Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

3. Vävnadshistologi > Epitel > Flashcards

Epitel Flashcards

1
Q

Vilka apikala specialiseringar av cellmembranet finns det?

A
  • Cilier
  • Mikrovilli
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
1
Q

Ungefär hur stor är en cell?

A

mikrometer-nanometer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur fäster celler till basalmembranet?

A
  • Hemidesmosoner
  • Focal adhesion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Histologi

A

Läran om vävnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Läran om vävnader

A

Histologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka olika sorters mikroskopi finns det?

A
  1. Ljusmikroskopi (LM)
  2. Transmissionselektronmikroskopi (TEM)
  3. Svepelektronmikroskopi (SEM)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad står LM för?

A

Ljusmikroskopi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur förkortas ljusmikroskopi?

A

LM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad står TEM för?

A

Transmissionselektronmikroskopi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur förkortas transmissionselektronmikroskopi?

A

TEM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad står SEM för?

A

Svepelektronmikroskopi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur förkortas svepelektronmikroskopi?

A

SEM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Med vilken typ av mikroskopi är denna bild tagen?

A

Ljusmikroskopi (LM)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Med vilken typ av mikroskopi är denna bild tagen?

A

Transmissionselektronmikroskopi (TEM)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Med vilken typ av mikroskopi är denna bild tagen?

A

Svepelektronmikroskopi (SEM)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad karaktäriserar ljusmikroskopi?

A
  • Snitt är på 2-10 mikrometer.
  • Vanligaste typen av mikroskopi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad karaktäriserar transmissionselektronmikroskopi?

A
  • Snitt på 40-90 nm (kan knappt ses med blotta ögat)
  • Skickar ut en elektronstråle vars våglängder ger förstorade bilder.
  • Svartvita ev svårtolkade bilder.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad karaktäriserar svepelektronmikroskopi?

A

Elektroner studsar mot en preparatyta vilket ger en tredimensionell bild, tex för att se förstorade sängkvalster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kan göra det svårt att tolka ett snitt?

A
  • Vävnad är färglös, och ingen färgningsmetod är perfekt för allt.
  • Det är tunna 2D snitt av 3D strukturer.
  • En rund struktur i ett snitt kan egentligen vara en sfär eller ett rör.
  • Fel snittriktning.
  • Ju större cell desto större risk att missa cellkärnan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Är alla celler i kontakt med vätska?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka är grundtyperna av vävnad?

A
  1. Epitel
  2. Stödjevävnad
  3. Muskelvävnad
  4. Nervvävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad karaktäriserar muskulatur?

A
  • Specialiserade avlånga celler (kan ha många kärnor)
  • Kontraktionsförmåga
  • Lite ECM
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad karaktäriserar stödjevävnader?

A

Det består av olika celltyper (permanenta och migrerande) och kan ha rikligt med extracellulärt matrix.
Tex bindväv, brosk, ben och blod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad karaktäriserar nervvävnad?

A

Det skapar cellkontakter via långa utskott och har väldigt lite extracellulärt matrix.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Ge exempel på organeller.

A
  1. Endoplasmatiskt retikel (med och utan ribosomer)
  2. Golgiapparat
  3. Mitokondrier
  4. Lysosomer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad består en cell av?

A
  1. Cellmembran
  2. Cytosol
  3. Cellkärna (med kärnmembran av RER, golgiblåsor och SER)
  4. Organeller (mitokondrier, lysosomer)
  5. Cytoskelett
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är cytoplasma?

A

Cytosol och organeller utan cellkärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Kan cellmembran ses i mikroskop?

A

Ja, men eventuellt inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Kan cytosol ses i mikroskop?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Kan cellkärnan ses i mikroskop?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Kan organeller ses i mikroskop?

A

Oftast inte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är cytoskelett?

A

Ett oregelbundet mönster i cellen med filament som förankrar den mot omgivande vävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka filament finns i cytoskelett?

A
  1. G-aktin
  2. Myofilament (F-aktin och myosin)
  3. Intermediära filament
  4. Mikrotubuli
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vilka myofilament finns i cytoskelett?

A
  • F-aktin
  • Myosin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Domain

A

Membran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilken typ av mikroskopi kan göra att cellmembran syns tydligare?

A

Transmissionselektronmikroskopi (TEM)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad kallas cellmembran på engelska?

A
  • Cell membrane
  • Plasma membrane
  • Plasmalemma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vilka 3 strukturer är markerade på bilden?

A
  • Stjärna = Cilier
  • Hjärta = Mikrovilli
  • Rektangel = Basalkropp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad består cellmembranet av?

A

Ett dubbelt lager av fosfolipider (som har en fettlöslig och en vattenlöslig del) med kolesterol, och alltså mycket fett.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vilka funktioner har cellmembran?

A

(7.5-10 nm tjock)
- Selektiv barriär som reglerar passage in och ut ur cellen
- Upprätthåller cytoplasmans jonkoncentration
- Deltar i interaktioner mellan celler och omgivningen (intracellulär och extracellulär miljö)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Kan fettlösliga ämnen passera cellmembran?

A

Ja, fettlösliga ämnen kan diffundera fritt över cellmembran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Kan vattenlösliga ämnen passera cellmembran?

A

Ja, men de behöver transporteras av protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vilka 3 strukturer är markerade på bilden och med vilken typ av mikroskopi är bilden tagen?

A

Transmissionselektronmikroskopi (TEM)
- Svart pil = Basalmembran
- Röda pilar = Cellmembran
- Rektangel = Cellkärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad ska det stå i rutorna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad är mikrovilli?

A

Specialiseringar av cellmembranet vars veckade utbuktningar förstorar ytan.
Dessa är viktiga, raka och regelbundna i tunntarmen.
(Aktinfilament ger stabilitet och förankring i terminal web.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad är ett annat namn för mikrovilli?

A

Borstbräm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad är ett annat namn för borstbräm?

A

Mikrovilli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Kan mikrovilli ses i ljusmikroskop?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Var är mikrovilli extra viktigt?

A

I tunntarmen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad ses på bilden?

A

Mikrovilli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad ses på bilden?

A

Mikrovilli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vad ses på bilden?

A

Mikrovilli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad är cilier?

A

Specialiseringar av cellmembranets yta och rörliga utbuktningar som utgår från basalkroppar.
Mikrotubuli inuti cilier möjliggör rörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Kan cilier ses i ljusmikroskop?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad är mikrotubuli?

A

Strukturer inuti cilier som möjliggör dess rörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad ska det stå i rutorna?

A
  • BB = Basalkroppar
  • C = Cilier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Vad ska det stå i rutorna?

A
  • BB = Basalkroppar
  • C = Cilier
  • Mv = Mikrovilli
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vad ses på bilden?

A

En cilie med mikrotubuli inuti.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad består äggulan av?

A

Mycket lagrad näring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vad är speciellt med äggets embryoutveckling?

A

5 % sker innan ägget kommer ut ur hönan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad kallas strukturen med cellkärnan och lite cytoplasma som flyter ovanpå äggulan?

A

Blastodisc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vad är en blastodisc?

A

Strukturen med cellkärnan och lite cytoplasma som flyter ovanpå äggulan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Hur stor del av embryoutvecklingen sker innan ägget kommer ut ur hönan?

A

5 %

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vilka 2 strukturer är markerade på bilden?

A
  • Äggsnoddar
  • Äggcellens cellkärna med lite cytoplasma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Är cellkärnan en organell?

A

Ja, och ofta cellens största sådana.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Ge exempel på celltyper med mer än 1 cellkärna.

A
  • Leverceller (2)
  • Muskelceller (kan ha många)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Kan celler ha mer än 1 cellkärna?

A

Ja, tex leverceller (2) och muskelceller (kan ha många).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vad är cellkärnans funktion?

A
  • Innehåller genetiska materialet, som styr cellulär aktivitet och reglerar cellstruktur.
  • Producerar ribosomalt RNA i nukleoler, vilket exporteras till cytoplasman och bildar ribosomer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Kan strukturer i cellkärnan ses ljusmikroskopiskt?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad består cellkärnan av?

A
  • Kromatin (DNA)
  • Ett omgivande kärnmembran
  • Nukleol/Nukleoler (rRNA)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad pekar pilen på?

A

En cellkärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vad ska det stå i rutorna?

A
  • Eukromatin
  • Nukleol/Nukleoler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Vad ska det stå i rutorna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Vad består kromatin av?

A
  • Eukromatin (aktivt)
  • Heterokromatin (inaktivt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Är eukromatin aktivt eller inaktivt?

A

Aktivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Är heterokromatin aktivt eller inaktivt?

A

Inaktivt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Vad är kärnmembran?

A
  • Dubbelt cellmembran som omger cellkärnan
  • Består av ett inre samt yttre membran med porer,
    varav det yttre är kontinuerligt med RER.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vad visar bilden?

A

Kärnmembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Vad är RER?

A
  • Ribosombeklätt endoplasmatiskt retikel
  • Känns igen på ribosomer
  • Har proteinsyntes, modifiering och veckning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Vad är golgi?

A

Det är där protein modifieras och får en ”adresslapp”, men är svårt att skilja från SER.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Kan golgi ses ljusmikroskopiskt?

A

Ja, hos plasmaceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Vad markeras av cirkeln på bilden?

A

Golgi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Vad är SER?

A
  • Slätt/Smooth endoplasmatiskt retikel
  • Svårt att skilja från golgi
  • Saknar ribosomer
  • Sköter lipid- och glykogenmetabolism
  • Finns ganska lite förutom i skelettmuskulatur där det är en viktig kalciumreservoar (Ca2+)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Vad ska stå i rutan?

A

SER

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Har RER ribosomer?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Har SER ribosomer?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Var finns det mer av SER?

A

I skelettmuskulatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Vad är golgi svårt att skilja från?

A

SER

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Vad är SER svårt att skilja från?

A

Golgi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Vad har SER för funktion i skelettmuskulatur?

A

Viktig kalciumreservoar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Vad visar bilden?

A

En mitokondrie

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Vad är mitokondrier?

A
  • Viktiga organeller
  • 2 membran (det inre har många veckningar/crista)
  • Har ATP-syntes
  • Rikliga i celler med hög energiförbrukning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Kan mitokondrier ses ljusmikroskopiskt?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Vad är speciellt med det inre membranet hos mitokondrier?

A

Det har många veckningar/crista.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Var sker ATP-syntes?

A

I mitokondrier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

I vad för celler finns det mycket mitokondrier?

A

Celler med hög energiförbrukning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Vad visar bilden?

A

Mitokondrier mellan stråk av myofilament i skelettmuskulatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Vad visar bilden, och vad ska stå i rutorna?

A

Mitokondrier i njurtubuli (BM = Basalmembran)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Kan lysosomer ses ljusmikroskopiskt?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Vad är lysosomer?

A

Organeller med enzymer för nedbrytning, och kan se väldigt olika ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Vad markeras av AL på bilden?

A

Lysosomer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Mitos

A

Celldelning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Celldelning

A

Mitos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Vad visar bilden?

A

Mitosfigur i ytepitel

(LM, plastsnitt, toluidinblått)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Vad visar bilden?

A

Mitosmarkör i körtelepitel, där markerade celler är där celldelning pågår.

(LM, paraffinsnitt, immunohistokemi)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Vad visar bilden?

A

Mitosfigur i körtelcell

(EM)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Kan cellkontakter ses i ljusmikroskop?

A

Nej

107
Q

Hur fäster celler till varandra?

A

Med 3 fästpunkter på lateralsidan:
- Zonula occulens (ZO) = Tight junction
- Zonula adherens (ZA)
- Macula adherens (MA) = Desmosomer

108
Q

Hur fäster celler till extracellulärt matrix?

A
  • Hemidesomosomer
  • Focal adhesion = Fokal anfästning
109
Q

Vad står ZO för?

A

Zonula occulens

110
Q

Vad står ZA för?

A

Zonula adherens

111
Q

Vad står MA för?

A

Macula adherens

112
Q

Vad är ett annat namn för zonula occulens?

A

Tight junction

113
Q

Vad är ett annat namn för tight junction?

A

Zonula occulens

114
Q

Vad är ett annat namn för macula adherens?

A

Desmosomer

115
Q

Vad är ett annat namn för desmosomer?

A

Macula adherens

116
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
117
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
118
Q

Vad är zonula occulens?

A
  • Tight junction
  • Den mest apikala strukturen
  • Bildar ett nätverk runt hela cellen
  • Håller ihop celler
  • Reglerar passage av molekyler mellan celler
  • Separerar apikala domänen från den basolaterala så transportprotein inte vandrar i cellmembranet
119
Q

Vad pekar pilarna på?

A

Zonula occulens

120
Q

Vad pekar pilarna på?

A

Zonula occulens

121
Q

Vad ska stå istället för rutorna?

A
122
Q

Vad är zonula adherens?

A
  • Strukturen oftast direkt under ZO
  • Finns runt hela cellen
  • Håller ihop celler
123
Q

Vad visar bilden?

A

Zonula adherens

124
Q

Vad pekar pilen på?

A

Zonula adherens

125
Q

Vad är macula adherens?

A
  • Desmosomer
  • Enskilda starka fästpunkter här och där mellan celler
  • Håller ihop celler med kraftiga filament på var sida
  • Ofta mörka/elektrontäta
126
Q

Vad pekar pilarna på?

A

Macula adherens

127
Q

Vad visar bilden?

A

Macula adherens

128
Q

Vad ska stå istället för rutorna?

A
129
Q

Vad är hemidesmosom och focal adhesion?

A

Det fäster cellens basala del mot basallamina.
Fokal anfästning är mindre, men fler än hemidesmosomer.

130
Q

Vad ska stå istället för rutorna?

A
131
Q

Vad är gap junctions?

A

Kommunikationskanaler som sitter på olika ställen mellan celler och möjliggör koordinerat arbete för dem, vilket är viktigt för snabb kommunikation, (tex hjärtmuskler i samspel).
Proteinet connexin bildar connexon med en hydrofil por som tillåter passage av molekyler.

132
Q

Vad pekar pilarna på?

A

Gap junctions

133
Q

Vad visar bilden?

A

Gap junctions

134
Q

Vad består basalmembranet av?

A

Ett tunt basallamina och ett diffust retikulärt lamina.

135
Q

Kan man se basalmembranets retikulära lamina?

A

Nej

136
Q

Vad ska stå i rutan?

A

Basalmembran

137
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
  • Veckat cellmembran
  • Basallamina
138
Q

Vad ska stå i rutorna?

(ignorera den stora)

A
139
Q

Vad är basalmembranets funktion?

A
  • Semipermeabelt filter (för näringsutbyte)
  • Fäste för epitel (alla epitelceller står på basalmembranet)
140
Q

Syns basalmembran runt körtlar i tarmen tydligt i HE-färgning?

A

Nej

141
Q

Syns basalmembran runt körtlar i tarmen tydligt i PAS-färgning?

A

Ja

142
Q

Vilken färgning är detta?

A

HE

(körtlar i tarmen)

143
Q

Vilken färgning är detta?

A

PAS

(körtlar i tarmen)

144
Q

Vad pekar pilarna på?

A

Basalmembran runt körtlar i tarmen.

(PAS-färgning)

145
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
146
Q

Vilka typer av epitel finns det?

A
  • Enkelt plattepitel
  • Enkelt kubiskt epitel
  • Enkelt cylindriskt epitel
  • Flerskiktat plattepitel
  • Flerskiktat kubiskt eller cylindriskt epitel
  • Övergångsepitel
  • Flerradigt cylinderepitel
147
Q

Vad kännetecknar epitel?

A
  • Tätt sammanhållna cellskikt
  • Bekläder ytor inuti samt utanpå kroppen
  • Väldigt lite ECM
  • Inga kärl
  • Polariserade, med en apikal yta (separerad) och en basal samt lateral yta (hänger ihop)
148
Q

Vilka funktioner har epitel?

A
  • Täcka och skydda ytor
  • Linjera kroppshåligheter och kanaler
  • Absorption
  • Sekretion
  • Exkretion
  • Transport
  • Gas- och näringsutbyte
149
Q

Vad är endotel?

A

Epitel i blodkärl

150
Q

Vad kallas epitel i blodkärl?

A

Endotel

151
Q

Vad är mesotel?

A

Epitel mot organ

152
Q

Vad kallas epitel mot organ?

A

Mesotel

153
Q

Vad visar bilden?

A
  • Enkelt plattepitel
  • L = Lumen
  • Stor cirkel = Röda blodkroppar
  • Liten cirkel = Cellkärna
154
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt plattepitel

155
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt plattepitel

156
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt plattepitel

157
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt plattepitel

158
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt plattepitel

159
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
160
Q

Vad kännetecknar enkelt plattepitel?

A
  • Täta epitel som sitter ihop med tight junction i 1 skikt
  • Platta celler
  • 1 platt cellkärnan i mitten (stekt ägg)
  • Tex endotel i alla blodkärl
161
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt kubiskt epitel

162
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt kubiskt epitel

163
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt kubiskt epitel

164
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt kubiskt epitel

165
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt kubiskt epitel

166
Q

Vad kännetecknar enkelt kubiskt epitel?

A
  • Kubiska celler
  • Runda cellkärnor
  • Pärlband
  • Lite cytoplasma
  • Typiskt i utförsgångar från olika organ
167
Q

Vad kännetecknar enkelt cylindriskt epitel?

A
  • En enkel rad med celler som står på högkant på basalmembranet.
  • Ovala kärnor
  • Cytoplasma apikalt och basalt
168
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt cylindriskt epitel

169
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt cylindriskt epitel

170
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt cylindriskt epitel

171
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt cylindriskt epitel

172
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt cylindriskt epitel (gränsfall kubiskt, utan cilier)

173
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt cylindriskt epitel (utan cilier)

174
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt cylindriskt epitel (med cilier)

175
Q

Vad kännetecknar flerskiktat plattepitel?

A
  • Många cellskikt på varandra (40-50 st) där det yttersta är platt.
  • Tex i huden.
  • Områden med extra mycket nötning är keratiniserade/förhornade, med celler som producerar keratin som ett skyddande lager.
176
Q

Vilken typ av epitel visar bilden, och vad ska stå i rutan?

A
  • Flerskiktat plattepitel
  • Förhorning (utan cellkärnor)
177
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Flerskiktat plattepitel

178
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Flerskiktat plattepitel (oförhornat)

179
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Flerskiktat plattepitel (förhornat)

180
Q

Var finns flerskiktat eller cylindriskt epitel?

A

Det är ovanligt, men förekommer i stora utförsgångar i körtlar.

181
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Flerskiktat kubiskt epitel

182
Q

Vad kännetecknar övergångsepitel?

A
  • Flerskiktat specialepitel
  • Finns bara i njurbäcken, urinvägar och urinblåsan
  • Motståndskraftigt och töjbart
  • Paraplyceller i yttersta lagret
183
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Övergångsepitel

184
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Övergångsepitel

185
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Övergångsepitel

186
Q

Vad kännetecknar flerradigt cylinderepitel?

A
  • Kallas även respirationsepitel
  • I en stor del av andningsvägarna
  • Alla celler står på samma basalmembran, men alla når inte hela vägen upp.
187
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Flerradigt cylinderepitel

188
Q

Vilken typ av epitel visar bilden?

A

Flerradigt cylinderepitel

189
Q

Vad markeras av * på bilden?

A

Bägarceller / Goblet cell

190
Q

Vad markeras av * på bilden?

A

Bägarceller / Goblet cell

191
Q

Vad kallas bägarceller på engelska?

A

Goblet cells

192
Q

Vad kallas goblet cells på svenska?

A

Bägarcell

193
Q

Vad är bägarceller?

A

Unicellulära/Encelliga körtlar som producerar slem och färgas svagt.

194
Q

Vad bildas körtelepitel av?

A

Ytepitel

195
Q

Vad är det som avgör om ett körtelepitel blir en exokrin eller endokrin körtel?

A

Principen för hur cellerna bildas.

196
Q

Vad kännetecknar exokrina körtlar?

A

De har en utförsgång och sekretorisk gren.

197
Q

Vad avger endokrina körtlar?

A

Sekret till kapillärer.

198
Q

Är exokrina körtlar flercelliga?

A

Ja

199
Q

Är endokrina körtlar flercelliga?

A

Ja

200
Q

Vad för slags körtel är detta?

A

Exokrin

201
Q

Är detta en endokrin eller exokrin körtel?

A

Endokrin

202
Q

Vad för slags körtel är detta?

A

Mukös

203
Q

Vad för slags körtel är detta?

A

Serös

204
Q

Vad för slags körtel är detta?

A

Blandad / Seromukös

205
Q

Vad är myoepitel?

A

Muskelceller med kontraktil förmåga mellan basalmembran och epitelceller, tex i spottkörtlar.

206
Q

Ge exempel på var myoepitel finns.

A

I spottkörtlar.

207
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
208
Q

Vad markeras av rutorna?

A

Myoepitel

209
Q

Vad markeras av rutorna?

A

Myoepitel

210
Q

Var anger endokrina körtlar sekret?

A
  • Inåt till blodet
  • Via basalmembranet till andra celler
  • Till sig själv om det finns receptorer
211
Q

Vad visar bilden?

A

Enkla mutlicellulära exokrina körtlar

212
Q

Vad visar bilden?

A

Sammansatta multicellulära exokrina körtlar

213
Q

Var kan det finnas sammansatta multicellulära exokrina körtlar?

A

Spottkörtlar

214
Q

Var kan det finnas enkla multicellulära exokrina körtlar?

A

Tarmen

215
Q

Är detta en enkel eller sammansatt multicellulär exokrin körtel?

A

Enkel

216
Q

Vad för slags körtel visar bilden?

A

Mukös

217
Q

Vad för slags körtel visar bilden?

A

Serös

218
Q

Vad kännetecknar mukösa körtlar?

A
  • Har mer slemmigt sekret.
  • Finns i tex sublingualis.
219
Q

Vad kännetecknar serösa körtlar?

A
  • Halvmånar
  • Mer proteinhaltigt sekret
  • Färgas kraftigare
  • I tex glandula parotis och pancreas
220
Q

Vad kännetecknar blandade/seromukösa körtlar?

A
  • Har serösa halvmånar men är övervägande mukösa.
  • Finns i tex glandula mandibularis.
221
Q

Vad visar bilden?

A

Artefakter

222
Q

Vad är artefakter?

A

Veck, hål, repor, färgfläckar etc som uppkommit under preparatframställningen.

223
Q

Vilken färgning har använts för bilden?

A

Hematoxylin

224
Q

Vilken färgning har använts för bilden?

A

Eosin

225
Q

Vilken färgning har använts för bilden?

A

Hematoxylin + Eosin

226
Q

Vilka typer av histokemisk färgning finns det?

A
  • Acidofili
  • Basofili
227
Q

Vad innebär acidofili?

A

Ett surt färgämne, tex eosin, reagerar med katjoner i celler och vävnader för histokemisk färgning.

228
Q

Vad innebär basofili?

A

Ett basiskt färgämne, tex toludinblått eller hematoxylin, reagerar med anjoner i celler och vävnader för histokemisk färgning.

229
Q

Vad för epitel markeras av rutan
samt a, b och c?

(colon, killing)

A

Rutan = Körtlar
a) Enskiktat cylinderepitel mot lumen
b) Enskiktat plattepitel i mesotel
c) Endotel i kärl

230
Q

Vad för slags epitel visar bilden, och vad pekar pilen på?

(colon, killing)

A
  • Enskiktat cylinderepitel mot lumen
  • Pilen pekar på den mörka kanten som är mikrovilli apikalt på epitelcellerna
231
Q

Colon, killing

Vad ska stå i rutorna, och vad är det för slags epitel i mesotel och endotel på bilden?

A

Enskiktat plattepitel

232
Q

Colon, killing

Vad pekar pilarna på?

A

Körtelepitel i tarmslemhinnan med unicellulära körtlar = bägarceller/goblet cells insprängda i cylinderepitelet

233
Q

Colon, killing

Vad visar bilden?

A

Körtelepitel i tarmslemhinnan med unicellulära körtlar = bägarceller/goblet cells insprängda i cylinderepitelet

234
Q

Colon, killing

Vad pekar de 2 övre pilarna på, respektive den nedre pilen?

A
  • De övre pilarna pekar på basalmembran = basallamina (lamina lucida och lamina densa) + retikulär/fibroretikulär lamina.
  • Den nedre pilen pekar på mitos.
235
Q

Vad ska stå i rutan?

A

Basallamina

236
Q

Vad ska stå i rutorna, och vad för slags epitel är a?

(trachea, fe)

A

a = är flerradigt cilierat cylinderepitel mot lumen

237
Q

Trachea, katt

Vad ska stå i rutorna och vid det röda strecket?

A
238
Q

Vad ska stå i rutorna?

(urinblåsa, cap)

A
239
Q

Vad ska stå i rutorna, vilken typ av epitel är det och vad pekar den översta pilen på?

(urinblåsa, cap)

A

Det är övergångsepitel, och den översta pilen pekar på paraplyceller i det översta skiktet.

240
Q

Vissa källor anser att övergångsepitel är en annan typ av epitel. Vilken?

A

Flerskiktat epitel

241
Q

Vad för slags epitel är a och b?

(läpp, eq)

A

a) Flerskiktat förhornat plattepitel mot utsidan
b) Flerskiktat oförhornat plattepitel mot munhålan

242
Q

Vad ska stå i rutorna?

(läpp, eq)

A
243
Q

Vad ska stå i rutorna?

(läpp, eq)

A
244
Q

Läpp, häst

Vad ska stå i rutorna?

A
245
Q

Läpp, häst

Vad ska stå i rutorna?

A
246
Q

Ögonlock

Vad för typ av epitel ska stå i rutan?

A

Oförhornat epitel

247
Q

Vad ska stå i rutan?

(ögonlock)

A

Förhornat epitel

248
Q

Vad är den mörka vävnaden respektive de ljusa stråken?

(glandula mandibularis, cap)

A
  • Mörk vävnad = parenkym / körtelvävnad
  • Ljusa stråk = stroma / omgivande bindväv
249
Q

Vad ska stå i rutorna?

(glandula mandibularis, cap)

A
250
Q

Vad ska stå i rutorna?

(glandula mandibularis, cap)

A
251
Q

Vad är intercalated ducts och striated ducts?

A

Utförsgångar i spottkörtlar.
Fogstycken som består av enkelt kubiskt epitel.

252
Q

Vad är striated ducts?

A

Utförsgångar i spottkörtlar.
Sekretrör bestående av enkelt tvåskiktat kubiskt epitel med invaginationer av cellmembranet basalt och myoepiteliala celler.

253
Q

Vad ska stå i rutorna, och vad markeras av *?

A
  • markerar myoepiteliala celler
254
Q

Thyroidea (plastsnitt)

Vad för typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt kubiskt epitel

255
Q

Thyroidea (paraffinsnitt)

Vad för typ av epitel visar bilden?

A

Enkelt kubiskt epitel

256
Q

Vad markeras av :
- Svarta pilar?
- Blå pilar?
- Röd cirkel?
- Svart cirkel?

A
  • Svarta pilar = Cellkontakt
  • Blå pilar = Cellmembran
  • Röd cirkel = Mikrovilli
  • Svart cirkel = Cilier
257
Q

Vad markeras av:
- A?
- B?
- Svarta pilar?
- Blå cirkel?

A
  • A = Enkelt cylinderepitel
  • B = Kapillär
  • Svarta pilar = Basalmembran
  • Blå cirkel = Zona occulens
258
Q

Vad pekar de svarta pilarna på?
och
Hos vilkena av cellerna A och B saknas kärnan i snittet, och vilka organeller kan ses i den cellen?

A
  • De svarta pilarna pekar på cellmembran.
  • A saknar kärna i snittet och organeller som kan ses är RER samt golgi i mitten.
259
Q
A

Enkelt kubiskt epitel

(runda kärnor, 1 enkel rad med celler)

260
Q
A

A = Cilie

B = Mikrovilli

261
Q
A

A = Mukösa körtlar / Mukös körtelvävnad

B = Tvåskiktat/Flerskiktat enkelt kubiskt epitel

262
Q
A

Övergångsepitel

(typ av flerskiktat epitel, stora bulliga paraplyceller ytterst/apikalt)

263
Q
A

Bägarcell

264
Q
A

Flerskiktat plattepitel (lite förhornat)

265
Q
A

B = Eosinofil (granulocyt, ovala granula)
C = Mastcell (lik basofil, men de är ovanliga)
D = Plasmacell (oval cell, excentrisk mönstrad kärna, strukturer lik RER, tydlig golgi i LM)
E = Cylindrisk epitelcell
F = Bägarcell

266
Q
A

A = Zonula occludens/Tight junction
B = Zonula adherens
C = Macula adherens/Desmosom
x = Mikrovilli

3. Vävnadshistologi (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions