Digestion

Question 1

Vad är läppen uppbyggd av?

Answer 1

Huden som finns runtom läppen är förhornat, flerskiktat skivepitel med talg- och svettkörtlar. Det läppröda består v hud med ett tunnt lager stratum corneum och har mycket papiller samt blodkärl mot ytan.
Insidan av läppen är kontinuerligt med munslemhinnan och består av oförhornat, flrskiktat skivepitel. Där inne finns små spottkörtlar också.

Läppens insida består av skelettmuskel.

Question 2

Vad är munslemhinnan uppbyggd av?

Answer 2

Kallas även för mucosan. Består av ett tjockt, oförhornat skivepitel (innehåller melanocyter, langerhans celler och merkelceller). Sedan kommer basalmembran lamina propria och sedan submucosan som innehåller små spottkörtlar som ser till att utsöndra lite sekret hela tiden, håller munnen fuktig.

Question 3

Vad är tungan uppbyggd av?

Answer 3

Har en skrovlig yta med många papiller (specialiserat epitel). Innehåller även mukösa körtlar och spottkörtlar. Finns även von Ebners körtlar (serösa körtlar som hittas runt papilla foliata och circumvallate. Tungan har också en klassisk slemhiinna med oförhornat, flerskiktat skivepitel. Tungan är uppbyggd av skelettmuskulatur i olika rikningar, och har längre bak på tungan en fördjupning som kallas för seramen secum som är en rest från utvecklingen av thyroidea.

Question 4

Beskriv de olika sorters papillerna.

Answer 4

1. Papilla filiforme: allra vanligast och finns på nästan hela tungan, har förhornade taggar. Ger en sträv känsla vid palpering. Finns mycket hos kattungor då de slickar upp sin mat.
2. Papilla fungiforme: svampformad och röd p.g.a. blodkärl på ytan. Innehåller smaklökar.
3. Papilla circumvallate: Innehåller mycket smaklökar.
4. Papilla foliata: Innehåller smaklökar och sitter på sidan av tungan.

Question 5

Vad är smaklökar för något och vad är de uppbyggda av?

Answer 5

Ligger inbäddade i epitelet och består av tre sorters celltyper:

1. Sinnesceller (innehåller smakreceptorerna som registrerar smakerna). Axonerna är förbundna med sinnescellerna sm går till kranialnerver V, VII, IX och X.
2. Stödjeceller: ligger intill sinnescellerna
3. Basala celler: kan differentiera till södjeceller och sedan sinnesceller. Ligger på basalmembranet.

Från smaklökarnas baser löper nerver till smakcentrum i cerebrums cortex. Olika sinnesceller får olika smaksignaler beroende på smak.

Question 6

Vad består tänder av?

Answer 6

Roten är fäst i alveolarben m.h.a. peridontalligament, tandköttet sitter runt alveolarbenet. I roten är tanden delad och bildar en pulpahåla, där finns nerver och bodkärl.
Kronan är täckts av emalj och roten är täckt av cement. Innanför emaljen finns dentin (tandben).

Question 7

Beskriv tandbildning under fosterutvecklingen.

Answer 7

Våra permanenta tänder får inte plats i vår ej fullt utvecklade käke, därför har vi dubbel uppsättning. Under embryonaltiden bildas dentallisten som kommer bilda en grop (bindväv i). Insidan av gropen har ameloblaster och innanför det finns ondontoblaster.
Ameloblaster bildar emaljen och odontoblaster bildar dental. Ameloblasterna får sin näringstillförsel strypt –> de dör och därför kan inte emalj förnyas.

Question 8

Vilka tre stora spottkörtlar har vi och vad har de för egenskaper?

Answer 8

Glandula parotis: Finns endast serösa acini. Producerar amylas (bryter ner socker) och frisätter IgA genom att denna acini har en receptor på sekretotriska cellerna som tar emot IgA som tillverkar av plasmacellerna i omkringliggande bindväv.
Glanula submandibularis: Finns mest serösa acini.
Glandula sublingualis: Finns mest mukösa acini.

