Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

3. Vävnadshistologi > Nervvävnad > Flashcards

Nervvävnad Flashcards

1
Q

Vilka grundtyper av vävnad finns det?

A
  1. Epitel
  2. Stödjevävnader (bindväv/brosk/ben/blod)
  3. Muskelvävnad
  4. Nervvävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är epitel?

A

Tätt sammanhållna celler med polaritet (basal & apikal), väldigt lite ECM (basalmembran) och inga kärl, som bildar cellkontakter samt ytor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka typer av stödjevävnader finns det?

A
  1. Bindväv
  2. Brosk
  3. Ben
  4. Blod
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är speciellt för stödjevävnader?

A

De har olika fria celltyper (permanenta & migrerande) och mycket ECM.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kännetecknar muskelvävnad?

A

Specialiserade avlånga celler (som kan ha många cellkärnor) med kontraktionsförmåga och lite ECM.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är nervvävnad?

A

En specialform av epitel samt sinnesceller i andra epitel och skapar cellkontakter via långa utskott och väldigt lite ECM (bildas från ektoderm)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad för slags celler består nervsystemet av?

A
  • Neuron / Nervceller
  • Gliaceller / Stödceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Har däggdjur fler neuron eller gliaceller?

A

Gliaceller, ca 10 ggr mer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur indelas nervsystemet?

A
  1. CNS = Centrala nervsystemet
    (hjärna och ryggmärg)
  2. PNS = Perifera nervsystemet
    (afferenta och efferenta nerver samt ganglier)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad består CNS av?

A

Hjärna och ryggmärg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad består PNS av?

A

Afferenta och efferenta nerver samt ganglier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är ganglier?

A

Ansamlingar av nervcellskroppar med gliaceller och utskott utanför CNS (i PNS) som fungerar som omkopplingsstationer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Från vad bildas nervvävnad?

A

Ektoderm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad består neuron av?

A
  • Perikaryon (nervcellkropp)
  • Dendriter (signal in)
  • Axon (signal ut)
  • Nissl kroppar (RER + fria ribosomer)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

ECM

A

Extracellulär matrix

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Neuron

A

Nervcell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Nervcell

A

Neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Perikaryon

A

Nervcellkropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Nervcellkropp

A

Perykaryon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Nissl kroppar

A

RER + fria ribosomer i neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Skickar dendriter signaler in i eller ut från neuron?

A

In i

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Skickar axon signaler in i eller ut från neuron?

A

Ut från

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka typer av neuron finns det?

A
  1. Multipolära
  2. Bipolära
  3. Unipolära / Pseudounipolära
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vilken typ av neuron är vanligast?

A

Multipolära

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad finns bipolära neuron?

A
  • Retina
  • Luktslemhinna
  • Inneröra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Var finns unipolära neuron?

A

I spinalganglier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är ett annat namn för unipolära neuron?

A

Pseudounipolära

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Har epitel mycket eller lite ECM?

A

Väldigt lite

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Har stödjevävnader mycket eller lite ECM?

A

Mycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Har muskelvävnad mycket eller lite ECM?

A

Lite

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Har nervvävnad mycket eller lite ECM?

A

Väldigt lite

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Finns det kärl i epitel?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Från vad bildas nervvävnad?

A

Ektoderm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

CNS

A

Centrala nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

PNS

A

Perifera nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Finns ganglier i CNS eller PNS?

A

PNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Finns schwannceller i CNS eller PNS?

A

PNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är en synaps?

A

Där en nervimpuls överförs från en nervcell till en annan, eller från nervcell till effektorcell genom att en elektrisk signal omvandlas till kemisk via transmittorsubstanser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hur överförs en nervimpuls i en synaps?

A
  • Transmittorsubstans frisätts från axonet.
  • Transmittorsubstans diffunderar över synaptiska klyftan.
  • Dendritens cellmembran har receptorer för den specifika transmittorsubstansen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad är speciellt med gliaceller i histologiska snitt?

A

I princip bara kärnan kan ses.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad är ett annat namn för gliaceller?

A

Stödjeceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är ett annat namn för stödjeceller?

A

Gliaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vilka gliaceller finns i PNS?

A
  1. Schwannska celler
  2. Satellitceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad är ett annat namn för schwannska celler?

A

Neurolemmocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad är ett annat namn för neurolemmocyter?

A

Schwannska celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad är schwannska celler?

A

Gliaceller som bildar myelin i PNS med cellmembran som ligger i flera varv runt ett axon och bildar ett myelinskikt (myeliniserade).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad är satellitceller?

A
  • Gliaceller i PNS
  • Omger nervcellkroppar i ganglier
  • Strukturella och metaboliska funktioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Har CNS myeliniserade dendriter?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vilka gliaceller finns i CNS?

A
  1. Oligodendrocyter
  2. Astrocyter
  3. Ependymceller
  4. Mikroglia
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad är oligodendrocyter?

A
  • Gliaceller i CNS
  • Bildar myelin
  • Har utskott som omger flera axon
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad är astrocyter?

A
  • Gliaceller i CNS
  • Strukturella och metaboliska funktioner
  • Har “fötter” som skyddar åt alla håll
  • Bildar ett nät och BBB
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

BBB

A

Blod-hjärn-barriären

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad är ependymceller?

A

Gliaceller i CNS som linjerar ventriklar och centralkanal/ryggmärgskanal alltså går längs hålrum i hjärnan, har mikrovilli och cilier samt bidrar till bildning av CBS (kan utpekas pga lokalisation, lik men ej epitel, ej basalmembran under).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

CBS

A

Cerebrospinalvätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Har ependymceller basalmembran?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad är mikroglia?

A
  • Gliaceller i CNS
  • Har immunförsvarsfunktioner
  • Fagocyterande
  • Bara i nervvävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Har CNS myeliniserade axon?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad är Ranviers nod?

A

Mellanrum i myelinet runt axon som bildas där 2 schwannska celler möts och är där nervimpulsen studsar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vad ska stå i rutorna?

A

Myeliniserade axon i CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vad är saltatorisk fortledning?

A

Snabb fortledning av nervimpulser i myeliniserade perifera nerver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vad ska stå i rutorna?

A

Myeliniserade perifera nerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vad visar bilden och vad pekar the blå linjerna på?

A

Axon och myelinskida.

(myeliniserade perifera nerver)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad ska stå i rutorna?

A

Perifera myeliniserade nerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vad ska stå i rutan?

A

Axon omgivet av myelinskida

(perifera myeliniserade nerver)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vad visar bilden?

A

Schwannska celler

(perifera myeliniserade nerver)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad sker vid regeneration av perifera nerver, och när?

A
  • Efter 2 v kommer fagocyterande celler.
  • Efter 3 v börjar axonet växa ut igen.
  • Efter 3 månader är nerven regenererad.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Finns Schwannska celler i myeliniserade nerver, omyeliniserade nerver, eller båda?

A

Båda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vad finns i omyeliniserade perifera nerver?

A
  • Schwannska celler som skapar inbuktningar som omger tunna nervfibrer.
  • Långsam fortledning av nervimpulser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Vad visar bilden?

A

Omyeliniserad perifer nerv

72
Q

Vilka delar av hjärnan ska vi kunna?

A
  1. Cerebrum
  2. Cerebellum
  3. Hjärnstammen
73
Q

Var i hjärnan sker synapser främst?

A

I grå substans i cortex/bark

74
Q

Vad finns i hjärnans cortex?

A
  1. Nervcellskroppar
  2. Axoner
  3. Dendriter
  4. Gliaceller
  5. Små kärl (lite större än kapillärer)
75
Q

Har hjärnans medulla grå substans, vit substans eller båda?

A

Båda, vit ytterst och grå djupt

76
Q

Vad finns i hjärnans medulla?

A
  1. Axoner
  2. Gliaceller
  3. Kärl
77
Q

Hur ser gliaceller ut i hjärnans medulla?

A

De har lila kärnor

78
Q

Har hjärnstammen tydlig uppdelning av grå och vit substans?

A

Nej

79
Q

Vad visar bilden?

A

Cerebellum

80
Q

Hur kan cerebellum identifieras?

A
  • Små vindlingar.
  • Barken indelas i molekylarskikt (mest dendriter), purkinjecellskikt (stora purkinjeceller + många dendriter) och kornskikt (små nervcellkroppar + gliaceller).
  • Märgen har “trädstruktur” i mitten, med axoner och gliaceller.
81
Q

Vad finns i märgen i cerebellum?

A

Axoner och gliaceller

82
Q

Hur indelas barken i cerebellum?

A
  1. Molekylarskikt
  2. Purkinjecellskikt
  3. Kornskikt
83
Q

Vad finns det mest av i cerebellums molekylarskikt?

A

Dendriter

84
Q

Vad finns i cerebellums purkinjeskikt?

A

Stora purkinjeceller och många dendriter.

85
Q

Vad finns i cerebellums kornskikt?

A

Små nervcellskroppar och gliaceller.

86
Q

Vad är det gula i bilden?

A

Purkinjeceller

87
Q

Vad ska stå i rutorna?

(cerebellum)

A
88
Q

Vad ska stå i rutorna?

A

Cerebellum

89
Q

Vad ska stå i rutorna?

A

Cerebellum, bark

90
Q

Vad visar bilden?

A

Cerebellum (HE)

91
Q

Vad ska stå i rutan?

A

Molekylarskikt

92
Q

Vad ska stå i rutan?

A

Purkinjeceller

93
Q

Vad är ett annat namn för cerebrum?

A

Neocortex

94
Q

Vad är ett annat namn för neocortex?

A

Cerebrum

95
Q

Hur kan cerebrum/neocortex identifieras?

A
  • Flera skikt
  • Stora vindlingar (ev 1 på preparat)
  • Diffus övergång mellan bark och märg
  • Barkens neuron är organiserade i olika skikt (bara molekylarskiktet ses i HE). Interneuron möjliggör kommunikation mellan skikt.
96
Q

Vad är speciellt med barkens skikt i cerebrum?

A

Bara molekylarskiktet kan ses i HE.

97
Q

Vilket av barkens skikt i cerebrum kan ses i HE?

A

Molekylarskikt

98
Q

Vad möjliggör kommunikation mellan skikt i cerebrum?

A

Interneuron

99
Q

Vad ska stå i rutorna?

A

Cerebrum

100
Q

Vad visar bilden?

A

Gliaceller = Kärnor i cerebrums märg (HE)

101
Q

Vad ska stå i rutan?

A

Pyramidceller, i cerebrums bark (HE)

102
Q

Vad ska stå i rutorna?

A

Cerebrum

103
Q

Vad av grå och vit substans är ytterst respektive innerst hos hjärnan?

A

Grå substans är ytterst och vit substans är innerst.

104
Q

Vad av grå och vit substans är ytterst respektive innerst hos ryggmärgen?

A

Grå substans är innerst och vit substans är ytterst.

105
Q

Vad är ett annat ord för centralkanal?

A

Ryggradskanal

106
Q

Vad är ett annat ord för ryggradskanal?

A

Centralkanal

107
Q

Vad är ett annat ord för spinalganglion?

A

Dorsalrotsganglion

108
Q

Vad är ett annat ord för dorsalrotsganglion?

A

Spinalganglion

109
Q

Vad är speciellt med grå substans i ryggmärgen?

A

Den är H- eller fjärilsformad och har nervcellskroppar samt gliaceller (synapser finns bara här).

110
Q

Vad finns i vit substans i ryggmärgen?

A

Myeliniserade nervfibrer

111
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
112
Q

Vad är de stora kärnorna, och vad är cellerna runt hålet?

A
  • Nervcellskroppar
  • Ependymceller (gliaceller)
113
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
114
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
115
Q

Vilka ganglier är störst i kroppen, och var finns de?

A

Dorsalrotsganglier, på varsin sida om ryggmärgen.

116
Q

Vad tar signaler in i ryggmärgen?

A

Dorsalrotsganglier

117
Q

Vad tar signaler ut ur ryggmärgen?

A

Ventralrotsganglier

118
Q

Vad är intramurala ganglier?

A

Ganglier som finns ute i vävnaden i olika organ, tex spottkörtel, och kan vara enstaka celler (har submukös bindväv).

119
Q

Vad visar bilden, och vad ska stå i rutorna?

A

Dorsalrotsganglion

120
Q

Vad visar bilden?

A

Intramurala ganglier

121
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
122
Q

Skickar somatiska motorneuron signaler in i eller ut ur ryggmärgen?

A

Ut

123
Q

Skickar somatiska sensoriska neuron signaler in i eller ut ur ryggmärgen?

A

In

124
Q

Vilka signaler skickas av somatiska motorneuron, och var?

A

Efferenta signaler ut ur ryggmärgen.

125
Q

Vilka signaler skickas av somatiska sensoriska neuron, och var?

A

Afferenta signaler in i ryggmärgen.

126
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
127
Q

Vilka signaler skickas av autonoma omyeliniserade neuron, och var?

A

Efferenta signaler ut ur ryggmärgen.

128
Q

Vad pekar pilarna på?

A
129
Q

Vad består epineurium av?

A

Tät oregelbunden bindväv, ibland med adipocyter, som övergår i omgivande bindväv utan skarp gräns.

130
Q

Vad består perineurium av?

A

Kollagen och specialiserade celler runt varje nervbunt, som bidrar till en blod- och nervbarriär närmast nerven.

131
Q

Vad består endoneurium av?

A
  • 1 tunt skikt kollagen runt varje axon
    (bildas troligen av Schwannska celler)
  • Ev fibroblaster (ses ej)
132
Q

Vad pekar den röda linjen på?

(perifer tvärskuren nerv i plastsnitt)

A

Axon

133
Q

Vad är de mörka respektive ljusa strukturerna?

(längsskuren perifer nerv)

A
  • Det mörka är kärnor av schwannska celler.
  • Det ljusa är en del av myelinet.
134
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
135
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
136
Q

Vad pekar pilen på?

A

Perifer nerv

137
Q

Vad ska stå i rutorna?

(cerebellum, katt, HE)

A
138
Q

Vad står A, B och C för, och vad pekar pilen på?

(cerebellum, katt, HE)

A
139
Q

Vad finns i cerebellums molekylarskikt?

A

Dendriter och gliaceller

140
Q

Vad finns i cerebellums kornskikt?

A

Små nervcellskroppar och gliaceller

141
Q

Kan man se skillnad på små nervcellskroppar och gliaceller i kornskiktet?

A

Nej

142
Q

Vad finns i cerebellums märg?

A

Axoner och oligodendrocyter dvs gliaceller.

143
Q

Vad ska stå i rutorna?

(cerebrum, katt, HE)

A
144
Q

Hur kan man se skillnad på cerebrum och cerebellum i snitt?

A
  • Cerebrum har stora vindlingar (ofta få på snitt) och diffus övergång mellan bark och märg.
  • Cerebellum har många små vindlingar samt tydlig skillnad mellan bark och märg.
145
Q

Vad ska stå i rutorna?

(cerebrum, katt, HE)

A
146
Q

Vad ska stå i rutorna?

(cerebrum, katt, HE)

A
147
Q

Vad ska stå i rutorna?

(cerebrum, katt, HE)

A
148
Q

Vad ska stå i rutorna?

(medulla spinalis/ryggmärg, kanin, toluidinblå, paraffin)

A
149
Q

Vad ska stå i rutorna?

(medulla spinalis/ryggmärg, kanin, toluidinblå, paraffin)

A
150
Q

Vad ska stå i rutorna?

(medulla spinalis/ryggmärg, kanin, toluidinblå, paraffin)

A
151
Q

Vad ska stå i rutorna?

(medulla spinalis/ryggmärg, kanin, toluidinblå, paraffin)

A
152
Q

Vad visar bilden, och hur är det färgat?

A

Medulla spinalis (paraffinsnitt) färgat med gomori

153
Q

Vad ska stå i rutorna?

(medulla spinalis/ryggmärg, kanin, gomori, paraffin)

A
154
Q

Vad ska stå i rutorna?

(medulla spinalis/ryggmärg, kanin, gomori, paraffin)

A
155
Q

Vad visar bilderna, och vad ska stå i rutorna?

A
156
Q

Vad visar bilden?

A

Kärl och perifer nerv
(get, HE, paraffin)

157
Q

Vad ska stå i rutorna?

(kärl och perifer nerv, get, HE, paraffin)

A
158
Q

Vad ska stå i rutorna?

(kärl och perifer nerv, get, HE, paraffin)

A
159
Q

Vad ska stå i rutorna?

(kärl och perifer nerv, get, HE, paraffin)

A
160
Q

Varifrån kommer kärnorna inne i nerver?

A

Schwannska celler eller enstaka fibroblaster och endotelceller

161
Q

Vad ska stå i rutorna?

(tungspets, katt, HE, paraffin)

A
162
Q

Vad för slags epitel har fe på undersidan av tungspetsen?

A

Flerskiktat plattepitel

163
Q

Vad ska stå i rutorna?

(tungspets, katt, HE, paraffin)

A
164
Q

Vad ska stå i rutorna?

(tungspets, katt, HE, paraffin)

A
165
Q

Vad ska stå i rutorna?

(tungspets, katt, HE, paraffin)

A
166
Q

Vad ska stå i rutorna?

(spinalganglion, katt, HE, paraffin)

A
167
Q

Vad ska stå i rutorna?

(spinalganglion, katt, HE, paraffin)

A
168
Q

Vad ska stå i rutorna?

(spinalganglion, katt, HE, paraffin)

A
169
Q

Vad ska stå i rutorna?

(colon, killing, WE = HE, plast)

A
170
Q

Var finns intramurala ganglier?

A
  • I submukosans bindväv
  • Mellan cirkulära och längsgående skikt av glatt muskulatur.
171
Q

Vad ska stå i rutorna?

(colon, killing, WE = HE, plast)

A
172
Q

Vad ska stå i rutorna?

(colon, killing, WE = HE, plast)

A
173
Q

Vad för slags muskulatur finns i tarmväggen?

A

Glatt

174
Q

Vad ska stå i rutan?

(colon, killing, WE = HE, plast)

A

Intramurala ganglier (ej perifer nerv, lila kärnor = satellitceller)

175
Q

Vad ska stå i rutorna?

(colon, killing, WE = HE, plast)

A

3. Vävnadshistologi (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions