Bindväv, brosk, fettväv

Question 0

Utifrån vilka celler utvecklas bindväv?

Answer 0

Mesenchymala stamceller.

Chondrocyter, lipoblaster, osteoblaster samt myoblaster bildas från dessa också.

Question 1

Vad menas med mesenchym?

Answer 1

Primär bindväv

Question 2

Vad kallas de celler som liknar mesechymala stamcellerna, i blodkärl och var sitter de?

Answer 2

De beklär insidan av kärlet, på basalmembranet. Kallas för pericyter.

Question 3

Vad menas med residenta celler?

Answer 3

Dessa celler finns ständigt i vår bindväv och fyller olika, men viktiga funktioner, ex. Makrofager som är viktiga för vårt immunsystem, och fettceller för energilagring.

Question 4

Vad menas med translenta celler?

Answer 4

Celler som som kan förekomma i bindväv och hoppa mellan olika vävnader. Ex. Leukocyten från blodbanan till bindväv.

Question 5

Vilka fibrer är essentiella för bindväv?

Answer 5

Kollagenfibrer, retikulära och elastiska fibrer är viktiga fibrer i bindväv.

Question 6

Vad består grundsubstansen av?

Answer 6

Proteoglykaner, glukosaminoglykaner (har sura sidokedjor vilket attraherar vatten) samt adhesionsglykoproteiner.

Question 7

Vad utgör extracellulära matrixen?

Answer 7

Grundsubstansen + fibrer

Question 8

Beskriv fibroblasten: utseende samt egenskaper.

Answer 8

Ser avlång ut, och syns mest i lucker bindväv där det är cellrikt.
Producerar ECM: adhesionsproteiner, elastin, kollagen och grundsubstans.
Elastin och prokollagen bildas i cellen.

Question 10

Vad är en myofibroblast?

Answer 10

Liknar något mellan en muskelcell och fibroblast, då den har kontraktila egenskaper. Vid en skada finns de med vid nybildning av vävnad. Detta är en aktiv fibroblast med aktin.

Question 11

Vad är keloider?

Answer 11

Resultat av ärrbildningar vid sår. Överproduktion av bindväv uppstår som leder till tumörliknande knölar/blåsor.

Question 12

Vad är makrofager, hur ser de ut och vad har de för funktion? Hur bildas de?

Answer 12

De har en mörk kärna, cirkulära.
Fagocyterande celler som kan sluka större ansamlingar av bakterier m.m. För att kunna göra detta innehåller de mycket lysosomer. Makrofagerna lägger främmande mikroorganismer på sin cellyta så leukocyterna kan känna igen dem: antigenpresentation.

Makrofagerna bildas genom att monocyter lämnar blodbanan och tar sig in i bindväv. Heter så just för att de finns i bindväven.

Systemet kallas för mononuclear phagocyting system.

Question 13

Vad menas med antigenpresentation?

Answer 13

Makrofagerna väner främmande mikroorganismer mot cellytan för att leukocyterna ska aktiveras.

Question 14

Vad är mastceller och vad har de för funktion?

Answer 14

Långsmala celler med en rund kärna. Oftast är kärnan täckt av granula. Härstammar från blodet och binder sig till heparin och histamin i granulan i cellkroppen. Väldigt sura vilket gör att de färgas basiskt. Mastceller medierar allergier i form av att de aktiveras av T-hjälparceller typ II. Kommer då att binda antikroppar av typen lgE till sin cellyta och då exocytera ut histamin och heparin.

Question 15

Hur påverkar histamin blodkapillärerna?

Vad gör heparin?

Answer 15

Kapillärerna kommer att läcka blodplasma –> svullnad och rodnad vid området. Ökar sekretionen i epitelcellerna i bronkerna.
Heparin har antikoagulationseffekt. Proinflammatoriska substanser frisläpps, som drar till sig immunokompetenta celler.

Question 16

Vad är plasmaceller och hur ser de ut?

Answer 16

B-cell med antikroppsproduktion. Har utvecklat RER då de producerar så mycket antikroppar. Liten, rund cell med en kärna på kanten. Finns mycket vid kroniska inflammationer (ex. reumatism).

Question 17

Vad är kollagen?

Answer 17

Kollagena fibrer där det finns sex olika varianter med olika egenskaper. Typ I, II och II har gemensamt att de bildas av fibriller beståendes av en trippelhelix med svansar (prokollagen). När detta når ECM kommer enzymer kapa bort svansen så prokollagenet kan självpolymeriseras och bli kollagena fibrer.

Question 18

Beskriv de olika typerna av kollagen.

Answer 18

Typ I: Enkla kollagenet. Draghållfasthet. Finns i dermis, ben, senor och organkapslar.
Typ II: Elastiskt. Finns i hyalint och elastiskt brosk.
Typ III: Bygger upp retikulära fibrer som i sin tur ger struktur. Finns överallt, men framförallt i lever, lymfnoder, spottkörtlar och även i nervsystemet.
Typ IV: Bildar ej fibriller, utan istället en kompakt massa. Denna typ av kollagen kan hittas i basalmembranets lamina lucida.

Question 19

Vad är embryonal bindväv?

Answer 19

Finns två typer:
Mesenchymal: Omogna celler och har geleartad grundsubstans.
Mukös bindväv: Utgör navelsträngen och placentan. Omogna celler och geleartad grundsubstans.

Question 20

Vad är lucker bindväv?

Answer 20

Cellrik och har grundsubstans. Består av retikulära, kollagena och elastiska fibrer.
Hittas runt kärl, håller ihop ett organ samt i körtlar.

Question 21

Beskriv de två typerna av stram bindväv.

Answer 21

Oorganiserad: Innehåller mycket kollagena fibrer orienterade åt olika riktningar. Finns i submucosa och dermis.
Organiserad: Kollagena fibrer som ligger i likriktade buntar. Finns i ligament, senor osv.

Question 22

Vad är retikulär bindväv?

Answer 22

Består av retikeltrådar (fibersubstans) som tillverkas av retikulocyter. Finns i lymforgan (ex. mjälte och benmärg)

Question 23

Vad är elastisk bindväv?

Answer 23

Utgörs av elastin (fibersubstans) som kommer att bilda elastiska senor (ryggrad och nacke) och elastiska artärer.

Question 24

Vad är elastin?

Answer 24

Protein som har ihoprullade fibrer. Mekanisk påverkan gör att molekylen rätar ut sig, men kommer m.h.a. desmosin att ge elastinet sin ihoprullade konfirmation återigen.

Question 25

Vad består brosk av?

Answer 25

95% matrix och 5% celler. Finns inga kärl. Ca 60-80% är vatten. Bidrar med struktur och minskar friktion i leder.

Question 26

Hur bildar brosk?

Answer 26

M.h.a. chondroblaster. Chondroblasterna kommer att inbakas i lakuner i matrix och bli chondrocyter. Grupper av chondrocyter kallas för chondron.
Territoriell matrix omger chondrocyten, medan interteritoriell matrix omger utomliggande matrix.

Question 27

Vad är perichondrium?

Answer 27

Lagret av stamceller som omger brosket. Kommer vid sträckning att aktivera dem –> differentiering till chondroblaster.

Question 28

Beskriv det hyalinta brosket.

Answer 28

Ledbrosk, minskar friktion mellan två rörben. Anlägger även rörbenen som sedan mineraliseras och förbenas i fosterstadium.

Question 29

Beskriv det elastiska brosket.

Answer 29

Innehåller mer interteritoriellt brosk än hyalint och färre chondron. Innehåller stor mängd elastin. Bygger upp näsan och öronsnäckan.

Question 30

Beskriv det fibrösa brosket.

Answer 30

Innehåller mest kollagena fibrer och få celler. Finns i ryggkotornas diskar. Har ett ganska flytande inre (nucleus pulposos) och fibröst yttre (annulus fibrosos). Har ej perichondrium.

Question 31

Vad är en lipoblast och vad har de för funktion?

Answer 31

Cell som samlar på sig fett, en adipocyt.

Lagrar fettsyror, ombildar glukos till fett, utvinner TAG från lipoproteiner och frisätter fettsyror.

Question 32

Varför är hormonerna peptid YY och ghrelin intressanta vid fettinlagring?

Answer 32

Fettceller bildar hormoner som bland annat reglerar aptiten:
Peptid YY: signal för hunger
Ghrelin: signal för mättnadskänsla.

Fett tas upp av cellen efter att glykogen har lagrats i levern och muskler. Detsamma gäller vid frisättning: först tas det slut i levern och muskler och sedan börjar man bränna fett. Denna frisättning av fett regleras av adrenalin.

Question 33

Vad är vit fettväv och hur ser det ut?

Answer 33

Finns i subcutis (värmeisolering och reservförråd)- Cellen är stor med en vakuol fylld med fett. Kärnan sitter perifiert. Dessa celler ligger intill varandra i kluster.

Question 34

Vad är brun fettväv och hur ser den ut?

Answer 34

Brun p.g.a. HEME-grupper. Har även många mitokondrier som har hög metabolism för att producera värme i framförallt kyla. Denna fettväv innehåller flera mindre vakuoler som alla innehåller fett.

Finns framförallt hos spädbarn för att upprätthålla värmen. Främst i skulderbladsregionen, runt organ. Hos vuxna finns den runt skulderbladsregionen och runt aorta.