Question 9

Beskriv tubualveolära körtlar och deras egenskaper.

Answer 9

Det finns en acini som innehåller myoepiteliala celler och sekretoriska celler, detta är den alveolära delen. Den tubulära delen innehåller intercalated duct (enkelskiktat kubiskt epitel), sekretrör (enskiktat cylindriskt epitel med mkt mitokondrier) där salt- och jonbalans justeras) och utförsgång (e. cylinriskt, f. cylindriskt).

Question 10

Beskriv egenskaperna för de tre olika acinis.

Answer 10

Serös: tillverkar vattnig och proteinrikt sekret. Cellerna som tillverkar proteiner har mycket organeller.
Mukös: har mindre organeller och tillverkar kolhydratrikt mucus.
Seromukös: blandning av ovan nämnda. De serösa acini har utskott som tömmer sig i acinilumen, medan de mukösa inte har detta och ser ut som symmetriska celler som bekläder insidan av acini.

Question 11

Vad är tonsiller och var finns de? Hur är de uppbyggda?

Answer 11

Ett lymfatiskt organ som sitter i svalget, dorsalt om näsgången, baktill på tungan, samt vid örontrumpeten.
Uppbyggd av retikulär bindväv och innehåller lymffolliklar, täckta av munslemhinnans epitel.

Question 12

Vad är primära/sekundära lymfolliklar? Vad är germinalcentran?

Answer 12

Primär: lymfollikel som består av endast lymfocyter
Sekundär: går att urskilja att germinalcentra.

I germinalcentra delar sig lymfocyterna, plasmaceller differentieras och antikroppa bildas. Runt omkring detta centra finns tätt packade lymfocyter som bildar en fin krans omkring.

Question 13

Beskriv den histologiska uppbyggnaden av magtarmkanalen.

Answer 13

1. Mucosa: närmast lumen. Består av epitellager, BM, lamina propria (lucker bindväv och immunceller), muscularis mucosa.
2. Submucosa: innehåller lucker och stram bindväv, kärl, körtlar, neuron, nervplexa.
3. Muscularis externa: Två muskellager: inre cirkulärt och yttre lonitudinellt.
4. Adventitia/serosa: Serosan består av bindväv och mesotel och utgör det viscerala bladet i peritoneum. Adventitia består av bindväv och övergår i omgivningens bindväv.
   Delar av digestionskanalen med fri yta mot bukhålan täcks av serosa, medan strukturer som binds upp mot omgivande bindväv avslutas med adventitia.

Question 14

Vad är nervplexa?

Answer 14

Meissners plexus: en del av enteriska nervsystemet som inducerar peristaltiska rörelser.
I det enteriska nervsystemet räknas Auerbachs plexa in med. Består av grupper av nervceller, nervutskott och ganglieceller. Avgränsade av bindväv.

Question 15

Vad är oesophagus? Hur är den uppbyggd och vad har den för egenskaper?

Answer 15

Matstrupen. Består av flerskiktat, oförhornat skivepitel samt elastiska trådar i bindväven (så vi kan svälja stora objekt). Övre delen består av skelettmuskulatur - en övergångszon - och sedan nedre delen består av glatt muskulatur. I början och i slutet finns mukösa körtlar i mucosan/submucosan som gör att väggen blir hal.
Omges av adventitia.

Question 16

Vad är magsäcken? Hur är den uppbyggd och vad har den för egenskaper?

Answer 16

Magsäcken ligger i peritoneum och har som funktion att knåda, döda bakterier med magsyra och se till att det blir slemmigt.
Består av cardia (övre magmunnen), fundus (övre delen), corpus (större delen, mitten), antrum (nedre delen), pylorus (nedre magmunnen). Har rugae som är slemhinneveck som sträcks ut då man fyller magen.
Omges av serosa.

I mucosan finns enkelskiktat cylinderepitel med gastric pits
I submucosan finns nervplexa och lymfatisk vävnad (GALT)
I muscularis externa finns tre musklerllager (snett, cirkulärt och lonitudinellt).

Question 17

Vad finns det för olika sorters celler som man kan hitta i magsäckens mucosa?

Answer 17

1. Ytepitelceller: Täcker ytan, bekläder gastric pits. Utsöndrar slem med bikarbonat som skyddar cellerna mot det surs pH:et.
2. Mukösa halsceller: producerar slem som skyddar mot
3. Parietalcell: Producerar saltsyra. Har mycket mitokondrier. Syntetiserar även proteinet intrinsic factor som är viktigt för att kunna ta upp B12 (viktigt vid erytrocytbildning). Protonpumpshämmare gör så parietalcellerna inte fungerar. Dessa celler bildar alkoholdehydrogenas som bryter ner alkohol.
4. Huvudcell: Ligger längst ner i körtlarna, producerar pepsinogen som har vesiklar med zymogengranula (inaktiva enzymer i form av proteaser som aktiveras vid saltsyra).
5. Endokrina celler: Utspridda, öppna och stängda, är lokalt verkande som utsöndrar peptidhormonlika substanser samt producerar histamin och gastrin som påverkar parietalcellerna, detta för att öka saltsyrakonc.
6. Stamcell: kan differentiera till alla andra celler ovan nämnda (mitos). Ligger i övre delen av körtlarna.

Cardia och pylorus saknar parietaceller och huvudceller, detta för att man inte vill ha saltsyra i oesophagus och duodenum. Alla körtlar är slemproducerande, framförallt mukösa celler.

Question 18

Vad består tunntarmen av? Hur är den uppbyggd?

Answer 18

Epitelceller, BM, lamina propria, muscularis mucosa, submucosa och muscularis externa med nervplexa emellan.
Ca. 5m lång och består av duodenum, jejunum och ileum. Duodenum sitter retroperitonealt (har adventitia i sin slemhinna alltså) och jejunum och ileum har serosa. Tydlig övergång från ventrikeln till tunntarmen då tarmen har permanenta veck, villus och kryptor, samt microvilli på epitelet.

Question 19

Vad finns det för olika sorters celler som man kan hitta tunntarmen?

Answer 19

1. Enterocyt: högt cylinderepitel med microvilli, sköter absorptionen. Har välutvecklade junctions (adherence, occluding och desmosomer). I villi hittar man glykokalix som står för den finala nedbrytningen av socker och peptider. Näringen tar igenom cellen, ut lateralt under junctions och sedan fraktas det genom vensystemet och vena porta mot levern.
2. Bägarceller: förser tunntarmen med mucus (så epitelet inte skadar från det sura maginnehållet) Antalet ökar ju längre ner man kommer i tarmen.
3. Endokrina celler: Utsöndrar ämnen som leder till frisättning av pancreasenzymer samt kontraktion av gallblåsan. Har en parakrin funktion.
4. Panethceller: hittar längst ner i kryptorna, framförallt i jejunum. Innehåller lysosomer som kanske reglerar bakterehalten i tarmen.
5. Stamcell: differentierar till ovanstående. Finns överst i kryptorna. Har hög turnover, hela tarmen byts ut på 5 dagar.

Question 20

Vad är lactealer?

Answer 20

Lymfkapillär som börjar blint i villi i tunntarmepitelet. De går ner i lymfkärl till närmaste lymfnod.

Question 21

Vad är duodenum? Vad finns här och hur förändras andelen celler ju längre ner i tarmen du kommer?

Answer 21

Tolvfingertarmen som har Brünners körtlar som sitter i submucosan. Dessa körtlar har mukösa körtlar som sekreterar bikarbonat för att neutralisera magsyran (tömmer sig i botten på kryptorna). Omges av adventitia.

Ju längre ner i tarmen man kommer, desto mer bägarceller finns och färre enterocyter. MALT (lymfvävnad) ökar ju längre ner man kommer, framförallt ileum.

Question 22

Vad är Peyers plaque?

Answer 22

Lymfatisk vävnad som finns i ileums lamina propria.

Question 23

Vad är colon och vad har den för uppgift? Hur är den uppbyggd histologiskt/anatomiskt?

Answer 23

Tjocktarmen har som uppgift att ta upp vatten och salter. Tillför även slem till faeces, samt tillväxt av bakterier som är viktiga för vår tarmflora. Saknr villus men har kryptor.
Ileum mynnas ut i colon ascendens –> caecum (+ appendix) –> colon transversus –> colon descendens –> colon sigmoideum –> rectum –> anus. Colon ascendens, descendens sitter retroperitonealt, colon transversum och sigmoideum + 2/3 rectum sitter peritonalt.
Colon består också av enkelskiktat cylinderepitel men saknar mikrovilli på epitelet. BM, laminapropria, muscularis mucosa, submucosa samt muscularis externa (inre cirkulärt och taenia coli/longitudinellt som ger upphov till det korviga utseendet. Här finns Auerbachs nervplexa.

Question 24

Vad är haustra coli?

Answer 24

Tack vare taenia coli som är kortare är colon, kommer colon att vecka sig. Dessa fickor som bildas av vecken heter haustra coli och gör att colon ser korvad ut. Finns ej i rectum och framåt.

Question 25

Vad finns det för olika celler i colon?

Answer 25

1. Enterocyter: Enskiktade cylindriska epitel, utan microvilli.. Absorberar salt och vatten.
2. Bägarceller: I rectum har vatten och salt absorberats, behövs mkt slem. 50% i rectum är bägarceller.
3. Endokrina celler: finns det få av
4. Stamceller: Bildar ovanstående celler.

Question 26

Vad är appendix?

Answer 26

Räknas som en del av colon och är ett bihang från blindtarmen. Har mycket lymfatisk vävnad (lymffoliklar). Har samma slemhinna som tjocktarmen.

Question 27

Beskriv uppbyggnaden av rectum, analkanal och anus.

Answer 27

Rectum: Epitelet är detsamma som i colon. (cylinderepitel med kryptor)
Analkanal: Slemhinnan ändras. Från cylinderepitel övergår det till oförhornat, flerskiktat skivepitel som i oesophagus.
Anus: Här är det förhornat, flerskiktat skivepitel (som hud). Finns hårfolliklar, talgkörtlar m.m. här.
Anus består av en inre och yttre sfinker:
Inre: Glattmuskulatur, heter också ringmuskeln och sträcker sig runt analkanalen. Den yttre består av skelettmuskulatur och sträcker sig runt analkanalen också.

Question 28

Vad är hepar? Var har den för funktion?

Answer 28

Levern. Central funktion i metabolismen då de har proteinsyntes av alla plasmaproteiner utom Ig, och albumin. De bildar lipoproteiner, producerar galla, har en avgiftningsuppgift, glykolys av aminosyror, samt ureaproduktion (slutprodukt av proteiner).

Question 29

Hur är levern uppbyggd histologiskt sett?

Answer 29

Den funktionella vävnaden i levern heter leverlobuli, detta för att hepatocyterna delas in i lober. Loben har en centralven (blodet töms ut efter att ha filtrerats av hepatocyterna, består av enkelskiktat endotellager). Centralvenen töms ut i vena cava inferior. Hepatocyterna strålar ut från centralvenen och däremellan finns sinusoider, där blandas venöst och arteriellt blod.
Lobuli omges av bindvävsstråk (periportala fält) där det hittas a. hepatica, v. porta, gallgång samt lymfkärl.

Question 30

Vad är hepatocyter?

Answer 30

Produerar galla. Kubiska och vilar inte på något BM. De har en yta med mikrovilli, och kan ha en eller två cellkärnona. Cellerna förbinds genom tight junctions. Under cellerna hittar man gallcanaliculi där de producerade gallan strömmar vidare mot gallgången.

Question 31

Hur renas levern? Dvs, beskriv portasystemet.

Answer 31

Blodet kommer med a. mesenterica superior som kommer gå in i ett kapillärnätverk i tunntarmens laina propria, sedan kommer kapillärnätverket gå ut i v. Porta och in i kapillärnätverket i leversinusoiderna. När blodet har renats går det ut genom v. cava inferior i levern.

Question 32

Vad är kufferceller?

Answer 32

Makrofager som sitter på sinusoidernas väggar i levern. De tar hand om stora molekyler som inte som inte kan passera Disses spatium och tas sedan hand av hepatocyterna.

Question 33

Vad är Disses spatium?

Answer 33

Hålrummet mellan sinusoiderna och hepatocyterna. Består av bindväv som bildats av ITO-cellen som kan differentiera sig till myofibroblast och producera stora mängder bindväv –> levercirrhos (leverärr). ITO-cellen lagrar även A-vitamin.

Question 34

Vad är gallblåsan? Hur är den uppbyggd?

Answer 34

Lagra och koncentrera galla. Tömmer sig sedan i duodenum vid papilla vateri genom en gallkanal. Sammansmälter oftast med ductus pancreaticus innan den tömmer sig i papilla vateri.
Består av ett mucosalager (cylindriskt epitel med primär cilie som känner av flödesriktningen, BM, lamina propria, ett muscuarislager och ett lager adventitia/serosa. Dvs. gallblåsan saknar submucosa.
Gallblåsan är veckad vilket kallas för pseudovilli, de absorberar vatten så gallan blir mer koncentrerad.

Cylinderepitelet i gallblåsan har tight och adherence junctions.

Question 35

Vad består gallan av?

Answer 35

Består av gallpigment (från Hb, nedbrytningen från erytrocyter)
Gallsalter (essentiellt för lipidnedbrytningen)
Kolesterol

Question 36

Vad är ikterus?

Answer 36

Erytrocyterna bryts ner i mjälten och Hb som finns där kommer att omvandlas till bilirubin. Kopplas ihop med albumin och skickas till levern genom blodet.
Om inte Hb kan brytas ner korrekt eller något annat fel uppstår på vägen, kommer det skapas en gulfärgning i vävnaden omkring. Med detta menas att det kommer finnas ett överskott av bilirubin i vävnaden. Sjukdomar som visar dessa symtom är ex. leverinflammation, gallsten, gulsot, hepati och pancreascancer.

Question 37

Vad är pancreas? Hur är den uppbyggd och vad har den för funktion?

Answer 37

Bukspottskörteln. Producerar och frisätter enzymer som bryter ner fett, kolhydrater och protein. Sitter retroperitonealt. Sitter ihopväxt med duodenum, så de delar på sin adventitia. Själva pancreas står för exokrina funktionen medan de Langerhanska öarna står för den endokrina funktionen.

Question 38

Vad har pancreas’s exokrina del för funktion?

Answer 38

Pancreas består av serösa acini med inaktiva enzymer (proteaser). I acini tillverkas enzymerna trypsinogen och chymotrypsinogen som kommer att aktiveras av enterokinas (enzym på enterocyterna) i duodenum. De kommer då att bli trypsin och chymotrypsin som i sin tur kommer kunna aktivera andra inaktiva enzym –> kaskadareaktion.

Question 39

Vad har pancreas’s endokrina del för funktion?

Answer 39

Langerhans öar finns slumpmässigt i pancreas utan bindvävshinna. Mellan dessa öar finns det mycket fenesterade kapillärer, genom dessa transporteras det ut hormoner.
Hormonerna som produceras är insulin och glukagon:
Insulin bildas av betacell (centralt i öarna) som skänker blodsockret genom att öka upptaget av socker i framförallt fettväv och skelettmuskelvävnad som har insulinreceptrer, medan glukagon bildas av alfacell (sitter i perferin i öarna) och höjer blodsockret genom att bryta ner glykogen från i första hand levern.

Pancreas D-celler producerar somatostatin, som hämmar utsöndringen av insulin och glukagon.

Question 40

Beskriv skillnaden mellan diabetes typ I och typ II.

Answer 40

Typ I: fungerar inte B-cellerna. Behövs insulininjektioner. Drabbar främst barn.
Typ II: nedsatt funktion i insulinreceptorerna vilket gör att det krävs höga nivåer av insulin för att stimulera insulinreceptorerna. B-cellerna kommer då arbeta hårdare –> höga halter insulin och blodsocker. Behandling är medicin, motion, ändrade kostvanor.