är en pseudounipolär nervcell?

A
  • Dendriter går samman till gemensam bana som är direkt sammanhängande med axonet. Cellkroppen fäster till axonetvia kort gren.
  • Exempel: Sensoriska neuron i PNS (känsel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en unipolär nervcell?

A

Likt en multipolär, fast utan dendriter. Ovanlig hos däggdjur, vanligast hos insekter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad finns det för olika typer av gliaceller?

A
  • Astrocyter
  • Oligodendrocyter
  • Schwannceller
  • Microglia
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är astrocyter?

A

En typ av gliacell. Finns i CNS. Flest, stöd, blodhjärnbarriär, återupptag av transmittorer, kommunicerar med andra nervceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är oligodendrocyter?

A

En typ av gliacell. Finns i CNS. Myeliniserande (bildar myelinskidan).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är schwannceller?

A

En typ av gliacell. Finns i PNS. Myeliniserande (bildar myelinskidan).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är Microglia?

A

En typ av gliacell. Finns i CNS. Finns exempelvis i macrofager och immunsystemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är ranviers nod viktig för?

A

Den sitter mellan myelinskidorna och är viktig för fortledningen av nervimpulserna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Beskriv processen av en nervimpuls

A

Nervimpuls = elektrisk impuls/aktionspotential
• Tillfällig ändring av spänningsskillnaden mellan axonets in-och utsida
1. Nervcellen har normalt en negativ vilopotential
2. Stimuli (eller spontant) -> jonkanaler öppnas -> inflöde av positiv laddning = depolarisering (mindre negativ laddning inne i cellen)
3. Om når tröskelvärde -> utlöser en aktionspotential = ström av positiv laddning = nervimpuls, som färdas i hög
hastighet längs axonet
• Myeliniserade axon – snabb impulsfortledning (100 m/s)
• Omyeliniserade axon – långsam impulsfortledning (< 2
m/s)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad är en synaps?

A

En kontaktpunkt för kommunikation mellan

nervcell och målcell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Beskriv processen kemisk synaps

A
  1. Nervimpulsen färdas i axonet
  2. Nervimpulsen når nervterminalen
  3. Neurotransmittor utsöndras från det presynaptiska
    cellmembranet och diffunderar över den synaptiska
    klyftan
  4. Neurotransmittorn binder till receptorer på det
    postsynaptiska membranet
  5. Effekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är neurotransmittorer?

A

Signalsubstanser som utsöndras från nervterminal till synapsklyftan -> receptorer (”mottagarenheter”) på det postsynaptiska membranet aktiveras -> förändringar i det postsynaptiska membranets elektriska spänning
-> effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Nämn två olika typer av neurotransmittorer

A
  • klassista transmittorer (små lågmolekylära transmittorer). ex aminosyror, biogena aminer. ca 20 st.
  • Neuropeptider. ca 100 st. molekyler uppbyggda av sammankopplade aminosyror.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur fungerar klassiska transmittorer?

A
  • Syntetiseras i nervändsluten och packas i vesiklar (blåsor) -> Ca2+-beroende frisättning
  • Verkar på specifika receptorer (mottagarenheter)
  • Överbliven frisatt transmittor återanvänds; transportproteiner för tillbaka transmittorn
    till nervterminalen/tas upp av gliaceller, transmittorn diffunderar bort, eller bryts ned
    av enzymer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur fungerar neuropeptider?

A
  • Syntetiseras i cellkroppen, transporteras till nervterminalen i vesiklar (blåsor) -> Ca2+-
    beroende frisättning
  • Verkar på specifika receptorer (mottagarenheter)
  • Ingen återanvändning
  • Överbliven frisatt peptid bryts ner av enzymer (peptidaser)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Ge exempel på aminosyror och hur de fungerar

A

– Exitatoriska = stimulerande; Frisättning av transmittorn leder till depolarisering
• Glutamat
– Inhibitoriska = hämmande; Frisättning av transmittorn leder till hyperpolarisering
• Gamma-aminosmörsyra (GABA)
• Glycin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Ge exempel på biogena aminer

A

– Adrenalin, noradrenalin, dopamin
• Katekolaminer = adrenalin, noradrenalin, dopamin
– Serotonin (5-HT)
• Monoaminer = 5-HT, noradrenalin, dopamin
– Histamin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Ge exempel på neuropeptider och hur de fungerar

A
  • Molekyler uppbyggda av ett varierande antal sammankopplade aminosyror
  • Syntetiseras i cellkroppen och packas in i vesiklar och transporteras i längs axonet i vesiklarna.
  • Finns ingen återvinningsmekanism för dem. Överblivem peptid bryts ned av enzymer (peptidaser)
  • Substans P (smärta, ett peptidhormon som finns i ryggmärgsvätskan)
  • Endogena opioida peptider (smärta, belöningsnätverk, motivation)
    ○ Endorfiner
    ○ Enkefaliner
    ○ Dynorfiner
    ○ m.fl
  • Vissa neuropeptider kan även fungera som hormoner, ex. gonadotrpoinfrisättande hormon (GnRH)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Ge exempel på receptorer och vad de gör

A
  • Jonkanalskopplade (jonotropa): går på millisekunder. Exempel: ACh receptor
  • G-proteinkopplade (metabotropa): går på sekunder. Exempel: ACh receptor
  • Kinaskopplade: går på timmar. Exempel: cytokinreceptorer.
  • Nukleära: går på timmar. Exempel: östrogenreceptorer.
33
Q

Hur sker en muskelkontraktion?

A

Acetylkolin i motorneuron -> binder kolinerga
receptorer på muskelcell -> depolarisering à
frisättning av Ca2+ -> muskelkontraktion

34
Q

Namnge hjärnans fyra delar

A
  1. storhjärnan - cerebrum
  2. mellanhjärnan - diencephalon
  3. hjärnstammen - truncus encephali
  4. lillhjärnan - cerebellum
35
Q

Vad heter hjärnans gråsubstans på latin?

A

substantia grisea

36
Q

Vad är substantia grisea?

A

Hjärnans gråsubstans

37
Q

vad är cerebrum?

A

storhjärnan

38
Q

vad är diencephalon?

A

mellanhjärnan

39
Q

vad är truncus encephali?

A

hjärnstammen

40
Q

vad är cerebellum?

A

lillhjärnan

41
Q

vad heter hjärnas vita substans på latin?

A

substantia alba

42
Q

vad är substantia alba?

A

hjärnans vita substans

43
Q

Vad heter de fyra viktigaste loberna?

A
  1. pannlob - lobus frontalis
  2. hjässlob - lobus parietalis
  3. nacklob - lobus occipitalis
  4. tinninglob - lobus temporalis
44
Q

vad heter storhjärnsbarken på latin?

A

cortex cerebri

45
Q

vad är cortex cerebri?

A

storhjärnsbarken

46
Q

Nämn några primära barkområden och var de sitter

A
  • synbarken (bak)
  • hörselbarken (sidorna)
  • somatosensorisk och motorisk bark (mitt på hjärnan)
47
Q

Hur skiljer sig hjärnans fördelning hos en hund jämfört med en människa?

A
  • ingen tydlig gräns mellan loberna, men placeringen stämmer på ett ungefär.
  • luktloben (lobus piriformis) är betydligt mer framträdande på en hund.
48
Q

Beskriv de olika delarna av storhjärnan

A

Består av 2 cerebrala hemisfärer (hemispherum) samt storhjärnsbarken (cortex cerebri).

Har upphöjningar (gyri cerebri), fåror mellan upphöjningarna (sulci cerebri) och denna veckning ökar dess yta. höger halva styr vänster halva och tvärtom.

49
Q

Vad heter hjärnbalken på latin?

A

corpus callosum

50
Q

Vad är corpus callosum?

A

Hjärnbalken

51
Q

Vad är hjärnbalken?

A

Bred platta av myeliniserade fibrer (vit substans) som kopplar samman de två storhjärnshemisfärernas barkområden

52
Q

Vad består mellanhjärnan av?

A
  • Thalamus (omkopplingsstation)
  • Hypothalamus (homeostas, autonoma och endokrina systemet)
  • Epifysen (tallkottkörteln, GI. pinealis. endokrina systemet, sömncykeln, brunst etc.)
  • Hypofysen (GI. pituitaria, , endokrina systemet, utsöndrar hormoner som styr andra endokrina organ)
  • Striatum (caudate nucleus, putamen; corpus striatum= striatum + globus pallidus. motion, vanor, kontroll av frivilliga rörelser)
  • Hippocampus (motivation, stress - hämmande funktion, inlärning, spatiell orientering, minne
  • Amygdala (stress - aktiverar, emotionellt nätverk)
53
Q

Vad består hjärnstammen av?

A
  • Mitthjärnan (mesencephalon, sensorisk och motorisk funktion)
  • Bryggan (pons, kopplingscentral stor-lillhjärnan, balans, hörsel)
  • Förlängda märgen (medulla oblongata, reptilhjärnan, cirkulation, respiration, vakenhet, hunger, digestion etc)
54
Q

Vad är lillhjärnans syfte?

A

kontrollera och justera kroppsrörelser och koordination.

55
Q

Namnge de olika delarna av ryggmärgen (medulla spinalis)

A
  • Substantia alba – vit substans ytterst (axoner)
  • Substantia grisea – grå substans innerst (nervcellskroppar), fjärilsformad
  • Canalis centralis – centralkanalen
  • Neuralröret (embryonalt)
  • Cornu dorsale – dorsalhorn
  • Cornu ventrale – ventralhorn
  • Radix dorsale – dorsalrot
  • Afferent sensorisk
  • Radix ventrale – ventralrot
  • Efferent motorisk och autonom
56
Q

Vad är ryggmärgens syfte?

A
  • Den förbinder hjärnan med det perifera nervsystemet
    och agerar som omkopplingscentral för reflexer -> sensorisk info från PNS till ryggmärgen -> omkopplas till motornerver som utför respons. Har 3 axon: sensoriska, somatiska, autonoma.
  • Överkorsning i ryggmärgen ”pyramidbanekorsningen”,
    sensoriska dorsalt (bak), motoriska ventralt (fram)
  • Antalet spinalnerver varierar mellan olika djur, namnges utifrån varde lämnar ryggraden
    Hund: 8 par cervikala (C1-8; nacke), 13 thorakala (T1-13; bröst), 7 lumbala (L1-7; länd), 3 sakrala (S1-3; kors) och ca 5 coccygeala (Co1-5; svans))
  • C5-7 -> Nervus phrenicus
57
Q

Vad innebär perifera skador?

A

paralys och bortfall av sensoriska signaler

58
Q

vad innebär centrala skador?

A

paralys och nedsatta sensoriska funktioner, medvetslöshet, nedsatt mental förmåga eller död

59
Q

Ge exempel på skydd mot skador mor CNS

A
  • Skelettet – skallben och ryggkotor
  • Hjärnhinnor (meninges)
  • Cerebrospinalvätska
  • Blod-hjärn-barriär (BBB)
60
Q

Vad är de olika delarna av hjärnhinnorna (meninges)?

A
  • Hårda hjärnhinnan (Dura mater). Dikt an mot kraniet. I kotkanalen omgiven av epiduralrummet (fett, bindväv och blodkärl)
  • Mellersta hjärnhinnan (Arachnoidea), spindelvävshinnan
  • Mjuka hjärnhinnan (Pia mater). Dikt an mot hjärnan/ryggmärgen
  • Subarachnoidalrummet. Mellan Arachnoidea och Pia mater. Fyllt med cerebrospinalvätska. Där man tar spinalvätskeprov
  • Epiduralrummet. Utanför Dura mater i kotkanalen. Här läggs ”epiduralbedövning” med lokalanestetika
61
Q

Vad är cerebrospinalvätskans funktion?

A

Ger näring åt cellerna i CNS, transporterar substanser, stötdämpare, volymbuffert.

Produceras i ”choroid plexus”, finns i hjärnans
ventriklar (hålrum) och i ryggmärgens subarachnoidealrum

62
Q

Vad består blod-hjärnbarriären av? (BBB)

A

Astrocyter och hjärnkapillärer

63
Q

Hur fungerar blod-hjärnbarriären? (BBB)

A

Hjärnans kapillärer och astrocyter släpper ej igenom stora molekyler -> barriär, skyddar hjärnan (neonatala djurs BBB mer genomsläpplig än vuxnas)

Vattenlösliga substanser stoppas men fettlösliga och gaser (ex. anestesimedel) överförs lätt

64
Q

Hur mäter man vakenhet och sömn?

A
  • Electro-encefalogram (EEG) – elektriska aktiviteten i storhjärnsbarken
  • Electro-myogram (EMG) – mäter muskelaktiviteten i skelettmuskulaturen (frånvaro
    av muskelaktivitet bara under REM-sömn)
  • Electro-oculogram (EOG) – mäter muskelaktiviteten i muskulatur som styr horisontala ögonrörelser
65
Q

Vad karakteriseras vakenhet utav?

A
  • EEG-aktivitet vaken – hög frekvens, låg amplitud
  • EMG & EOG aktivitet
  • Aktivitet i flera olika transmittorsystem
  • Ingen av dem essentiell
    Acetylkolin (Ach)
    Serotonin (5-HT)
    Noradrenalin
    Histamin
  • Kräver aktivitet i det retikulära aktiverande systemet (hjärnstammen – talamus –hypotalamus)
66
Q

Hur fungerar våra cirkadiska rytmer?

A
  • Suprachiasmatiska kärnan (SCN; dygnsrytmsmskärnan), liten kärna i hypotalamus, i anslutning till synnervskorsningen -> cirkadiskarytmer
  • Påverkas av aktivitet i ljuskänsliga nervceller i
    näthinnan

Cirkadiska rytmer, exempel:
- Histaminneuron aktiva under dagtid
- Glukokortikoidnivåerna som högst på morgonen
(hos dagaktiva djur, tvärtom hos nattaktiva)
- Orexin stimulerar vakenhet
- SCN styr tallkortkörtelns utsöndring av melatonin som ökar när ljusnivån minskar

67
Q

Hur fungerar det glymfatiska systemet?

A
  • Gliaceller kontrollerar den extracellulära volymen = volymen mellan nervcellerna
  • Gliacellerna sväller under vakenhet, medieras bla av noradrenalin, och krymper under sömnen
  • När krymper ökar flödet av cerebrospinalvätska i kanaler som omger blodkärlen -> dränerar ut slaggprodukter (jmfr kroppens lymfatiska system)
68
Q

Vad är de tre stadierna av sömn?

A
  • Lätt sömn
  • Djup sömn
  • REM-sömn
69
Q

Sant eller falskt: äldre djur sover mer

A

sant

70
Q

Sant eller falskt: rovdjur sover mer än bytesdjur

A

sant

71
Q

Vilka djur sover med en hemisfär i taget?

A

valar, sälar, vissa fåglar

72
Q

Definiera tre typer av minne

A
  1. Korttidsminne (sek), elektrisk aktivitet i bestämda nervceller
  2. Arbetsminne (min), delar från både korttids- och långtidsminnet
    - Fatta beslut, lösa problem, uppnå mål
    - Begränsad kapacitet
  3. Långtidsminne (tim-decennier), fysiska eller kemiska förändringar i nervcellerna, proteinsyntes, nya synapser (=synaptisk plasticitet)
    - stor kapacitet
73
Q

Vad är explicit minne?

A

fakta och händelser

74
Q

Vad är episodiskt minne?

A

vad, när och var någonting skedde

75
Q

Vad är implicit minne?

A

“know-how” och färdigheter

76
Q

Vad kan vara en faktor för lagring i långtidsminnet?

A

Starka känslor eller stark motivation påverkar amygdala och ökar chansen att det lagras i långtidsminnet.

77
Q

Vad är retrograd?

A

Minnesförlust av sådant som har skett. Kan orsakas av tillfällig syrebrist, hjärnskakning

78
Q

Vad är anterograd?

A

Oförmåga att komma ihåg nya händelser, övergången mellan kort- och långtidsminne fungerar inte. Vanlig vid skador i tinning (temporal) loben, hippocampus och delar av limbiska systemet.

T:Fysiologi (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions