Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

3. Vävnadshistologi > Bindväv > Flashcards

Bindväv Flashcards

1
Q

Celldifferentiering

A

Specialisering av celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Specialisering av celler

A

Celldifferentiering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kan basallamina ses i LM?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kan basallamina ses i EM?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad pekar pilen på?

A

Basallamina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är grundsubstans?

A
  • Utfyllnad mellan celler och fibrer i stödjevävnad (bygger upp ECM) som består av stora komplex proteoglykaner och glykosaminoglykaner (kolhydrater och proteiner) med strukturer likt flaskborst, samt interstitialvätska/vävnadsvätska.
  • Konsistensen kan vara flytande, gelatinlik, fast eller hård beroende på typ av stödjevävnad (tex hyaluronsyra = vattenbindande, gelé/fast struktur i brosk).
  • Det ses knappt i EM/histologiska snitt då det inte färgas utan liknar håligheter (OBS längdsnitt ger lång & tvärsnitt ger rund).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad består grundsubstans av?

A

Stora komplex and proteoglykaner och glykosaminoglykaner (kolhydrater och proteiner), samt interstitial/vävnadsvätska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är ett annat ord för interstitialvätska?

A

Vävnadsvätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är ett annat ord för vävnadsvätska?

A

Interstitialvätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kan grundsubstans ses i EM?

A

Knappt, då det inte färgas utan liknar håligheter.

(OBS längdsnitt ger lång & tvärsnitt ger rund)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur är konsistensen av grundsubstans?

A

Flytande, gelatinlik, fast eller hård beroende på typ av stödjevävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilken konsistens fås av hyaluronsyra?

A

Då hyaluronsyra är vattenbindande ger det geléaktig/fast struktur i tex brosk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad ska stå i rutan och vad är F?

A

Rutan = Grundsubstans

F = Fibroblast

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är fibroblaster?

A

En celltyp i ECM som bygger upp bindväv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka typer av fibrer finns det i ECM?

A
  • Elastiska fibrer
  • Kollagen typ I
  • Retikulära fibrer (kollagen typ III)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad pekar pilarna på?

(lucker bindväv)

A

Röd längst till VÄ = Elastiska fibrer

Blå = Fibroblast

Röd längst till HÖ = Kollagen fiber

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är elastiska fibrer?

A

Fibrer i ECM som byggs upp av proteinet elastin samt kan veckas och korslänkas, vilket ger vävnad elasticitet genom att rätas ut (gummiband).
I LM krävs specialfärgning (resorcin-fuchsin) som gör dem mörkt lila/röda/bruna, och i EM ses mörka områden. Elastiska membran har många skikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Har elastiska membran få eller många skikt?

A

Många

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur ser elastiska fibrer ut i EM?

A

Som mörka områden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilken specialfärgning kräver elastiska fibrer i LM?

A

Resorcin-fuchsin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur ser elastiska fibrer ut i LM?

A

Mörkt lila/röda/bruna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är ett annat ord för elastiska membran?

A

Lameller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är ett annat ord för lameller?

A

Elastiska membran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Var kan det finnas elastiska membran?

A

Tex i kärlväggen av en elastisk artär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur många typer av kollagen finns det?

A

Ca 30

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad kännetecknar kollagen typ I?

A
  • Kroppens vanligaste protein
  • Tjocka fibrer av kollagenfibriller (ränder) av kollagenmolekyler (trippelhelix)
  • Ger draghållsfasthet (rep)
  • Finns i bindväv och ben
  • Rosa stråk i HE
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilket är det vanligaste proteinet i kroppen?

A

Kollagen typ I

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur ser kollagenfibriller ut?

A

Som ränder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur ser kollagenmolekyler ut?

A

Som en trippelhelix

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur ser kollagen typ I ut i HE?

A

Som rosa stråk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad pekar pilen på?

A

Buntar av kollagenfibriller (som bildar fibrer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad pekar pilen längst till VÄ på?

A

Buntar av kollagenfibriller (som bildar fibrer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad kännetecknar kollagen typ II?

A
  • Har lösa aggregat av kollagenfibriller
  • Ger tryckhållfasthet
  • Finns i brosk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är kollagen typ III?

A
  • Retikulära fibrer
  • Tunna fibrer
  • Bildar 3D nätverk/ramverk
  • Ger vävnad stadga
  • Håller ihop celler
  • Tillåter viss rörlighet
  • Finns i lymfatisk vävnad/lymfoida organ
  • Kräver specialfärgning (silver)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad är ett annat namn för kollagen typ III?

A

Retikulära fibrer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad är ett annat namn för retikulära fibrer?

A

Kollagen typ III

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad för specialfärgning kräver kollagen typ III?

A

Silver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Var finns kollagen typ III?

A

Lymfatisk vävnad och lymfoida organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Vad ska stå i rutan?

A

Retikulära fibrer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad kännetecknar kollagen typ IV?

A
  • Stöd för epitelceller
  • Bildar 2D nätverk
  • Finns i basallamina under epitelceller
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Var finns kollagen typ IV?

A

I basallamina under epitelceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad är Ehlers-Danlos syndrom?

A

Det är relativt vanligt och innebär små förändringar i kollagenets struktur vilket kan ge sämre dragfasthållhet så att tex huden blir extra töjbar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vilket sjukdomstillstånd kan ha orsakat detta?

A

Ehlers-Danlos syndrom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vilka grundtyper av vävnader finns det?

A
  1. Epitel
  2. Stödjevävnad
  3. Muskelvävnad
  4. Nervvävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Vad är epitel?

A
  • Vävnad av tätt sammanhållna celler med polaritet (basal & apikal)
  • Väldigt lite ECM
  • Inga kärl
  • Bildar cellkontakter och ytor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Har epitel mycket eller lite ECM?

A

Väldigt lite

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Finns det kärl i epitel?

A

Nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Vad kännetecknar stödjevävnad?

A
  • Vävnad med olika fria/utspridda celltyper (permanenta & migrerande, specialiserade på att tillverka molekyler som bygger upp ECM)
  • Fibrer uppbyggda av protein, grundsubstans och mycket ECM.
  • Stöd till andra vävnader och organ, skydd, energireserv (fett), samt binder ihop andra vävnader.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Har stödjevävnad mycket eller lite ECM?

A

Mycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad kännetecknar muskelvävnad?

A

Vävnad med specialiserade avlånga celler (som kan ha många cellkärnor) med kontraktionsförmåga och lite ECM.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Har muskelvävnad mycket eller lite ECM?

A

Lite

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Hur ser celler ut i muskelvävnad?

A

Cellerna är avlånga och kan ha många kärnor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad kännetecknar nervvävnad?

A
  • Specialform av epitel med sinnesceller
  • Skapar cellkontakter via långa utskott
  • Väldigt lite ECM
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Har nervvävnad mycket eller lite ECM?

A

Väldigt lite

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vilka klassificeringar har stödjevävnad?

A
  1. Embryonal bindväv
  2. Äkta bindväv
  3. Specialiserad bindväv/stödjevävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vilka typer av embryonal bindväv finns det?

A
  1. Mesenkym
  2. Mukös bindväv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Var finns mesenkym?

A

I embryot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Var finns mukös bindväv?

A

I navelsträngen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Vad kallas äkta bindväv på engelska?

A

Connective tissue proper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vad kallas connective tissue proper på svenska?

A

Äkta bindväv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vilka typer av äkta bindväv finns det?

A
  1. Lucker bindväv

Tät bindväv (regelbunden och oregelbunden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vilka typer av specialiserad bindväv/stödjevävnad finns det?

A
  1. Fettvävnad
  2. Brosk
  3. Ben
  4. Blod/Hematopoetisk vävnad/Lymfatisk vävnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad är embryonal bindväv?

A

Stödjevävnad som består av mesenkymala celler (omogna fibroblaster) och ECM med relativt mycket grundsubstans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vad är mesenkymala celler?

A

Omogna fibroblaster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Vad kallas omogna fibroblaster?

A

Mesenkymala celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Vad är mesenkym?

A

Embryonal omogen bindväv som ger upphov till olika stödjevävnader och finns i embryot.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Vad är mukös bindväv?

A
  • Embryonal bindväv
  • Geléaktig
  • Mycket grundsubstans
  • Finns i tex navelsträngen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Vad visar bilden?

A

Mesenkym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Vad visar bilden?

A

Mukös bindväv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vad är äkta bindväv?

A

En typ av stödjevävnad som förekommer mycket i nästan alla kroppens organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Hur kan man skilja på tät och lucker bindväv?

A
  • Tät har mer kollagen, lite grundsubstans och färre celler.
  • Lucker har mer grundsubstans, färre tunnare fibrer och fler celler av olika typ.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Vad ska stå i rutorna?

A

Äkta bindväv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Vad markeras av 1 och 2, och vad ska stå i rutan?

A

1 = Tät oregelbunden bindväv

2 = Lucker bindväv

Rutan = Körtelepitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Vad kännetecknar tät regelbunden bindväv?

A
  • Mycket och tjocka kollagenfibrer som ligger parallellt
  • Fibroblaster på rad
  • Få kärl (OBS långsam läkning)
  • Draghållfasthet
  • I senor och ligament
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Har tät regelbunden bindväv snabb eller långsam läkning? Varför?

A

Långsam, eftersom det finns få kärl.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Vad är det för vävnad och vad ska stå i rutorna?

A

Tät regelbunden bindväv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Vad kännetecknar tät oregelbunden bindväv?

A
  • Mycket, stora, tjocka kollagenfibrer i flera riktningar
  • Ffa fibroblaster
  • Draghållfasthet
  • Finns i kapseln runt organ, dermis och submukosan (magtarm)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Var finns tät regelbunden bindväv?

A

I senor och ligament

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Var finns tät oregelbunden bindväv?

A

I kapseln runt organ, dermis och submukosan i mag-tarmkanalen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Vad ska stå i rutorna?

A

Tät oregelbunden bindväv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Vad kännetecknar lucker bindväv?

A
  • Mycket grundsubstans
  • Tunna kollagenfibrer
  • Fler av olika celltyper (OBS kärnvariation)
  • Finns under epitel (tex i tarm) och runt små kärl
  • Immunförsvar (här kan det bli inflm-reaktion)
88
Q

Var finns lucker bindväv?

A
  • Under epitel (tex i tarmen)
  • Runt små kärl
89
Q

Vad ska stå i rutorna, och vad är det för vävnad?

A

Lucker bindväv

90
Q

Vilka permanenta celler finns i lucker bindväv?

A
  1. Fibroblaster
  2. Makrofager
  3. Mastceller
  4. Adipocyter
91
Q

Vad är ett annat ord för permanenta celler?

A

Stationära celler

92
Q

Vad är ett annat ord för stationära celler?

A

Permanenta celler

93
Q

Vad är ett annat namn för adipocyter?

A

Fettceller

94
Q

Vad är ett annat namn för fettceller?

A

Adipocyter

95
Q

Vilka typer av migrerande celler finns i lucker bindväv?

A
  1. Neutrofiler
  2. Lymfocyter
  3. Plasmaceller
  4. Eosinofiler
96
Q

Vad innebär det om celler är migrerande?

A

Att de kommer från blodet och ansamlas i vävnaden vid inflammation eller infektion.

97
Q

Vad pekar pilarna på?

A

Fibroblaster

98
Q

Vad pekar den röda pilen på?

A

Fibroblast
(med nukleol = mörk prick i kärnan)

99
Q

Vad kännetecknar fibroblaster?

A

En typ av permanenta celler i lucker bindväv. De är långsträckta med avlång kärna (ev med nukleol = mörk prick i kärna) och mörkare cytoplasma ju mer aktiv cellen är, samt bildar komponenter i ECM.

100
Q

Vilka typer av fettvävnad finns det?

A
  1. Vit
  2. Brun
101
Q

Hur ser vit fettvävnad ut?

A
  • Består av adipocyter som utvecklas från mesenkymala celler
  • Stora celler fyllda med fettdroppe (triglycerid) och 1 perifer kärna
  • Fett tvättas bort i histologiska snitt
102
Q

Vad utvecklas adipocyter från?

A

Mesenkymala celler

103
Q

Behålls strukturen av fettvävnad bättre i plastsnitt eller paraffinsnitt?

A

Plastsnitt

104
Q

Vad kallas fettdroppen i adipocyter?

A

Triglycerid

105
Q

Vad har vit fettvävnad för funktion?

A
  1. Energilagring
  2. Stötdämpning
  3. Värmeisolering
  4. Hormonproduktion
106
Q

Var förekommer vit fettvävnad?

A
  • Underhud
  • Bukhåla
  • Benmärg
  • Runt organ (i nästan alla organ)
    mm
107
Q

Vad är speciellt med fettvävnad i histologiska snitt?

A

Fettet tvättas bort under processen för att skapa ett snitt.

108
Q

Vad är speciellt med cellkärnor i vit fettvävnad?

A

Cellerna har 1 perifer kärna

109
Q

Vad pekar pilarna på och vilken vävnad är det?

A

Pilarna = Adipocyter

Vävnaden = Vit fettvävnad

110
Q

Vad pekar pilarna på?

A

Adipocyter

111
Q

Vad är speciellt med brun fettvävnad?

A
  • Flera små lipiddroppar
  • Fler mitokondrier
  • Alstrar värme
  • Förekommer ffa hos nyfödda och djur som går i vinterdvala
112
Q

Hur ser brun fettvävnad ut?

A

Det har flera små lipiddroppar och fler mitokondrier.

113
Q

Vad har brun fettvävnad för funktion?

A

Det alstrar värme

114
Q

Vilka djur har mer av brun fettvävnad?

A

Nyfödda djur samt djur som går i vinterdvala.

115
Q

Vad visar bilden?

A

Vit fettvävnad

116
Q

Vad visar bilden?

A

Brun fettvävnad

117
Q

Vad visar bilden?

A

Brun fettvävnad

118
Q

Vilken typ av vävnad visar bilden?

A

Brun fettvävnad

119
Q

Vad markeras av a, b, c, d, e och f?

A

a = Lymfocyt
b = Lymfocyt
c = Plasmacell
d = Neutrofil
e = Mastcell
f = Fibroblast

120
Q

Vad kännetecknar neutrofiler?

A
  • Migrerande celler i lucker bindväv
  • Runda
  • Ljus småprickig cytoplasma
  • Segmenterad kärna (ej 1 rund enhet utan avsnörpt med förbindelse)
  • Fagocyterar bakterier
121
Q

Är neutrofiler fagocyter?

A

Ja

122
Q

Vad ska stå i rutorna?

A
123
Q

Vad visar bilderna?

A

Neutrofiler

124
Q

Vad ska stå i rutorna, och vad är det för typ av cell?

A

Makrofag

125
Q

Vad markeras av den röda pilen, svarta pilar samt L, och vad är det för typ av cell på bilden?

A

Cell = Makrofag

Röd pil = Cytoplasmautskott

Svarta pilar = Vakuoler

L = Lysosomer

126
Q

Vad kännetecknar makrofager?

A
  • Permanenta (i lucker bindväv)
  • Stora, runda, oregelbundna
  • Rund/njurformad/avlång kärna
  • Varierande, ljus cytoplasma (med många strukturer som vakuoler och lysosomer)
  • Kan fagocytera
  • Utvecklas från monocyter
127
Q

Vad är ett annat namn för makrofager?

A

Histiocyter

128
Q

Vad är ett annat namn för histiocyter?

A

Makrofager

129
Q

Vad utvecklas makrofager från?

A

Monocyter

130
Q

Vad är en fagocyt?

A

En typ av immuncell som fagocyterar och alltså upptar ämnen utifrån eller skräp från vävnad som ska rensas bort och brytas ner i lysosomer.

131
Q

Är makrofager fagocyter?

A

Ja

132
Q

Hur ser kärnan ut i makrofager?

A

Den är rund, njurformad eller avlång.

133
Q

Hur ser cytoplasma ut i makrofager?

A

Den varierar och kan vara ljus samt ha många strukturer som vakuoler och lysosomer.

134
Q

Vad kännetecknar mastceller?

A
  • Permanenta celler (i lucker bindväv)
  • Stora och ovala
  • Runda kärnor
  • Mycket granula i cytosolen
  • Skydd, och vid aktivering frisätts granula (degranulering) som orsakar lokal inflm i vävnad (svullnad, lockar immunceller för försvar mot infk)
  • Vid allergi sker reaktionen missriktat mot ett ämne/allergen.
135
Q

Vad är granula?

A

Basofila membranomringande vesiklar som färgas metakromatiskt och innehåller massor av pro- eller antiinflammatoriska ämnen (tex histamin som påverkar närliggande kärl).

136
Q

Hur ser mastceller ut?

A
  • Stora och ovala
  • Runda kärnor
  • Mycket granula i cytosol
137
Q

Vad kallas processen då granula frisätts från celler?

A

Degranulering

138
Q

Vad är degranulering?

A

Processen då granula frisätts från celler.

139
Q

Vad för typ av cell markeras av den röda pilen?

A

Mastceller

140
Q

Vad för typ av cell visar bilderna?

A

Mastcell

141
Q

Är fibroblaster permanenta eller migrerande celler?

A

Permanenta

142
Q

Är makrofager permanenta eller migrerande celler?

A

Permanenta

143
Q

Är mastceller permanenta eller migrerande celler?

A

Permanenta

144
Q

Är adipocyter permanenta eller migrerande celler?

A

Permanenta

145
Q

Är neutrofiler permanenta eller migrerande celler?

A

Migrerande

146
Q

Är lymfocyter permanenta eller migrerande celler?

A

Migrerande

147
Q

Är plasmaceller permanenta eller migrerande celler?

A

Migrerande

148
Q

Är eosinofiler permanenta eller migrerande celler?

A

Migrerande

149
Q

Vad kännetecknar lymfocyter?

A
  • Migrerande i lucker bindväv.
  • Små och runda
  • Mörk kärna
  • Tunt lager cytoplasma
  • Ger riktat immunsvar och immunitet (T-lymfocyter för vaccin)
  • Vissa utvecklas till plasmaceller
150
Q

Vad kan vissa lymfocyter utvecklas till?

A

Plasmaceller

151
Q

Vilka lymfocyter är viktiga för att vaccin ska fungera?

A

T-lymfocyter

152
Q

Vad ska stå i rutan?

A

Lymfocyter

153
Q

Vad ska stå i rutan?

A

Plasmaceller

154
Q

Vad kännetecknar plasmaceller?

A

En typ av migrerande cell i lucker bindväv, och en typ av lymfocyt som producerar antikroppar. De är stora och ovala med mönstrad excentrisk kärna (ej central), mycket cytoplasma (basofil pga RER, basisk färgar mörkblått) samt golgi (ljusare område nära kärna).

155
Q

Vad innebär det om en cellkärna är excentrisk?

A

Att den inte är central.

156
Q

Vad produceras av plasmaceller?

A

Antikroppar

157
Q

Vad är det som skapar ett ljust område nära kärnan i plasmaceller?

A

Golgi

158
Q

Hur ser golgi ut i plasmaceller?

A

Som ett ljusare område nära kärnan.

159
Q

Vad innebär det att plasmaceller är basofila?

A

De färgas mörkblått av basiska ämnen.

160
Q

Vad är det som gör plasmaceller basofila?

A

RER

161
Q

Har plasmaceller mycket eller lite cytoplasma?

A

Mycket

162
Q

Vad är speciellt med kärnan i plasmaceller?

A

Den är mönstrad och excentrisk.

163
Q
A
163
Q

Vad ska stå i rutan?

A

Plasmacell

164
Q

Vad för typ av cell visar bilden, och vad ska stå i rutorna?

A

Plasmacell

165
Q

Vad visar bilden?

A

Plasmacell

166
Q

Vad är speciellt med fibrer i paraffinsnitt?

A

De kan urskiljas då vätska utlöses.

167
Q

Vad är speciellt med fibrer i plastsnitt?

A

De är svåra att urskilja då vätska är kvar.

168
Q

Är fibrer i bindväv lättare att urskilja i paraffinsnitt eller plastsnitt?

A

Paraffin

169
Q

Vad ska stå i rutorna?

(läpp, eq, HE, paraffin)

A
170
Q

Vad ska stå i rutan och vad markeras av klammern?

(läpp, eq, HE, paraffin)

A

Rutan = Epitel

Klammern = Hårsäckar samt talg- och svettkörtlar under epitelet i övre delen av preparatet med bindväv runt.

171
Q

Vad ska stå i rutorna?

(läpp, eq, HE, paraffin)

A
172
Q

Vad ska stå i rutorna, och vad pekar pilarna på?

(läpp, eq, HE, paraffin)

A

Pilar = Kollagen typ I (runt kärl, nerver och skelettmuskulatur)

173
Q

Vad ska stå i rutorna, och vad markeras av a samt b?

(colon, killing, WE = HE, plast)

A

a) Fettvävnad med adipocyter omgivna av lucker bindväv.
b) Lucker bindväv mellan körtelslemhinna och muskelskikt.

174
Q

Vad visar bilden?

(colon, killing, WE = HE, plast)

A

Lucker bindväv under ytepitel och runt körtlar.

175
Q

Vad visar bilden, och vad ska stå i rutan?

(colon, killing, WE = HE, plast)

A

Bilden = Lucker bindväv mellan muskelskikt och epitel.

Rutan = Kärl

176
Q

Vad visar bilden?

(colon, killing, WE = HE, plast)

A

Adipocyter/Fettceller omgivna av lucker bindväv.

177
Q

Vad visar bilden, och vad ska stå i rutan?

(colon, killing, WE = HE, plast)

A

Bilden = Yttersta skiktet/T.serosa, som består av bindväv med kärl och enstaka adipocyter.

Rutan = Glatt muskulatur

178
Q

Vad ska stå i rutorna?

(uterus, su, diöstrus, HE, plast)

A

Körtlarna är omgivna av lucker bindväv och olika celltyper.

179
Q

Vad ska stå i rutorna?

(uterus, su, diöstrus, HE, plast)

A

Körtlarna är omgivna av lucker bindväv och olika celltyper.

180
Q

Vad ska stå i rutorna?

(uterus, su, diöstrus, HE, plast)

A

Körtlarna är omgivna av lucker bindväv och olika celltyper.

181
Q

Vad ska stå i rutorna?

(uterus, su, diöstrus, HE, plast)

A

Körtlarna är omgivna av lucker bindväv och olika celltyper.

182
Q

Vad ska stå i rutorna?

(uterus, su, diöstrus, HE, plast)

A
183
Q

Vad ska stå i rutorna?

(uterus, su, diöstrus, HE, plast)

A
184
Q

Vad ska stå i rutorna?

(uterus, su, östrus, tol. blå, plast)

A

Körtlar är omgivna av lucker bindväv med olika celltyper.

185
Q

Vad är speciellt med bindväv under östrus?

A

Det ansamlas vätska i bindväven (ödem) vilket gör det glesare mellan celler och fibrer.

186
Q

Östrus

A

Brunst

187
Q

Brunst

A

Östrus

188
Q

Ödem

A

Ansamling av vätska i bindväv

189
Q

Ansamling av vätska i bindväv

A

Ödem

190
Q

Vad ska stå i rutorna?

(uterus, su, östrus, tol. blå, plast)

A
191
Q

Vad ska stå i rutorna?

(uterus, su, östrus, tol. blå, plast)

A
192
Q

Vad ska stå i rutorna?

(uterus, su, östrus, tol. blå, plast)

A
193
Q

Vad visar bilden, och vad ska stå i rutan?

(ledkapsel, bo, HE, paraffin)

A

Bilden = Tät oregelbunden bindväv med fibroblaster (bara kärna i paraffin) och mycket kollagen typ I.

Rutan = Kärl

194
Q

Vad är speciellt med fibroblaster i paraffinsnitt?

A

Man kan bara se kärnan.

195
Q

Vad visar bilden, och vad ska stå i rutorna?

(sena, killing, WE = HE, plast)

A

Tät regelbunden bindväv med fibroblaster (hela celler i plast) och rikligt med kollagen typ I.

196
Q

Hur ses fibroblastceller i plastsnitt?

A

Hela cellen

197
Q

Vad visar bilden?

(nackband, ov, HE, plast)

A

Tät regelbunden elastisk bindväv
(lik tät regelbunden bindväv i låg förstoring i HE)

198
Q

Vad visar bilden och vad pekar VÄ respektive HÖ pil på?

(nackband, ov, HE, plast)

A

Tät regelbunden elastisk bindväv, med skillnad mellan elastiska stråk (VÄ pil) och kollagen (HÖ pil).

199
Q

Vad visar bilderna, vad ska stå i rutorna och vad pekar pilarna på?

(nackband, ov, res fuch vG, paraffin)

A

Bilden & Pilarna = Tät regelbunden elastisk bindväv. I res fuchs vG är elastiska fibrer mörkt brunsvarta (pil 1), kollagenfibrer rosaröda (pil 2) och celler gula (pil 3).

Rutorna = Kärl

200
Q

Vad ska stå i rutorna?

(kärl och nerv, cap, HE, paraffin)

A
201
Q

Vad ska stå i rutorna?

(kärl och nerv, cap, HE, paraffin)

A
202
Q

Vad ska stå i rutorna?

(kärl och nerv, cap, res fuch vG, paraffin)

A
203
Q

Hur ser elastiska membran och elastiska fibrer ut i res fuch vG (paraffin)?

A

Bruna/Svarta

204
Q

Hur ser glatta muskelceller ut i res fuch vG (paraffin)?

A

Gula

205
Q

Hur ser kollagen/bindväv ut i res fuch vG (paraffin)?

A

Rosa/Rött

206
Q

Vad ska stå i rutorna?

(kärl och nerv, cap, res fuch vG, paraffin)

A
207
Q
A

A = Lucker bindväv

B = Tät bindväv (mer kollagena fibrer)

208
Q
A

Mastceller

209
Q
A

A = Adipocyt/Fettcell (fettväv, grovt nät kvar när fett tvättas bort)

210
Q
A
  1. Neutrofil
  2. Eosinofil (biloberad kärna, tydliga rosa granula i LM, granula med kristallstrukturer i EM)
  3. Basofil (relativt stora strukturer i cytoplasma, mörkblå granula i LM, granula lik mastcell i EM)
  4. Lymfocyt
  5. Monocyt (större cell, inga granula i cytoplasma)
211
Q
A
212
Q
A

Eosinofiler

213
Q
A

Lymfocyter

214
Q

Vad består ganglion av?

A

Ganglieceller och satellitceller

215
Q
A

Neutrofiler

216
Q

Vad ska stå i rutorna?

A

3. Vävnadshistologi (6 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions