Lymfoida organ

Question 1

Vad har ett lymfatiskt organ som uppgift?

Answer 1

Ha översikt över kroppsytot och vår inre kroppsvätska för att eventuellt kunna reagera på potentiella faror.

Question 2

Vad är lymfocyter?

Answer 2

Den typ av cell som en essentiell i det lymfatiska systemet. Dessa tillverkas i lymfatisk vävnad men mognar i thymus, MALT och i benmärgen.
De är enbart aktiva vid angrepp, och aktiveras genom en co-stimulering (ex. cytokiner).

De rör sig fritt mellan lymfkärlen och blodomloppet, hela systemet samverkar.

Question 3

Vad menas med diffus lymfatisk vävnad?

Answer 3

Lymfatisk vävnad som inte direkt utgör något organ. Finns på olika ställen runtom i kroppen. Ex. kan det finnas lymfatisk vävnad i benmärgen.

Question 4

Vilka organ ingår i det lymfatiska systemet?

Answer 4

Lymfknutor/lymfnoder, mjälten, thymus.

Question 5

Vad är lymfkärl och vad har de för egenskaper?

Answer 5

Lymfkärlen bildar ett nätverk av hela systemet, de börjat helt blint och har inget förbundet omlopp som blodomloppet.
Finns framförallt i lucker bindväv, ligger alltid i extracellulär matrix (mellan fibroblasterna).
Lymfkapillären är mer genomsläpplig än blodkapillären, detta för att makrofager ex. ska kunna passera igenom.
Kärlen är i princip uppbyggd på samma sätt som ett blodkärl, dessa rör sig mot närmaste lymfnod.

Question 6

Vad menas med vårt medödda immunförsvar?

Answer 6

Immunförsvaret vi har med oss redan innan födseln. Består av barriärer i form av slemhinnor och hud. Kroppen är utrustad med ett specifikt pH (ogästvänligt för bakterier) och vi har fagocyter och sekretoriska komponenter (ex. lysosymer som härstammar från saliv- och tårkörtlar, attackerar bakteriers cellväggar).

Question 7

Vad menas med det adaptiva, specifika försvaret?

Answer 7

Immunförsvaret som utvecklas under vår levnadstid. B-cellerna skapar antikroppar mot ett specifikt antigen vi utsätts för. T-cellerna utgör vårt huvudsakliga försvar mot intracellulära mikroorganismer.

Question 8

Hur fungerar T-cellerna?

Answer 8

Cellerna differentieras i benmärgen och mognar i thymus (därav namnet). Har CD-markörer och T-cellesreceptorer.
T-cellerna reagerar på cellen, än att ge ett svar på antigenet som finns på agensens yta. Används inga antikroppar här, utan T-cellerna aktiverar makrofager, NK-celler m.m. med en viss typ av cytokin.

Question 9

Vad finns det för typer av lymfocyter i det lymfatiska systemet?

Answer 9

Effetorceller och stödjeceller. Stödjecellerna hjälper effektorcellerna i deras arbete.

Question 10

Vad består effektorcellerna av?

Answer 10

T-celler och B-celler samt NK-celler.

Question 11

Vad består de stödjande cellerna av?

Answer 11

Monocyter, eosinofiler, basofiler, retikulära celler och dendritceller.

Question 12

Vad är en CD-markör?

Answer 12

Beskriver vad det finns för ytmaterial på vita blodkroppar. Ex. CD4+, CD8+. Med dessa ytmaterial får cellen vissa egenskaper.

CD4+ och CD8+-T-celler är de vanligaste.

Question 13

Vad är CD4+-T-celler?

Answer 13

Detsamma som T-hjälparceller. Två undergrupper:
Th1 hjälper NK-celler, cytotoxiska celler(CD8+-T-celler) samt makrofager.
Th2 hjälper lymfocyter och används för B-cellesaktivering (vid utveckling till plasmaceller)

Question 14

Vad är CD8+-T-celler?

Answer 14

Cytotoxiska. Verkar toxiskt på kroppsegna och transplanterade celler samt på parasiter. Dessa angriper främmande celler direkt.

Question 15

Vad är MHC?

Answer 15

Major histocompability complex.
Molekyler på cellytor som presenterar antigen på en cells yta.
MHC I: Finns på alla celler. Visar vad som händer i cellen, viktigt för immunförsvaret som då ser om t.ex. virus upptagits av cellen.
MHC II: Finns på alla antigenpresenterande celler (B-celler, makrofager, dendritceller). Tar med sig virus/bakterie till lymfnod för att visa upp och starta reaktion.

Question 16

Hur aktiveras en T-cell?

Answer 16

Det krävs:
T-cellsreceptor
CD4+ eller CD8+ molekyl på ytan
MHC II som uttrycker något icke-kroppseget
En co-stimulerande faktor, för extra säkerhet så vi inte reagerar på kroppsegna celler.

Question 17

Hur fungerar B-cellerna?

Answer 17

De producerar antikroppar. De måste dock först differentiera sig till plasmaceller för att kunna göra detta. De behöver få en signal från Th2 för att kunna göra detta.
Vid aktivering kommer de antingen bli plasmaceller eller minnesceller (nästa gång man får samma agens går det fortare att bekämpa den.)

Question 18

Vad är NK-celler?

Answer 18

Samma linje av stamceller som B och T-celler. De skickar ut enzymer som gör hål på skadliga agensens (cancerceller och infekterade celler) plasmamembran –> apoptos. Rensas sedan av makrofager.

Question 19

Vad är eosinofiler?

Answer 19

En typ av granulocyt. Verkar cytotoxiskt på stora mikroorganismer, som är för stora för att fagocyteras.

Question 20

Vad är basofiler?

Answer 20

En typ av granulocyt. Alarmceller som vid infektion frisätter inflammatoriska substanser: ex. hisatmin och heparin.

Question 21

Vad är retikulära celler?

Answer 21

Tillverkar retikulär bindväv och bidrar med stabilitet. Utsöndrar attraherande ämnen till lymfocyterna. Kan bara hittar i lymfatiska systemet.

Question 22

Vad är dendritiska celler?

Answer 22

Känner av miljön. Kan attrahera makrofager som fagocyterar eller tar med en bakterie till en lymfnod.

Question 23

Vad är follukulära, dendritiska celler?

Answer 23

Kommer att rädda B-cellerna från apoptos. De med hög affinitet för immunoglobuliner kommer att räddas.

Question 24

Vad är en lymfnod?

Answer 24

Ansamling av lymfatiskt vävnad med lymfocyter. Fungerar som ett filter. Varierande storlek. Ser ut som en njue/böna som har en kapsel med parenchymet innuti med cortex och medulla.

Question 25

Beskriv uppbyggnaden av kapseln på lymfnoden.

Answer 25

Kapseln består av kompakt och oregelbunden stram bindväv med invaginationer: trabekler. Trabeklerna hjälper till att få lymfvätskan i randsinus in mot märgen.

Question 26

Beskriv uppbyggnaden av sinus i lymfnoden.

Answer 26

Under kapseln ligger randsinus: ett hålrum med lymfvätska. Kontinuerligt förutom i hilus.
Trabekelsinus är kontinuerlig med randsinus, går längst trabeklerna.
Märgsinus ligger inne i märgen.
Alla sinus är beklädda med endotel.

Question 27

Vad är hilus?

Answer 27

Större port innehållandes artär, ven och efferenta lymfkärl.

Question 28

Beskriv uppbyggnaden av cortex.

Answer 28

Lymfvävnaden samlar i folliklar i cortex där dessa folliklar har germinalcentran. Resten av cortex har talrikt med CD4+-celler samt venoler. Färgas mörkt.

Question 29

Vad finns i germinalcentran?

Answer 29

B-celler, lymfoblaster, follikulära dendritiska celler, makrofager samt retikulära celler (skapar retikulära fibreer som bidrar med struktur till noden).

Question 30

Beskriv uppbyggnaden av medulla.

Answer 30

Består inte va lika mycket lymfvävnad som cortex. Här sker filtrering av lymfatisk vätska.

Question 31

Beskriv hur lymfan kommer in i lymfnoden.

Answer 31

Lymfan kommer in via afferenta lymfkärl –> tämmer sig i randsinus –> följer trabekelsinus (och trabekler) –> märgsinus. Lymfocyterna kommer till lymfnoden på detta sätt, då de tillverkas i benmärgen.

Question 32

Vad är thymus? Beskriv dess egenskaper och lokalisation.

Answer 32

Sitter i mediastinum, framför hjärtat. Omges av en bindvävskapsel som är uppbyggd av epitelceller, elastin och kollagena fibrer. I kapseln finns nerver, lymf- och blodkärl. Kapseln delas in i septa och trabecula.
Har cortex och medulla, mellan dessa finns välutvecklat kärlsystem:
Cortex: mycket lymfocyter.
Medulla: lite lymfocyter, epiteliala celler. Finns sinusoider, kärl, dendritiska celler (från benmärg), epitelceller samt hassalska kroppar.
Har också trabekler som delar in thymus i lober.

Finns inga retikulära celler eller fibrer som i lymfnoderna, utan epiteliala celler som har stödjande funktion. Kategoriseras I-VI. I-III finns i barken, medan IV-VI finns i medulla.

Question 33

Vad är Hassalska kroppar?

Answer 33

Uppbyggda av VI-epitelceller, ihopklumpade. Uttrycker hyalint material och är svagt förhornade. Ser ut som hålrum i mikroskop.

Question 34

Beskriv blod-thymusbarriären.

Answer 34

Lymfocyterna får inte komma i kontakt med blod då blodets celler inte skulle tro det som kroppseget. Thymus behöver dock näring och syre, vilket den får genom denna barriär. Finns en barriär (från blodkärl –> thymus) av blodkärlets endotel, basalmembran, pericyter, makrofager och epiteliala celler.

Question 35

Vad är mjälte? Beskriv dess egenskaper och lokalisation.

Answer 35

Ligger till vänster i buken, stor som en knytnäve. Har relativt stor kapsel som består av myofibroblaster (kontraktion) och elastin + kollagen. Har trabekler men varken märg eller cortex. Består av röd/vit pulpa, mellan finns marginalzonen.
Har som funktion att screena blodet m.h.a. lymfocyter, viss blodreserv samt rensa bort gamla erytrocyter.

Question 36

Vad består röd pulpa av?

Answer 36

Finns mest av. Består av erytrocyter. Den är ett kontinuerligt sinussystem (massa sinusoider) samt mjältvävnad i form av mjältsträngar. Mjältsträngarna innehåller plasmaceller, makrofager, blodceller och retikulära fibrer. Röda pulpan får sina antigener från blodet, inte lymfan.

Question 37

Vad består vit pulpa av?

Answer 37

Består av fyra komponenter: centralarteriol, periarteriolar, corona och germinalcenter. Den är lucker/fenestrerad.

Question 38

Vad är marginalzonen?

Answer 38

Zonen där vit och röd pulpa integrerar. Alla centralarterioler slutar i vascular sinus.

Question 39

Hur färdas blodet i mjälten?

Answer 39

Blod kommer in via artär i hilus och grenas upp in i vit pulpa (centralartären) och sedan in i röd pulpa via penicillinartär. Dessa tömmer sig sedan i sinussystemet likt en tvättsvamp (rinner ner och renas). Samlas i en ven i hilusområdet.

Question 40

Vad är tonsiller?

Answer 40

Ansamling av lymfatisk vävnad i munhålan. Har ingen kapsel utan bara ett flerskiktat oförhornat skivepitel.