Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

BV4 > modul 3 > Flashcards

modul 3 Flashcards

1
Q

Vilket fyrningsmönster visar neuronen i striatum vid rörelse?

A

Transient aktiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad blir effekten av en minskad aktivering av D2 receptorer i striatum?

A

ökad aktivitet i den indirekta vägen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad har D2 receptor aktivering i striatum för effekt på basal ganglierna?

A
  • När dopamin binder till D2 receptorer på MSN så kommer deras frisättning av GABA att minska.
  • Mindre aktivitet hos striatala neuroner (med D2 receptorer) i den indirekta vägen innebär att GPe får mindre inhibition och blir mer aktiv.
  • Om GPe blir mer aktiv så kommer den att hämma GPi/SNr mer.
  • Ökad hämning av GPi/SNr leder till att deras toniska hämning av thalamus minskar, vilket leder till att rörelse initieras.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vid vilken av följande rörelsetyper är cerebrocerebellum särskilt viktig?
Balanskorrigering
Andning
Öga - handkoordination
Tal

A

Tal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken situation leder till LTD i cerebellum?
Samtidig aktivering av mossfibrer och klätterfibrer
Samtidig aktivering av mossfibrer och parallellfibrer
Samtidig aktivering av klätterfibrer och dentatusfibrer
Samtidig aktivering av parallellfibrer och mossfibrer
Samtidig aktivering av klätterfibrer och parallellfibrer

A

Samtidig aktivering av klätterfibrer och parallellfibrer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka biverkningar är vanliga vid farmakologisk behandling av Parkinsons sjukdom?
Illamående och förvirring
Sexuella biverkningar och dimsyn
”Restless legs” och förvirring
Illamående och dimsyn

A

Illamående och förvirring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är karakteristiskt för motoriska enheter av FF typ?

A

De aktiveras sist vid en gradvis ökande kontraktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilket fyrningsmönster visar neuronen i striatum vid rörelse?

A

Transient aktiva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken bana aktiverar CPG (central pattern generator) för gång?

A

Retikulospinala banan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken av följande kärnor innehåller preganglionära efferenta parasympatiska neuron?
Nucleus tractus solitarius
Nucleus olivarius inferior
Nucleus ruber
Nucleus ambiguus

A

Nucleus ambiguus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

I vilken ordning aktiveras motoriska enheter?

A

Först S, sedan FR och därefter FF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Redogör för storleks principen hos muskelfibrer:

A

Storleksprincipen innebär att mindre motoriska enheter med långsammare, uthålligare muskelfibrer (typ I) aktiveras först, följt av större motoriska enheter med snabbare, mindre uthålliga muskelfibrer (typ II).

S (slow): Små, långsamma och uthålliga motoriska enheter med typ I muskelfibrer.
FR (fast, fatigue-resistant): Mellanstora motoriska enheter med typ IIa muskelfibrer, som är snabbare och mindre uthålliga än S-enheterna men mer uthålliga än FF-enheterna.
FF (fast, fatigable): Stora, snabba motoriska enheter med typ IIb muskelfibrer, som är minst uthålliga.
Enligt storleksprincipen aktiveras motoriska enheter i följande ordning:

Först aktiveras S-enheter.
Därefter aktiveras FR-enheter.
Slutligen aktiveras FF-enheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken struktur tar emot efference copy signaler?

A

Spinocerebellum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kan man behandla Parkinsons sjukdom genom att ge dopamin?

A

Nej, dopamin passerar inte blod-hjärn-barriären

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilket symtom kan förklaras av en minskad aktivering av D2 receptorer i striatum vid Parkinson?

A

Hypokinesi
(minskad D2 aktivering ger ökad aktivitet i den indirekta vägen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken del av nervsystemet kodar för handens rörelseriktning vid en precisionsrörelse?
Supplementära motorkortex
Ventrala premotorkortex
Dorsala premotorkortex
Mediala prefrontalkortex
Primära motorkortex

A

Primära motorkortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

För vilken av följande rörelsetyper är supplementära motorkortex särskilt viktig?
Precisionsgrepp med fingrarna
Balans
Inlärd komplex motorsekvens
Öga-handkordination

A

Inlärd komplex motorsekvens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilken neurotransmittor används av purkinjeceller i kortex cerebelli?

A

GABA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Redogör för golgi senorgan:

A
  • Finns i muskelsenor.
  • Senorganet är kopplade till 1b-afferenter som går in i ryggmärgen och kopplar till inhibitoriska interneuron som hämmar samma muskel som aktiveras i muskelsenan där senorganet sitter.
  • Motsatt får man en retning av antagonistmuskeln. Detta är
    motsatsen till sträckreflexen kan man säga.
  • Finjustera muskelkontraktioner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Låt oss säga att du kliver på något vasst med högerfoten och triggar flexorreflexen, redogör för synapser som sker i ryggmärgen.

A
  • Nociceptor färdas till ryggmärgen, förbi dorsalrootsganglion, och gör synaps i med excitatorisk interneuron i höger dorsalhorn.
  • Från denna neuron kommer det gå tre axoner:
  • En som stimulerar nerv som innerverar flexorer i högra benet (biceps femoris)
  • En som stimulerar nerv som innerverar extensorer i vänstra benet (quadriceps)
  • Tredje axonen stimulerar en inhibitorisk interneuron som kommer att inhiberar neuron som innerverar antagonistmuskler till de muskler som stimuleras.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken del av hjärnan aktiverar Cental pattern generator i ryggmärgen?

A

MLR
(mesencephalic locomotor region)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Redogör för dorsala premotor kortex när det kommer till motorik:

A
  • Starta motorik baserat på saker vi ser runt omkring oss, dvs baserat på extern miljö. Den har alltså viktig funktion för sensoriskt guidade rörelser som inhämtas av sensoriska neuron t.ex synintryck som öga-hand koordination.
  • Kopplingen mellan ljud och igångsättningen av rörelser ansvarar även dorsala premotorkortex för.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Redogör för ventrala premotor kortex när det kommer till motorik:

A

Består av spegelneuron och gör att vi kan imitera rörelser.
Bra för inlärningen av rörelser för barn exempelvis. På den
vänstra hjärnhalvans ventrala premotorcortex ligger Broca’s
area som är viktig för produktionen och planeringen för
språk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Redogör för supplementary motor area funktion:

A
  • Ansvarar för internt genererade motorsekvenser/rörelser (= initieras inom själva systemet, oberoende av extern påverkan.
  • Viktig för utförande av inlärd och komplex rörelsesekvens.
  • SMA är även ansvarig för bimanuell koordination vilket innebär
    samkörningen av rörelser. T.ex användningen av båda händer för att utföra samma rörelse.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Corpus striatum projicerar till vilka andra basala ganglier och frisätter vilken neurotransmittor?

A
  • Frisätter GABA.
  • Skickar axon till GPe (den indirekta vägen, STOP), och GPi/SNr (den direkta vägen)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilken del av Corpus striatum avfyrar AP vid rörelse av lemmar eller bålmuskulatur och vilken del av basala ganglierna projicerar den till?

A

Putamen. (som projicerar till GPi, som projicerar till VA/VL komplexet i thalamus)

27
Q

Vilken del av corpus striatum avfyrar AP vid rörelse av ögonen och vilken av de basala ganglierna projicerar den till?

A

Nucleus Caudatus. Projiceerar till SNr som i sin tur projicerar till colliculus superior.

28
Q

Huntingtons sjukdom ledet till vad?

A

Transkription av muterat huntington protein som leder till skador på MSN med D2 receptorer. Vilket leder till mindre inhibition av GPe vilket ger mer inhibtion av GPi/SNr vilket ger mindre inhibition av Thalamus. Detta leder till Hyperkinesi.

29
Q

Karakteristiska för MSN i striatum:

A
  • Mycket tätt och utvecklat nätverk av dendriter.
  • Inward rectifier potassium channels: vilket ger utflöde av K+ och således hyperpolarisation.
30
Q

Vilka av de basala ganglierna har hög spontan aktivitet?

A

Globus pallidus, nucleus subthalamicus och substantia nigra pars reticulata har en hög spontan aktivitet

31
Q

Beskriv vägen som information tar mellan kortex och cerebrocellebellum:

A
  • Från associativa kortexområde till nuclei pontis där synaps sker, via tractus corticopontinus.
  • Nästa neuron går från nuclei pontis till kortex cerebelli via pedunculus medius, korsar mittlinjen.
  • I kortex cerebelli sker synaps med nästa neuron som går till nucleus dentatus där det sker en synaps till.
  • Från nucleus dentatus går sedan ytterligare en neuron till thalamus/nucleus ruber, via pedunculus superior och korsar mittlinjen, där synaps sker.
  • Sista neuronen går sedan till premotor kortex.
32
Q

Beskriv vägen som information tar från innerörat till vestibulocerebellum och sedan ut från cerebellum.

A
  • Första neuronen går längs n. vestibulocochlearis och gör synaps i nuclei vestibularis i medulla.
  • Från nuclei vestibularis går sedan neuron till kortex cerebelli där synaps sker.
  • Nästa neuron går tillbaka till nucleus vestibuli där synaps sker.
  • Från nucleus vestibuli går efferenta neuroner till vertical + horizontal gaze centers, det går även axoner ned i tractus vestibulospinalis.
33
Q

Vad är spinocerebellums huvudfunktion?

A
  • Spinocerebellum är viktig för att korrigera pågående rörelse i bål-, ben- och armmuskel. Mittregionen styr bålmuskulatur. Övre delen av spinocerebellum styr benmuskel och nedre delen styr armar
  • Får effence copy från primära motorkortex, får proprioceptive input från ryggmärgen. SKickar tillbaka feed till primära motorkortex.
34
Q

Vad är den indirekta vägens huvuduppgift?

A

Indirekta “STOP/NO GO” vägen → via MSNs D2 -dopaminreceptorer som projicerar till globus pallidus externa (GPe) → motverkar ofrivillig rörelse.

35
Q

Beskriv banan som information tar från Frontal Eye Field till nucleus abducens och sedan hur rörelse initieras:

A
  • Vänster Frontal eyefieeld kan få input från primära synkortex att vi borde genomföra en ögonsackad till höger.
  • Från FEF kommer det gå två axon:
    -En korsar mittlinjen och går ned till paramedian pontine reticular formation. Gör synaps med och aktiverar burst neuron.
    -En går ned till colliculus superior och gör synaps där utan att korsa mittlinjen. Sedan går Axon från Colliculus superior ned till PPRF, korsar mittlinjen, där den inhiberar omnipaus neurons vilket leder till disinhibition av burst neurons.
  • Burst neuron går ned till nucleus abducens och gör synaps där med neuron som sedan stimulerar kontraktion i högra m. rectus lateralis. Alltså höger öga abducerar.
  • Från nucleus abducens går det ytterliggare en axon som korsar mittlinjen och gör synaps i nucleus oculomotorius vilket leder till kontraktion av vänstra m. rectus medialis. (vänster öga adducerar)
36
Q

De tre lagrer i kortex cerebelli:

A
  • Yttersta lagret: Molekulära lagret. Här hittas parallel fibrer, stellate cells och basket cells.
  • Mellersta lagret: Purkinje cell lager, här hitts soma till purkinje celler.
  • Innersta lagret: Granulärt cell lager, här hittas soma till granulära celler och golgiceller.
37
Q

Redogör för granulära celler i kortex cerebelli:

A

Granule cells är glutamaterga neuron och är excitatoriska. Granule cellerna tar emot inputen och skickar ut sina axon och bildar
parallellfibrer i molecular layer.

38
Q

Redogör för golgiceller i kortex cerebelli:

A

Parallela fibrer når golgi cellers axon, i molekulära lagret, som får glutamat-erga signalerna från granule cells och processar informationen och hämmar granule cells. Detta kontrollerar
exciterbarheten av granule cells så ingen överaktivitet sker.

39
Q

Redogör för vilka celler som purkinje celler får sin input ifrån och vart den skickar output:

A

Granule cellerna ger stor input till purkinjecellerna. Purkinje cellerna processar informationen och genererar cortex cerebelli output
direkt till djupa cerebellära kärnor. Purkinjecellerna får också input från den inferiora oliven genom klätter-fibrer.

40
Q

Vilka fibrer gör synaps med granulära celler och förmedlar proprioceptiv input från ryggmärgen, efference copies från primära motorkortex och motoriska planer från associativa kortexområden?

A

Mossyfibres

41
Q

Alla områden i CNS som skickar input till cerebellum:

A

● Cerebral cortex (parietal, cinguli, frontala)
● Ryggmärgen
● Nucleus ruber
● Nucleus vestibularis
● Reticular formation
● Locus ceruleus
● Inferiora oliven

42
Q

Alla områden i CNS som cerebellum skickar output till:

A
  • Motorkortex
  • Nucleus Ruber
  • Colliculus superior
  • Nucleus Vestibularis
  • Formatio Reticularis
43
Q

Vart återfinns vertikala och horizontal gaze centers?

A
  • Horisontella Gaze Center (PPRF) fins i pons.
  • Vertikala Gaze Centers fins i mesencephalon.
44
Q

Ögonmusklerna som är mest aktiva i resp. riktning:

A

● Tittar snett uppåt åt höger → rectus sup. (hö), inf. obli (vä)
● Tittar rakt upp → sup rectus (båda ögon)
● Tittar åt vänster: lateral rectus (vä), medial rectus (hö)

45
Q

Redogör för Optokinetiska reflexen

A

Följa ett objekt med blicken och hoppa tillbaka med en sackad.
Om man läser sluttexten efter en film så läser man texten hela vägen ned och när den tar slut på sidan så hoppar man upp igen.

46
Q

Redogör för information flödet mellan colliculus superiors olika lager och kortex:

A

Det visuella lagret skickar signaler till thalamus som sedan skickar till kortex som i sin tur skickar information till det djupa lagret i colliculus superior.

47
Q

Redogör för Parkinsons sjukdom:

A

Degeneration av nigrostriatala dopamin celler i SNc (rörelse) och en
ackumulation av Lewy bodies. Det sker en rubbning i den
nigrostriatala banan. Symtom uppstår när ca 80-90% av cellerna dör. Det är en kronisk progressiv sjukdom.

48
Q

Redogör för de potentialla behandlingarna för parkinsons sjukdom:

A
  • L-DOPA + carbidopa: Carbidopa hämmar DOPA-decarboxylaset i PNS. Ackumelering av L-DOPA i PNS som kan diffundera över blodhjärnbarriären, då får vi mer L-DOPA i hjärnan som kan omvandlas till dopamin.
  • Selegilin: Hämmar MAO-B receptorn vilket leder till en minskad nedbrytning av dopamin och ökad mängd dopamin i synapsspalten. Selegilin är endast verksam i CNS.
  • Entacapone: Hämmar COMT och finns både i periferin och hjärnan
  • Dopaminagonister: Kan passera BBB och direkt verka på dopaminreceptorerna
49
Q

Redogör för tidiga och sena biverkningar av L-DOPA+ Carbidopa behandling:

A
  • Tidiga biverkningar: Såsom illamående, postural hypotension (svindlingskänslornär vi ställer oss upp snabbt), psykologiska symtom och takykardi.
  • Sena biverkningar såsom hyperkinesi (överrörlighet) och on/off fenomen som innebär att patient är stel innan hen tagit tabletten men överrörlig efter. Sedan går hen tillbaka till att vara stel när läkemedlet gått ut kroppen.
50
Q

När man reser sig upp får man ortostatiskt blodtrycksfall (= plötslig minskning av blodtrycket) som gör att man känner sig yr, hur kan kroppen reglera ANS så att blodtrycket höjs?

A
  • Baroreceptorer i tex aortabågen känner av minskning av blodtryck.
  • Sensorisk (afferent) information skickas in och det kommer till nucleus of the solitary tract (NST). Detta är den primära sensoriska kärnan för visceral information. NST kan reglera de pregagnlionära celler både i SNS och PNS.
  • Preganglionära nervceller i nucleus ambiguus inhiberas av NST och det leder till att man får en minskad parasympatisk outflow vilket gör att hjärtat kan få en ökad output.
  • Samtidigt aktiveras preganglionära nervceller i sympatikus som leder till att hjärtat får ett ökat output. Vasokonstriktion och annat kommer också leda till att trycket normaliseras.
51
Q

Varför leder minskad aktivitet i PNS leder till ökad aktivitet i hjärtat?

A

Detta beror på att det finns en tonisk output från PNS till hjärtat

52
Q

Hur reglerar SNS Urinblåsan?

A

● Ökat tryck i urinblåsan → stimulering av mekanoreceptorer → aktivering av viscerala axon som aktiverar preganglionära sympatiska neuron i ryggmärgen → aktivering av postganglionära sympatiska neuroner i prevertebrala ganglion → urinblåsan relaxerar och
den interna urinsfinkterna kontraherar (relaxera urinblåsan för att kunna fylla den så mycket som möjligt utan att det läcker) → förhindrar tömning av urin.

53
Q

Hur reglerar PNS urinblåsan?

A

Utvidgning av urinblåsan → aktivering av viscerala afferenta axon som aktiverar preganglionära parasympatiska neuron i ryggmärgen → aktivering av postganglionära parasympatikus neuroner i ryggmärgen → urinblåsan kontrahera och den interna sfinkter
relaxerar istället → tömning av urin

54
Q

Reglera för den synapsen som sker mellan preganglionära och postganglionära celler i både PNS och SNS:

A

Både PNS och SNS använder sig av acetylkolin och nikotinreceptorer vid första synapsen.

55
Q

Redogör för skillnader mellan PNS och SNS i deras andra synaps:

A

● SNS postganglionära neuron använder sig
dock av noradrenalin som neurotransmittor till de
flesta vävnader som verkar på adrenoreceptorer.
Viktigt för farmakologisk aktivering av SNS är stimulering av postsynaptiska adrenoreceptorer. SNS postganglionära celler som verkar på svettkörtlar frisätter dock acetylkolin som verkar på muskarinreceptorer
● PNS postganglionära neuron använder sig
av acetylkolin som neurotransmittor och verkar på
muskarinreceptorer.

56
Q

Redogör för tractus corticobulbaris:

A
  • Kontrollerar muskulatur från nacken och upp. Denna bana
    innerverar kranialnerverna.
  • Upper motor neuron har cellkropparna i cortex cerebri vars axon gåri capsula interna och går ned till mitthjärnan till cerebral peduncle och sedan till pons.
  • Denna banan innerverar nucleus trigeminus, nucleus facialis, nucleus Ambiguus och nucleus hypoglossus.
  • Innerverar dessa kärnor bilateralt, förutom de undre facialis hypoglussus kärnorna som endast innerveras kontralateralt.
    Därför skada i höger hjärnhalva kan ge “mouth/face droop” i vänster hjärnhalva
57
Q

Redogör för Ventrala kortikospinala banan

A

*Del av tractus corticospinalis som skickas ned ipsilateralt och ventralt i ryggmärgen.
* Tar hand om hållning, bålrörelser och proximal muskulatur.
* När upper motor neurons når sina ändor i ryggmärgen sker en bilateral termination - dvs den kan kontrollera muskler på båda sidor av kroppen.

58
Q

Redogör för laterala kortikospinala banan:

A
  • Axonerna går lateralt i ryggmärgen (funiculus lateralis). De bär information för precisionsrörelser.
  • Axonerna korsar över i medulla i en region som heter
    pyramidal decussation som ligger nästan längst ned i medulla oblongata.
  • Då har man en kontralateral kontroll av ens rörelser från halsen och nedåt.
  • Denna bana har hand om alfa-motorneuron som innerverar distal muskulatur.
59
Q

Redogör för tractus Vestibulospinalis:

A
  • Vägen: Har ursprung i laterala och mediala vestibulära kärnorna. Löper ner i ventrala delen av vita substansen. Påverkar motorneuron som styr proximal muskulatur.
  • Funktion: Hjälpa till med balanskontroll. Viktigt för produktionen av feedback rörelser som förändrar kroppshållningen vid störningar i balansen som detekteras av vestibularis.
  • Utgår från nuclei vestibularis.
60
Q

Redogör för tractus reticulospinalis

A
  • Vägen: Kommer från formatio reticularis, det retikulära området i pons och medulla. Löper ned i ventrala mediala delen av ryggmärgen och påverkar också främst proximal muskulatur.
  • Funktion: Styr gångrörelse som aktiverar CPG för gång i ryggmärgen. Finjustering av CPG för gång sker mha ledafferenter via cerebellum.
  • Också viktig för postural kontroll för att upprätthålla
    kroppsställningen.
61
Q

Striatum har MSN med D2 receptorer som är en del av den indirekta vägen, vad har inbindning av dopamin till dessa neuroner för effekt på den indirekta vägen?

A
  • När dopamin binder till D2-r på striatums MSN så inhiberas det .
  • Det betyder att dessa MSN kommer frisätta mindre GABA på GPe.
  • Då kommer GPe att kunna öka sin inhibering av GPi/SNr vilket ger disinhibition av thalamus.
  • Detta tillåter för mer rörelse och minskad aktivitet i indirekta vägen.
62
Q

Hur beskriver man bäst S-typen av motoriska enheter?

A

De är små och innehåller höga myoglobinnivåer

63
Q

Hur kan man förklara att sträckreflexen kan utlösas vid lika muskellängder?

A

Genom samaktivering av alfa- och gamma-motorneuron

64
Q

Vilken kärna stimulerar kontraktion av urinblåsan samt avslappning av sfinkter externa?

A

Pontine micturition center (Barringtons nucleus)

BV4 (9 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions