Ben + Brosk Flashcards

1
Q

Vilka grundtyper av vävnad finns det?

A
  1. Epitel
  2. Stödjevävnader
  3. Muskelvävnad
  4. Nervvävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är epitel?

A

Vävnad med tätt sammanhållna celler som har polaritet (basal & apikal), väldigt lite ECM (basalmembran), inga kärl och som bildar cellkontakter samt ytor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Har epitel mycket eller lite ECM?

A

Väldigt lite

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Har epitel kärl?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är stödjevävnader?

A

Vävnad (bindväv/brosk/ben/blod) med olika fria celltyper (permanenta & migrerande) och mycket ECM.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Har stödjevävnad mycket eller lite ECM?

A

Mycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är muskelvävnad?

A

Vävnad med specialiserade avlånga celler som kan ha många cellkärnor, kontraktionsförmåga och lite ECM.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Har muskelvävnad mycket eller lite ECM?

A

Lite

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur ser celler ut i muskelvävnad?

A

De är avlånga och kan ha många kärnor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är nervvävnad?

A

En specialform av epitel samt sinnesceller i andra epitel, som skapar cellkontakter via långa utskott och väldigt lite ECM.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Har nervvävnad mycket eller lite ECM?

A

Väldigt lite

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur klassificeras stödjevävnader?

A
  1. Embryonal bindväv
  2. Äkta bindväv
  3. Specialiserad bindväv/stödjevävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka typer av embryonal bindväv finns det?

A
  1. Mesenkym = Omogen bindväv
  2. Mukös bindväv = Har slemaktigt innehåll och finns i tex navelsträngen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kallas äkta bindväv på engelska?

A

Conective tissue proper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kallas connective tissue proper på svenska?

A

Äkta bindväv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka typer av äkta bindväv finns det?

A
  1. Lucker bindväv
  2. Tät bindväv (regelbunden och oregelbunden)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad för fibrer finns i äkta bindväv?

A
  1. Kollagena fibrer
  2. Elastiska fibrer
  3. Retikulära fibrer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka typer av specialiserad bindväv/stödjevävnad finns det?

A
  1. Fettvävnad
  2. Brosk
  3. Ben
  4. Hematopoetisk vävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är hematopoetisk vävnad?

A

Blodbildande vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad kallas blodbildande vävnad?

A

Hematopoetisk vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad kallas fettvävnad på engelska?

A

Adipose tissue

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad kallas adipose tissue på svenska?

A

Fettvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka typer av brosk finns det?

A
  1. Hyalint
  2. Elastiskt
  3. Fibröst
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad kännetecknar brosk?

A
  • Tål mekanisk stress
  • Stöttar mjukvävnader och skelett
  • Kollagen typ II dominerar
  • Saknar kärl och nerver (mycket vätska möjliggör diffusion i omgivande vävnad samt ECM)
  • Mall för endochondral benbildning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilken typ av fibrer dominerar i brosk?

A

Kollagen typ II

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Finns det kärl i brosk?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Finns det nerver i brosk?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Var finns hyalint brosk?

A

Tex i:
- Många övre respirationsorgan, som trachea
- Leder
- Epifysens tillväxtplatta i rörben
- Fosterskelett
- Broskmodeller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Var finns elastiskt brosk?

A

Tex i:
- Epiglottis
- Örat
- Vissa strupbrosk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Var finns fibröst brosk?

A

Tex i:
- Menisker
- Intervertebraldisker
- Pubic symphysis
- Senfästen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad visar bilden?

A

Hyalint brosk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad visar bilden?

A

Elastiskt brosk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad visar bilden?

A

Fibröst brosk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad visar bilden, och vad ska stå i rutorna?

A

Fibröst brosk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad visar bilden, och vad ska stå i rutorna?

A

Elastiskt brosk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad visar bilden, och vad ska stå i rutorna?

A

Hyalint brosk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad kännetecknar hyalint brosk?

A
  • ECM (homogent) har kollagen typ II och aggrecan.
  • Huvudsakliga celler är chondrocyter (isolerade eller i isogena grupper) och chondroblaster (förstadie till chondrocyter).
  • Perichondrium finns, förutom i epifys och artikulärbrosk.
  • Skapar en sviktande yta som minskar friktion vid rörelse i leder.
  • Strukturellt stöd för respirationsorgan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är perichondrium?

A

Bindvävsskikt där brosk övergår mot omgivande vävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är ledbrosk?

A
  • Variant av hyalint brosk
  • Saknar perichondrium
  • Försörjs av synovia
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Har ledbrosk perichondrium?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad försörjer ledbrosk?

A

Synovia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad är huvudsakliga celler i hyalint brosk?

A
  1. Chrondrocyter
  2. Chondroblaster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad finns i ECM i hyalint brosk?

A
  1. Kollagen typ II
  2. Aggrecan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Är ECM homogent i hyalint brosk?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Hur sitter chondrocyter i hyalint brosk?

A

Isolerade eller i sk isogena grupper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad är chondroblaster?

A

Förstadier till chondrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Har hyalint brosk perichondrium?

A

Ja, förutom i epifysen och artikulärbrosk (+ ledbrosk).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad har hyalint brosk för funktioner?

A
  1. Skapar en sviktande yta som minskar friktion vid rörelse i leder.
  2. Strukturellt stöd för respirationsorgan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad visar bilden?

A

Hyalint brosk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad visar bilden och vad ska stå i rutorna?

A

Ledbrosk och tillväxtplatta (epifysplatta) i långt rörben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad kännetecknar elastiskt brosk?

A
  • ECM har kollagen typ II, aggrecan och elastiska fibrer (mörkare/tunnare än kollagen, otydligt i HE, specialfärgning krävs).
  • Huvudsakliga celler är chondrocyter (oftast i isogena grupper) och chondroblaster.
  • Perichondrium finns.
  • Funktion är flexibelt rörligt stöd som är mer stabilt än bindväv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad finns i ECM i elastiskt brosk?

A
  • Kollagen typ II
  • Aggrecan
  • Elastiska fibrer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Hur ser elastiska fibrer ut i snitt?

A

De är mörkare och tunnare än kollagen, men syns otydligt i HE och kräver specialfärgning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad är huvudsakliga celler i elastiskt brosk?

A
  • Chondrocyter (oftast i isogena grupper)
  • Chondroblaster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Har elastiskt brosk perichondrium?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad är funktionen av elastiskt brosk?

A

Flexibelt och rörligt stöd som är mer stabilt än bindväv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad visar bilderna?

A

Elastiskt brosk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad kännetecknar fibröst brosk?

A
  • Blandning av hyalint brosk och tät regelbunden bindväv (långa homogena rosa stråk).
  • Har kollagen typ II (ökar med åldern) och kollagen typ I (i bindvävsdelen).
  • Huvudsakliga celler är chondrocyter (isolerade eller i isogena grupper) och fibroblaster som bildar bindväv.
  • Perichondrium saknas.
  • Funktion är stabilitet men även flexibilitet i områden med tryck.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vad är fibröst brosk en blandning av?

A

Hyalint brosk och tät regelbunden bindväv
(långa homogena rosa stråk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad har fibröst brosk för fibrer?

A
  • Kollagen typ II (ökar med åldern)
  • Kollagen typ I (i bindvävsdelen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Var finns kollagen typ I i fibröst brosk?

A

I bindvävsdelen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vad är speciellt med kollagen typ II i fibröst brosk?

A

Det ökar med åldern.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Har fibröst brosk perichondrium?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vad är huvudsakliga celler i fibröst brosk?

A
  • Chondrocyter (isolerade eller i isogena grupper)
  • Fibroblaster (bildar bindväv)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad har fibröst brosk för funktion?

A

Stabilitet, men även flexibilitet i områden som utsätts för tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vad visar bilden, vad ska stå i rutan och vad markeras av C?

A

Bilden = Fibröst brosk

Rutan = Kollagen typ I

C = Chondrocyter i lakuner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vad visar bilden, vad pekar pilarna på och vad markeras av C?

A

Bilden = Fibröst brosk

Pilar = Fibroblastkärnor

C = Chondrocyter i lakuner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad innebär chondrogenes?

A
  • Broskbildning
  • Brosk bildas från mesenkym som differentieras
  • Vissa celler omvandlas till chondroblaster som bildar ECM och mognar till chondrocyter som lägger sig i isogena grupper.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Broskbildning

A

Chondrogenes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vad kännetecknar chondrocyter?

A
  • De enda broskcellerna
  • Kan likna plasmaceller
  • Enskilda eller i isogena grupper
  • Rikligt med RER (bildar mycket protein) och golgi (ljus zon nära kärnan)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Vad kan chondrocyter likna?

A

Plasmaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Vad kan plasmaceller likna?

A

Chondrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Vad innebär det om chondrocyter är i en isogen grupp?

A

Att de är i samma lakun, med lite ECM mellan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Vilka är de enda broskcellerna?

A

Chrondrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Vad bildar ett ljust område vid kärnan i chondrocyter?

A

Golgi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vad visar bilden?

A

Chondrocyter i hyalint brosk

(HE)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Vad visar bilden och vad ska stå i rutorna?

A

Chondrocyt

78
Q

Vad pekar pilarna på?

A

Golgi i chondrocyter

79
Q

Vad visar bilden och vad ska stå i rutorna?

A

Chondrocyt

80
Q

Redogör för broskets molekylära uppbyggnad.

A
  • Hyaluronsyra skapar strängar och samarbetar med kollagen typ II för att bilda nätverk med elektrostatisk bindning till GAG:s (ger stötdämpning och fjädring)
  • Proteoglykaner innehåller GAG:s, ffa hyaluronan, som bildar stora aggregat med aggrecan (proteinkärna som binder GAG:s chondroitinsulfat eller keratansulfat, kemisk struktur, binder mycket vatten)
  • Glykoproteiner är ffa chondronectin (adherens mellan chondrocyter och ECM)
  • Alla komponenter i ECM bildas av chondrocyter, men näring krävs från omgivande kärl.
81
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
82
Q

Vad gör hyaluronsyra för broskets molekylära uppbyggnad?

A

Det skapar strängar och samarbetar med kollagen typ II (tjocka fibrer mellan chondrocyter) som bildar nätverk med elektrostatisk bindning till GAG:s vilket ger stötdämpning och fjädring.

83
Q

GAG:s

A

Glukosaminoglykaner

84
Q

Vad gör proteoglykaner för broskets molekylära uppbyggnad?

A

Det innehåller GAG:s, ffa hyaluronan som bildar stora aggregat tillsammans med aggrecan = proteinkärna som binder GAG:s chondroitinsulfat eller keratansulfat (kemisk struktur binder mycket vatten).

85
Q

Vad gör glykoproteiner för broskets molekylära uppbyggnad?

A

Det är ffa chondronectin (adherens mellan chondrocyter och ECM).

86
Q

Vad är det som bildar komponenterna i ECM?

A

Chondrocyter

87
Q

Vad behöver chondrocyter för att bilda komponenter till ECM?

A

Näring från omgivande kärl.

88
Q

Vilka typer av brosktillväxt finns det?

A
  1. Appositionell
  2. Interstitiell
89
Q

Vad innebär appositionell brosktillväxt?

A
  • Nytt brosk bildas från ytan av befintlig broskvävnad, alltså från perichondriet.
  • Broskstamceller utvecklas till chondroblaster, ECM bildas, mitos sker och nya chondrocyter utvecklas.
  • Viktigt postnatalt.
90
Q

Vad innebär interstitiell brosktillväxt, och
var ses det?

A

Nytt brosk bildas inom befintlig broskvävnad via mitos av chondrocyter i lakuner, alltså från isogena grupper.
Ses vid tillväxt av rörben (plattan hos ungdjur) och ersättning av nedslitet ledbrosk (då det saknar perichondrium).

91
Q

Var kan man se interstitiell brosktillväxt?

A
  • Vid tillväxt av rörben (plattan hos ungdjur).
  • Vid ersättning av nedslitet ledbrosk då det saknar perichondrium.
92
Q

Avaskulärt

A

Saknar kärl

93
Q

Saknar kärl

A

Avaskulärt

94
Q

Har brosk bra läkningförmåga? Varför?

A

Nej, då det saknar kärl.

95
Q

Vad visar bilden, och vad markeras av DCT, GC, IM, N, P, TM och rutor i bilden?

A

Bilden = Hyalint brosk
DCT = Tät bindväv
N = Chondrocytkärna
IM = Interterritorialmatrix
TM = Territorialmatrix
Ruta = Chondrocyter i isogena grupper
P = Perichondrium
GC = Växande brosk med chondroblaster

96
Q

Hur kan man skilja interterritorialmatrix och territorialmatrix?

A

Interterritorialmatrix har mer kollagen och större stråk emellan.

Territorialmatrix har mindre kollagen typ II, mer proteoglykaner samt finns närmast runt isogena grupper och enskilda chondrocyter.

97
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
98
Q

Vilka funktioner har ben?

A
  • Stöd och skydd (tex skalle/bröstkorg)
  • Del av rörelseapparaten med infästning för muskler (viktiga för hävarmseffekt)
  • Har blodbildande benmärg i hålrum i rörben
  • Mineraliserat ECM (bla kollagen typ I) som förråd av Ca, P mm.
99
Q

Har ben kärl och nerver?

A

Ja, i kanaler i ECM som organiseras med åldern.

100
Q

Vilka typer av struktur har benvävnad?

A
  • Kompakt (80 % av vikten)
  • Spongiöst / Trabekulärt (20 % av vikten)

Respektive kan vara vävt (primärt/oorganiserat omoget) eller lamellärt (sekundärt/organiserat med åldern)

101
Q

Vad är ett annat namn för spongiöst ben?

A

Trabekulärt ben

102
Q

Vad är ett annat namn för trabekulärt ben?

A

Spongiöst ben

103
Q

Hur stor del av benets vikt utgörs av kompakt ben?

A

80 %

104
Q

Hur stor del av benets vikt utgörs av spongiöst / trabekulärt ben?

A

20 %

105
Q

Vad är vävt ben?

A

Primärt ben som är omoget och oorganiserat.

106
Q

Vad kallas primärt ben som är omoget och oorganiserat?

A

Vävt ben

107
Q

Vad är lamellärt ben?

A

Sekundärt ben som organiseras med åldern.

108
Q

Vad kallas sekundärt ben som organiseras med åldern?

A

Lamellärt ben

109
Q

Vilka celltyper har ben?

A
  • Osteoblaster
  • Osteocyter
  • Osteoklaster
110
Q

Hur försörjs ett typiskt rörben med blod?

A

Från benhinnan via “nutrient foramina”

111
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
112
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
113
Q

Vad markeras av K och S?

A

K = Kompakt ben

S = Spongiöst / Trabekulärt ben

114
Q

Vad markeras av B, M, Ob, Oc och Os?

A

B = Benmatrix
M = Mesenkym
Ob = Osteoblast
Oc = Osteoklast
Os = Osteoid

115
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
116
Q

Hur bildas benceller?

A

Mesenkymala celler uppdelas i benstamceller inuti och utanpå benet, som differentieras till osteoblaster som mognar till inbäddade osteocyter eller stannar kvar som periostceller resp endostceller.
Monocyter kan utvecklas till inaktiva osteoklaster på insidan av benet som kan aktiveras.

117
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
118
Q

Vad är osteoblaster?

A

Unga benceller som bildas från mesenkymala stamceller, utvecklas till periostceller/osteocyter/endostceller och bildar osteoid som mineraliseras, samt ECM.

119
Q

Vad kallas unga benceller?

A

Osteoblaster

120
Q

Vad är osteocyter?

A

Mogna benceller som är inneslutna i lakuner i ECM för underhåll av ben.
Olika funktionella stadier svarar på signaler från andra celler och kan vara olika aktiva.

121
Q

Vad kallas mogna benceller?

A

Osteocyter

122
Q

Vad visar bilderna och vad markeras av C?

A

Bilderna = Cell i lakun

C = Utskott i canaliculi

123
Q
A
124
Q

Vad är osteoklaster?

A
  • Flerkärniga benceller som bildas från myeloida stamceller
  • Aktiveras av olika celler
  • Bryter ner ben för tillväxt och remodellering/ombyggnad
  • Ligger i Howships lakuner = gropar mellan cellen och benvävnad som ska brytas ner.
  • I hålrummet har cellen ruffled border = membranutskott som utsöndrar pH-sänkande ämnen och skapar en egen miljö samt tajt kontakt mot benet.
125
Q

Vad bildas osteoklaster från?

A

Myeloida stamceller

126
Q

Var finns osteoklaster?

A

De ligger i Howships lakuner vilket är gropar mellan cellen och benvävnad som ska brytas ner.

127
Q

Vad är Howships lakuner?

A

Gropar mellan osteoklaster och benvävnad som ska brytas ner.

128
Q

Vad är ruffled border?

A

Membranutskott på osteoklaster i hålrummet av Howships lakuner som utsöndrar pH-sänkande ämnen och skapar en egen miljö samt tajt kontakt mot benet.

129
Q

Vad kallas osteoklasternas membranutskott?

A

Ruffled border

130
Q

Vad markeras av Ocl?

A

Osteoklaster

131
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
132
Q

Vad sker med osteoner vid ökande ålder?

A

Fler och fler blir höggradigt mineraliserade.

133
Q

Vad är Sharpeys fibrer?

A

Stråk av kollagen som förankrar periost i benvävnad.

134
Q

Vad kallas stråk av kollagen som förankrar periost i benvävnad?

A

Sharpeys fibrer

135
Q

Vad är Volkmanns kanaler?

A

Tvärgående utan nerver i kompakt ben.

136
Q

Vad kallas tvärgående kanaler utan nerver i kompakt ben?

A

Volkmanns kanaler

137
Q

Vad är Havers kanaler?

A

Längsgående, kraftiga och centrala kanaler med kärl och nerver i kompakt ben.

138
Q

Vad kallas längsgående, kraftiga och centrala kanaler med kärl och nerver i kompakt ben?

A

Havers kanaler

139
Q

Var finns endost/eum?

A

Det linjerar mot märghålan.

140
Q

Vad linjerar mot märghålan?

A

Endost/eum

141
Q

Vad är periost/eum?

A

Bindväv med stamceller på utsidan av benet

142
Q

Vad kallas bindväv med stamceller på utsidan av benet?

A

Periost/eum

143
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
144
Q

Vad markeras av CL, HC, IL, O och VC?

A
  • CL = Circumferential lamellae
  • HC = Haverska kanaler
  • IL = Interstitiella lameller
  • O = Osteon
  • VC = Volkmanns kanal
145
Q

Vad är resorptionskanaler?

A

Hålrum i ben där osteoklaster finns för att skapa ett nytt område med spongiöst ben.

146
Q

Vad kallas hålrum i ben där osteoklaster finns för att skapa ett nytt område med spongiöst ben?

A

Resorptionskanaler

147
Q

Vad visar bilden?

A

Moget kompakt ben med osteoner, osteocyter och interstitiella lameller.

148
Q

Vad visar bilden?

A

Omoget ben

149
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
150
Q

Vad visar bilden och vad markeras av HC, O, Oc samt RC?

A

Bilden = Moget spongiöst ben
HC = Haverska kanaler
O = Osteon
Oc = Osteoklast
RC = Resorptionskanal

151
Q

Hur sker cellkommunikation i benvävnad?

A

Vanligen via gap junctions.
Även en enkel form av ZA och hemichannels (modifierad ”halv” gap junction från osteocyt mellan matrix) kan ses, tex mot vätska i canaliculi.

152
Q

Vilka typer av benbildning finns det?

A
  1. Intramembranös / Direkt benbildning
  2. Endochondral / Indirekt benbildning
153
Q

Vad pekar övre respektive undre pil på?

A

Övre = Endost

Nedre = Periost

154
Q

Vad innebär intramembranös / direkt benbildning?

A
  • Sker från mesenkymala celler som aktiveras.
  • Osteoblaster i ossifikationscentrum utvecklas till osteocyter.
  • Tex i mandibula och skallens platta ben.
155
Q

Vad är ett annat namn för direkt benbildning?

A

Intramembranös benbildning

156
Q

Vad är ett annat namn för intramembranös benbildning?

A

Direkt benbildning

157
Q

Vad är ett annat namn för endochondral benbildning?

A

Indirekt benbildning

158
Q

Vad är ett annat namn för indirekt benbildning?

A

Endochondral benbildning

159
Q

Var kan det ske intramembranös / direkt benbildning?

A

Tex i mandibula och skallens platta ben.

160
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
161
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
162
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
163
Q

Vad ska stå i rutan?

A

Ben

164
Q

Vad innebär endochondral / indirekt benbildning?

A
  • Sker från en broskmodell
  • Brosk i diafysen förkalkas och ersätts successivt med ben.
165
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
166
Q

Vilken process visar bilden, och vad ska stå i rutorna?

A

Endochondral / Indirekt benbildning

167
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
168
Q

Har ben bra läkningsförmåga? Varför?

A

Ja, för att de har god kärlförsörjning.

169
Q

Var finns det stamceller i ben?

A
  1. Periost
  2. Endost
  3. Benmärg
170
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
171
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
172
Q

Vad ska stå i rutorna?

(trachea, fe, HE)

A
173
Q

Vad ska stå i rutan?

(trachea, fe, HE)

A

Perichondrium
(tätare bindväv intill broskvävnad)

174
Q

Vad ska stå i rutorna?

(trachea, fe, HE)

A
175
Q

Vad ska stå i rutorna?

(epiglottis, eq, res fuch vG, paraffin)

A
176
Q

Vad ska stå i rutorna?

(epiglottis, eq, res fuch vG, paraffin)

A
177
Q

Vad ska stå i rutorna?

(epiglottis, eq, res fuch vG, paraffin)

A
178
Q

Vad ska stå i rutorna?

(menisk, ca, HE, paraffin)

A
179
Q

Vad ska stå i rutorna?

(menisk, ca, HE, paraffin)

A
180
Q

Vad visar respektive bild?

A

VÄ till HÖ:
- Tät oregelbunden bindväv
- Tät regelbunden bindväv
- Fibröst brosk

181
Q

Vad ska stå i rutorna?

(benbildning, kanin, HE, paraffin)

A
182
Q

Vad ska stå i rutorna?

(benbildning, kanin, HE, paraffin)

A
183
Q

Vad ska stå i rutorna?

(benbildning, kanin, HE, paraffin)

A
184
Q

Vad ska stå i rutorna?

(benbildning, kanin, HE, paraffin)

A
185
Q

Vad pekar pilarna på?

(tandanlag, ca, HE, paraffin)

A

Intramembranös (direkt) benbildning

186
Q

Vad ska stå i rutorna?

(tandanlag, ca, HE, paraffin)

A
187
Q

Vad ska stå i rutorna?

(tandanlag, ca, HE, paraffin)

A
188
Q

Vad ska stå i rutan?

(tandanlag, ca, HE, paraffin)

A

Osteoklaster

(många små kärnor, inbuktning i benet)

189
Q

Vad markeras av 1 och 2?

A

1 = Hyalint brosk

2 = Perichondrium

190
Q
A

Vävnad = Kompakt ben

1 = Osteon