Nervvävnad och demens Flashcards

1
Q

Vad möjliggör nervsystemet?

A

En snabb och precis kommunikation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur delar man in nervsystemet och vilka delar ingår ?

A
CNS= hjärnan och ryggmärgen 
PNS= Nervvävnad utanför CNS. Ffa nerver mellan CNS och annan vävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vart ses grå substans och i vad återfinns de?

A

Återfinns i nervcellskroppar och synapser.

De ses i storhjärnans bark, lillhjärnans bark, basala ganglier , centrala ryggmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vart ses vit substans och i vad återfinns de?

A

Återfinns i ledningsbanor i inre hjärna och yttre ryggmärg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur delar man upp en nervcell?

A

Dendriter, cellkropp, axon och axonterminal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur drivs aktionspotentialen genom nervcellen när axonterminalen bildat en synaps med andra nervcellers dendriter?

A

Dendrit -> cellkropp -> axon -> axonterminal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka nervscelltyper finns och vad är dem ofta för typ?

A
  • Multipolära neuron – ofta motorneuron
  • Bipolära neuron – ofta interneuron
  • Unipolära neuron – ofta sensoriska neuron
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är aktionspotentialer och vad leder dem till?

A
  • Aktionspotentialer är snabba ändringar i axonets membranpotential
  • Aktionspotentialer leder till frisättning av transmittorsubstanser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad påverkar en transmittosubstans för något?

A

Ligandstyrda jonkanaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Nämn 3 syntetiska transmissioner

A

Glutamat – viktigaste depolariserande transmittorsubstansen

GABA – viktigaste hyperpolariserande transmittorsubstansen

Serotonin, dopamin med flera är modulerande transmittorsubstanser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Har nervcellen positiv eller negativ vilomembranpotential?

A

negativ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad åstadkommer membranpotentialen och vad kan ändra den?

A

Jonkanalerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad skapar en kraftig förändring i membranpotential?

A

Aktionspotentialen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad avgör om en aktionspotential skall utlösas?

A

CNS neuron mottar tusentals synapser

Samlade aktiviteten i dessa avgör om aktionspotential utlöses

Om membranpotential i triggerzone når tröskelvärde utlöses aktionspotential

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad har vi för stödjeceller i CNS?

A

Ependymceller
Oligodendrocyter
Astrocyter
Mikroglia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad har vi för stödjeceller i PNS?

A

Schwann celler

satellit celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad bildar och bekläder ependymceller? Vad har dem för ytstruktur?

A

Bildar tunnt enradigt cellmembran

bildar plexus choroideus; från plexus choroideus bildas cerebrospinalvätska

Bekläder ventrikelsystemet och
centralkanalen

Har ofta cilier eller mikrovilli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad bildar oligodendrocyter och vad gör de som bildas?

A

Bildar myelin. Myelin ökar hastigheten i aktionspotentialen och myeliniserar delar av axon

19
Q

Vad består myelin av?

A

Vatten, fett och protein

20
Q

Vilken stödjecell är störst?

A

Astrocyten

21
Q

Hur ser astrocyten ut och vad gör den?

A

• Stjärnformade – många utskott

  • Stödjer / kommunicerar med neuron
  • Ger kemiskt stabil miljö
  • Del i blod-hjärn-barriären
  • Bidrar till läkning / ärrbildning
22
Q

Vad är mikroglia, hur kan dess utseende förändras?

A

-Centrala nervsystemets makrofag
-Små i vila, stor när aktiverad
-Antigenpresenterande celler –
aktiverar T-celler

23
Q

Vad är meninger?

A

Hjärn och ryggmärgshinnor

24
Q

Vad har vi för hjärna och ryggmärgs hinnor? Räknat utifrån och in?

A

Dura mater
Arachnoidea
Pia mater

25
Q

Vart finns cerebrolspinal vätska?

A

Subarachnoidala utrymmet

26
Q

Beskriv blod-hjärnbarriären?

A
  • Mycket tätt sammanfogade kapillärväggar i hjärnans blodkärl
  • Få substanser (förutom glykos, aminosyror, O2, CO2) passerar

Beror på:
hjärnkapillärernas väggceller

astrocytutskotten bildar sammanhängande skikt på hjärnkapillärernas utsida

pericyter utanför väggcellerna

27
Q

Var återfinns och gör satellit cellerna?

A

Skyddande lager runt nervcells kroppar i sensoriska- och autonoma ganglier
• Fysiskt skydd
• Kontrollerar mikromiljön

28
Q

Vad gör schwannceller?

A
  • Avgränsar axon mot omgivning
  • Bildar myelin runt om stora axon
  • Skyddar men bildar ej myelin runt små axon
  • Involverade vid regenerering av nerver
29
Q

Demens definition

A

Demens innebär minnesstörning samt minst ytterligare en kognitiv störning, tex försämrat omdöme, språk, abstrakt tänkande

30
Q

Hur kan man dela in demens?

A

Primär
Sekundär
Blanddemens

31
Q

Vad beror primär demens på?

A

Förlust av neuron

32
Q

Mekanismer som skapar demens

A
  • Inlagringar av icke-nedbrytbara substanser
  • Akut nervcellsförlust på grund av hypoxi/ischemi
  • Subakut/kronisk nervcellsförlust med glios, ofta genom apoptos
  • Infektiösa tillstånd
33
Q

Vilka primär neurodegenerativa sjukdomar finns de? 5 st

A
  • Alzheimers sjukdom
  • Frontotemporal demens
  • Lewy Body demens
  • Parkinsons sjukdom med demens
  • Huntingtons sjukdom
34
Q

Vad kan sekundär demens bero på? 4 saker

A
  • Vaskulär demens
  • Alkoholorsakad demens
  • HIV associerarad demens
  • Traumaorsakad demens
35
Q

Vad är vanligast vid bland demens?

A

Altzhemier och vaskulär demens

36
Q

Vad är altzheimer? Vilka områden drabbas ? Hur debuterar de?

A

• Smygande debut, långdraget förlopp (4-15 år)

Nervceller förtvinar och dör i onormal omfattning

  • Hela storhjärnan, framför allt hjäss- och tinningloberna påverkas
  • Neurodegenerativ sjukdom med förlust av cortikala neuron
  • Varierande grad av barkatrofi med korresponderande ventrikelvidgning
  • Mediala temporalloben inklusive hippocampus är tidigt involverade
37
Q

Vad ses histologiskt vid altzeihemers?

A

Plack och tangles

Plack= extracellulära -> innehåller ansamlingar av amyloid-beta

Tangles=intracellulära -> hyperfosforylerat taupreotein

38
Q

Teorier om alzheimers sjukdom?

A
  • Spridningsmönster
  • Amyloid-beta hypotesen
  • Tau-hypotesen
  • Cholinerga hypotesen
39
Q

När debuterar frontallobsdemens, vilka delar av hjärnan och vilka symptom?

A
  • Vanligen debuterar sjukdomen vid 50 – 60 års ålder, i vissa fall redan vid 40
  • framför allt i hjärnans pannlob och främre delen av tinningloberna
  • rastlös, självupptagen och känslomässigt avtrubbad. Även plötsliga vredesutbrott är symtom
40
Q

Vad är lewy body demens? Symtom?

A

Demens + lewykroppar både i hjärnbark och hjärnstam

Personen har störd drömsömn, trötthet, synhallucinationer, stelhet och långsamma rörelser

41
Q

Vad beror vaskulär demens på ? Utveckling/förlopp? Symtom?

A

• Pga skador och sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl. Ofta pga fler infarkter.

  • Kommer plötsligt, utvecklas stegvis
  • Förlopp och symptom varierar beroende på vilka områden i hjärnan som skadas
42
Q

Vad gäller vaskulär demens kan man dela in de i 3 grupper, vilka är de?

A

*Strategisk infarktdemens – få men strategiska områden drabbade
• Multiinfarktdemens – många hjärninfarkter
• Småkärlsdemens – skador på vit substans.

43
Q

Hjärnan delas in i 3 under grupper vilka?

A

Storhjärna
lillhjärna
hjärnstam