Nervvävnad

Question 1

Berätta strukturen på ett neuron.

Answer 1

Somat innehåller en kärna med eukromatin, här bildas rRNA, har Nissl substans. Man ser inga andra organeller förutom granulat. Man ser denriter som sticker ut fårn somat med dendritutskott (synapser). Där ett axonutskott går ut finns en axonkägla(finns ingen nissl-substans här och aktionspotentialen börjar här och går vidare mot axonet.

Question 2

Vad är det som myeliniserar axon i CNS respektive PNS?

Answer 2

Oligodendrocyter i CNS och schwannceller i PNS.

Question 3

Vad finns det för olika sorters synapser?

Answer 3

Axo-axonal: till en annan synaps
Axo-dendritisk: till en dendrit
Axo-somatisk: till en nervcellskropp

Question 4

Vad är det för skillnad mellan anterograd och retrograd transport?

Answer 4

Axonal transport förser axon/synaps med makromolekyler/organeller. All transport är nödvändig för att ersätta proteiner/organeller som har slitits ut.
Anterograd: mot synaps från soma (med kinesin). Snabb: vesiklar och organeller. Långsam: lösliga proteiner
Retrograd: makromolekyler rör sig mot soma m.h.a. dynein.

Question 5

Vilka indelningar gör man på nervceller?

Answer 5

Antalet utskott: multi, bi, unipolära
Utseende: pyramid, korn, korgcell (synapsens form)
Funktion: Motorisk (somatisk eller autonom), sensorisk, interneuron

Question 6

Vad finns det för olika sorters kemiska synapser/receptorer?

Answer 6

Kemiska synapsen består av en presynaptisk del, postsynaptisk del och en synaptisk klyfta.
Typ A: Excitatorisk synaps: Ger ett natriumjon-inflöde, vilket ger en snabb aktivering av dendriterna.I vissa never kan det även bli klaciumjon-inflöde (NMDA-receptorer). Detta ger en långvarig förändring av synapskänsligheten (synapsminne). Typ A kan också vara en inhibitorisk synaps som ger ett kloridjon-inflöde.
Typ B: en second messenger. Ger en förhöjd eller sänkt nivå av cAMP ex. eller kalciumjoner. Ger en förändrad receptorkänslighet –> förändrad genuttryck. Detta är en G-proteinkopplad receptor.

De flesta neuron har båda typer av receptorer.

Question 7

Vad finns det för olika sorters transmittorer?

Answer 7

• Glutamat: dominerande excitatoriska. En ökad frisläppning av glutamat leder till celldöd, ex. vid stroke då det vid syrebrist kommer läcka ut glutamat. Cellerna sprängs då de drar in massa vatten.
• Acetylcholin: finns i somatiska efferenter, pre/postganlionära neruron
• GABA: dominerande inhibitoriskt i CNS. Låga nivåer ger epilepsi.
• Katekolaminer: NA, A, domapin och seritonin. NA och A hittas i postganglionära neuron i sympatiska NS.

Question 8

Vad är neuropeptider och vad finns det för olika?

Answer 8

Ligger med transmittorsubstanser i synapser.
Substans P: förstärker effekten av glutamat
Endorfiner: smärtlindrande. Frisätts vid placeboeffekter och nedreglering av SP
Hypothalama peptider: styr frisättningen av hypofyshormoner.

Question 9

Vad är en astrocyt? Vad har de för funktion?

Answer 9

Vanligaste gliacellen. Sitter runt kapillärer likt ändfötter, samt bildar glia limitans mot pia mater som är viktig vid blod-hjärn barriären. Används som strukturellt stöd, upptag av transmittorer, samt bildar ärr vid skada vilket leder till fysiska hinder för nerver.

Question 10

Vad är en oligodendrocyt? Vad har de för funktion?

Answer 10

Ligger i närheten av axon och bildas myelinskidor. Myelinskidan (80%lipid, 20%protein) består av oligodendrocytens plasmamembran. Kan myelinisera upptill 60 axon, finns mycket i vit substans.
Finns små cytoplasmakanaler i myelinskidan som förser strukturen med näring.

Question 11

Vad är en mikrogliacell? Vad har de för funktion?

Answer 11

Kommer ifrån benmärgen och ser ut som smällkarameller. Känner av den extracellulära miljön kemiskt m.h.a. sina utskott. Dessa aktiveras vi ex. hjärnskada. Överaktiverade mikroglia leder till neuroinflammation (händer vid alzheimers etc.)

Question 12

Vad är en ependymcell? Vad har de för funktion?

Answer 12

En typ av endotelcell som bekläder ventriklar och canalis centralis. Kubiska/cylindriska med cilier och mikrovilli. Används för transport av olika substanser.
Plexus choroideus är en typ av specialiserade ependymcell som producerar likvor. Förbinds med tight junctions.

Question 13

Vad är en schwanncell? Vad har de för funktion?

Answer 13

Myelinproducent i PNS. Har en cigarrformad kärna. Hela cellen lägger sig runt axonet. Ett omyeliniserat axon kan delvis bli myelinierat om en schwanncell ligger i närheten som myeliniserar ett annat axon. Scwanncellerna bildar också rör vid en nervskada för att axon ska komma förbi skadeområdet.

Question 14

Vad är en satellitcell? Vad har de för funktion?

Answer 14

Dessa celler omger ganlieceller i perifiera ganglier. De står för support och isolering. Finns i grupper i somatiska nervsystemet.

Question 15

Beskriv de 6 olika nervcellslagrena i cerebrum. Vilka dominerar i motorisk repsektive sensorisk cortex?

Answer 15

Utifrån och in:

1. Lamina molekylaris: cellfattigt lager
2. Lamina granularis externa: små neuron
3. Lamina pyramidalis externa: Små pyramidceller
4. Lamina granularis interna: Små neuron som nr2
5. Lamina pyramidalis interna: Stora pyramidceller
6. Lamina multifromis: blnadat små/stora celler

I motorcortex: 3 & 5
i sensorcortex: 2 & 4

Pyramidbanorna börjar från lager 5.

Question 16

Vad är hippocampus? Hur ser den ut och vad har den för funktion?

Answer 16

Ett minnescentrum som ligger invikt i temporalloben. Man verkar lägga korttidsminne här för att sedan flytta det till cortex. Ser ut som två C beståendes av kornceller i det ena (gyrus dentatus), och i andra pyramidceller. Har hög halt av Nissl-substans.

Question 17

Vad är lillhjärnan? Hur ser den ut och vad har för för funktion?

Answer 17

Ligger bakom hjärnan, ca 50% av neuronen i CNS finns här. Det koordinerar vår motorik, balans och hållning. Har ett visst rörelseminne.

Question 18

Beskriv lagren som finns i cerebellum. (Längdsnitt)

Answer 18

Längst ut och in:

1. Lamina molekylaris: här kan det finnas stjärnceller samt dendriter från purkinjecellerna.
2. Purkinjecellslagret: mycket cellkroppar med purkinjeceller och golgiceller
3. Lamina granularis: finns mycket kornceller.
4. Vit substans

Question 19

Vad består hjärnstammen av? Hur ser den ut och vad har den för funktion?

Answer 19

Består av mesecephalon, pons och medulla oblongata. Här finns 10 av 12 kranialnervskärnorna. Kontrollerar styrning av ex. huvud-halsfunktion och vår balans. Här finns autonoma reflexcentrat (bltr. respiration). Här kontrolleras även vår vakenhet via retikulära aktiveringssyetemet.
Här finns även passage av banor (ex. corticospinala och cortico-cerebellära nervbanan)

Question 20

Hur ser ryggmärgen ut och vad har den för funktion?

Answer 20

Vit substans med en grå substans formad som en fjäril i mitten. Består av två ventralhorn, två dorsalhorn och två bakhorn. I centrum finns canalis centralis, beklädd med ependymceller.

Question 21

Vad hittar man i ventralhornen, dorsalhornen och lateralhornen?

Answer 21

Ventralhornen når inte ut till kanten. Här hittar man motoriska nervceller. Mycket Nissl-substans. Efferent signal
Lateralhornen ligger på sidan. Här finns preganglionära neuron i det autonoma NS. Går mot ganligerna. Efferent signal.
Dorsalhornen når ända ut, har sensoriska nervceller.

Question 22

Beskriv det autonoma nervsystemet.

Answer 22

Består av sympatiska och parasympatiska nervsystemet.
Parasympatiska: Kranialnerv 3,7,9,10 är involverade. Ganglierna ligger nära målorganen. Postganglionära axonen är korta och omyeliniserade. Acetylcholin används.
Sympatiska: Preganglionaxonen är korta och myeliniserade. Acetylcholin. Dessa axon går ut till sympatiska gränssträngen (här ligger nästan alla ganglier). Postganglion är omyeliniserade och långa. Transmittor är adrenalin och noradrenalin.

Question 23

Vilka lager finns runt en perifier nerv?

Answer 23

Epineurium ligger ytterst. Kontinuerligt med dura mater. Yttre begränsning innehållandes stram, oregelbunden bindväv.
Perineurium ligger runt en axonbunt(fascikel), kontinuerligt med pia mater. Sammankopplade med tight junctions. Utgör blod-nerv-barriär, finns även runt kärl.
Endoneurium: runt enskilda axon. Mellan axonen ligger endoneurium som består av lucker bindväv. Bildas troligtvis av schwanncellerna.