Minne Flashcards
Inlärning
Förvärvande - förändring i beteende som resultat
av erfarenhet
Minne
Uttryck – förmågan att komma ihåg/ känna igen
något som resultat av erfarenhet
Här är några viktiga punkter om det mänskliga minnet:
Begränsad kapacitet: Mänskligt minne har begränsad kapacitet, vilket innebär att vi inte kan lagra obegränsat mycket information. Vi väljer och behåller de mest relevanta och betydelsefulla bitarna av information.
Subjektivt och rekonstruerat: Mänskligt minne är subjektivt och kan rekonstrueras. Vi kommer ihåg händelser och upplevelser genom vår egen personliga tolkning och erfarenhet. Minnet kan förändras över tid och i ljuset av nya händelser eller information.
Dynamiskt och föränderligt: Minnet är dynamiskt och kan förändras över tid. Det kan påverkas av vår uppmärksamhet, motivation och emotionella tillstånd. Minnen kan också bli suddiga eller försvinna med tiden.
Påverkbar: Mänskligt minne kan påverkas av olika faktorer, inklusive suggestion, interferens (när ny information påverkar vår förmåga att komma ihåg tidigare information), uppmärksamhet och motivation.
Arbetsminne och långtidsminne: Mänskligt minne delas ofta upp i arbetsminne (korttidsminne) och långtidsminne. Arbetsminnet är ansvarigt för att hålla och bearbeta information under kort tid, medan långtidsminnet är förvaringsplatsen för information som kan behållas under längre tid.
Minnesprocesser: Minnet involverar flera processer, inklusive inkodning/konsolidering (omvandling av korttidsminnet till långtidsminne), lagring (förvaring av information) och framplockning/återkallande (återkallande av lagrad information när det behövs).
PLASTICITET OCH MINNE
Neuronal plasticitet: Hjärnan har förmågan att omorganisera och anpassa sig genom neuronal plasticitet. Detta är förmågan hos hjärnans neuroner att ändra sin struktur och funktion som ett resultat av inlärning och erfarenhet. Två huvudtyper av neuronal plasticitet är strukturell plasticitet och funktionell plasticitet.
Strukturell plasticitet: Strukturell plasticitet innebär fysiska förändringar i hjärnans neuroner och synapser. Ett exempel är bildandet av nya synapser, som du nämnde med råttorna i stimulerande miljöer. Detta kallas synaptisk plasticitet och är viktigt för att lagra nya minnen. När vi lär oss något nytt, stärks de synaptiska kopplingarna som är relaterade till den inlärningen.
Funktionell plasticitet: Funktionell plasticitet är hjärnans förmåga att omorganisera sig för att kompensera för skador eller förändringar i funktionen. Detta kan inkludera att andra delar av hjärnan tar över funktioner som tidigare utfördes av skadade områden. Till exempel kan en person som upplever en skada i ett visst område av hjärnan uppleva att andra områden tar över de förlorade funktionerna.
Minnes- och inlärningsprocesser: När vi lär oss och skapar minnen involverar detta oftast förändringar i synapserna mellan neuroner. Långtidsminne innebär ofta att det bildas långvariga strukturella ändringar i hjärnan, såsom ökad synaptisk styrka.
Stimulerande miljöer och inlärning: Studier har visat att en stimulerande miljö kan främja bildandet av fler synapser och förbättra inlärningsförmågan. Detta gäller inte bara för råttor utan också för människor. Att vara i en miljö där man ständigt utsätts för nya erfarenheter och utmaningar kan främja strukturell och funktionell plasticitet i hjärnan.
sambandet mellan plasticitet och minne, inklusive hur olika delar av hjärnan är involverade i olika typer av minnen.
Dopaminprojektioner från striatum till prefrontalkortex: Dopamin är en viktig signalsubstans i hjärnan som är involverad i inlärning och motivation. Projektioner från striatum till prefrontalkortex spelar en roll i arbetsminnet och “reinforcement learning,” vilket är processen där vi lär oss genom att förstå konsekvenserna av våra handlingar.
Hippocampus: Hippocampus är en central hjärnstruktur för bildandet och lagringen av händelseminnen, så kallade episodiska minnen. Det är särskilt viktigt för att komma ihåg händelser och upplevelser som har en tidslig och rumslig dimension, såsom att minnas en semesterresa eller en personlig händelse.
Amygdala: Amygdala är involverad i bildandet av betingade emotionella minnen. Dessa minnen är kopplade till starka emotionella reaktioner och kan skapas när en händelse är förenad med en emotionell erfarenhet, såsom rädsla eller glädje.
Cerebellum: Cerebellum spelar en roll i bildandet av betingade motoriska minnen. Det är särskilt viktigt för att lära sig färdigheter och koordinera rörelser baserat på tidigare erfarenheter och övning.
Motorområden: Dessa områden i hjärnan är involverade i lagringen av färdighetsminnen. Färdighetsminnen är de minnen som gör att vi kan utföra motoriska uppgifter och färdigheter med precision och utan medveten ansträngning.
Prefrontala kortex: Prefrontala kortex, särskilt dorsolaterala prefrontala cortex, är central för arbetsminnet. Arbetsminnet är vår förmåga att tillfälligt hålla och manipulera information i tankarna under kort tid för att utföra kognitiva uppgifter som problemlösning och beslutsfattande.
Arbetsminne (korttidsminne):
Arbetsminne och långtidsminne är två viktiga komponenter i minnessystemet hos människor. Här är en fördjupad översikt över hur de är organiserade:
Arbetsminne (korttidsminne):
Arbetsminnet är den del av minnet som är ansvarig för att hålla och bearbeta information under kort tid.
Arbetsminnet har flera komponenter:
Centrala exekutiven: Denna komponent riktar och kontrollerar uppmärksamheten samt hjälper till att sålla bort irrelevant information. Den är avgörande för att fokusera på uppgifter och lösa problem.
Fonologiska slingan: Fonologiska slingan är ansvarig för tillfällig lagring och uppdatering av tal- eller ljudbaserad information, såsom ord och siffror. Det är det system vi använder för tyst repetition av information.
Visuospatiala skissblocket: Visuospatiala skissblocket är ett komplement till fonologiska slingan. Det tillfälligt lagrar visuell och spatial information, inklusive “inre bilder” av objekt och rumsliga relationer.
Episodisk buffert: Episodisk buffert är en komponent som möjliggör överföring och återkallande av information till och från episodiska långtidsminnet. Det hjälper till att koppla samman minnet med medvetandet och spela en roll i att föra över information från arbetsminnet till långtidsminnet.
Långtidsminne:
Långtidsminnet är ansvarigt för lagring av information under en längre tidsperiod, från flera minuter till flera år eller till och med livet ut.
Långtidsminnet är organiserat i olika komponenter:
Deklarativt minne: Detta är minnet för information och händelser som vi kan berätta om för andra. Det inkluderar två huvudtyper:
Episodiskt minne: Episodiskt minne handlar om personliga händelser och upplevelser som vi har upplevt. Det är vårt minne om specifika händelser och ögonblick i vårt liv.
Visuell faktainformation: Detta omfattar fakta och information som vi har lärt oss och kan uttrycka i tal och skrift.
Implicit minne: Implicit minne är minne som aktiveras och uttrycks på ett automatiserat sätt utan medveten erinring. Det är ofta kopplat till färdigheter och vanor.
Explicit minne: Explicit minne kräver medveten ansträngning för att komma ihåg och uttrycka. Det är när vi medvetet tänker och erinrar oss information.
Icke-associativa minnen:
Habituering: Habituering är en form av icke-associativt minne där en organism gradvis minskar sin beteendemässiga respons på en upprepad eller kontinuerlig stimulering. Med andra ord vänjer sig organismen vid stimulansen och reagerar mindre kraftfullt över tiden.
Sensitisering: Sensitisering är en annan form av icke-associativt minne där en kraftfull initial stimulering leder till en intensifierad respons på alla efterföljande stimuleringar. Detta kan ses som en överkänslig reaktion på grund av den tidigare starka stimulansen
Associativa minnen:
Betingning: Associativa minnen inkluderar klassisk och operant betingning. Klassisk betingning är när en organism lär sig att associera två tidigare orelaterade stimuli, medan operant betingning handlar om att lära sig kopplingen mellan en handling och dess konsekvenser.
Procedurminne: Procedurminne är en form av implicit minne som involverar förmågan att utföra färdigheter och sekvenser av handlingar. Det är ofta förknippat med motoriska färdigheter och vanor och aktiveras utan medveten ansträngning.
Episodiskt minne: Episodiskt minne är en typ av deklarativt minne och handlar om att komma ihåg specifika händelser och upplevelser som har en tidslig och rumslig dimension. Det är vårt personliga minne om vad som har hänt i våra liv.
Semantiskt minne: Semantiskt minne är en annan typ av deklarativt minne som involverar lagring och återkallande av fakta och information som inte är knutna till specifika händelser. Det omfattar generell kunskap om världen, som ord och begrepp.
Perceptuellt minne (PRS): Perceptuellt minne är en typ av implicit minne som handlar om att känna igen och tolka sensorisk information, inklusive bilder och mönster.
Långtidsminnet (LTM) kan delas in i flera olika komponenter baserat på innehåll och funktion
Deklarativt minne (Explicit minne):
Episodiskt minne: Episodiskt minne är vårt minne om specifika händelser och upplevelser som har en tidslig och rumslig dimension. Det är vår förmåga att komma ihåg personliga händelser och ögonblick från våra liv, såsom födelsedagar, semestrar och specifika händelser.
Semantiskt minne: Semantiskt minne handlar om lagring och återkallande av generell kunskap och information som inte är knuten till specifika händelser. Det omfattar ordförråd, fakta om världen, koncept och principer.
Implicit minne:
Procedurminne: Procedurminne är vårt minne för hur man utför olika färdigheter och sekvenser av handlingar. Det är ofta kopplat till motoriska färdigheter och vanor. Procedurminne aktiveras utan medveten ansträngning och är viktigt för att utföra uppgifter som att cykla, köra bil eller spela ett musikinstrument.
Perceptuellt minne (Perceptual Representation System - PRS): Perceptuellt minne handlar om att känna igen och tolka sensorisk information, inklusive bilder, mönster och ljud. Det spelar en roll i att känna igen ansikten, föremål och ljud som vi tidigare har upplevt.
Långtidsminnet: deklarativa minnen och icke-deklarativa minnen (implicita minnen).
Långtidsminnet (LTM) kan ytterligare uppdelas i två huvudkategorier: deklarativa minnen och icke-deklarativa minnen (implicita minnen). Här är en fortsatt diskussion om LTM och dess organisation:
Deklarativa minnen (Explicita minnen):
Fakta: Deklarativa fakta är minnen om specifik information och kunskap, inklusive ord, begrepp och detaljer om världen. Det är vårt förmåga att uttrycka fakta i tal eller skrift.
Episoder: Deklarativa episoder är minnen om specifika händelser och upplevelser som vi har upplevt i våra liv. De innehåller detaljer om när och var händelsen inträffade och vad som hände.
Icke-deklarativa minnen (Implicita minnen):
Färdigheter och vanor: Icke-deklarativa färdigheter och vanor är minnen om hur man utför olika uppgifter och aktiviteter, inklusive motoriska färdigheter och vardagliga vanor som att köra bil eller borsta tänderna.
Priming: Priming är ett minne som påverkar vår förmåga att känna igen eller bearbeta information snabbare och effektivare baserat på tidigare exponering för liknande information.
Klassisk betingning: Icke-deklarativ klassisk betingning involverar att associera en tidigare neutral stimuli med en obetingad respons genom upprepad exponering.
Icke-associativ inlärning: Icke-associativ inlärning är en typ av minne där beteendemässiga svar på en enskild stimuli förändras som svar på upprepad exponering.
Emotionella responser: Icke-deklarativa emotionella minnen inkluderar våra känslomässiga reaktioner på specifika stimuli eller situationer.
Skelettmuskulaturen: Icke-deklarativa minnen som involverar motoriska färdigheter och muskelminne, såsom att cykla eller spela ett musikinstrument.
Minnesanatomi:
Inom hjärnan är olika områden involverade i att bearbeta och lagra olika typer av minnen
Inom hjärnan är olika områden involverade i att bearbeta och lagra olika typer av minnen:
Mediala temporalloben (inklusive hippocampus): Denna del av hjärnan är särskilt viktig för att skapa och konsolidera deklarativa minnen, särskilt episodiska minnen.
Striatum: Striatumet är involverat i bildandet av procedurminnen och belöningsbaserade minnen.
Neocortex: Neocortex är kopplat till bearbetning och lagring av olika typer av minnen, inklusive deklarativa minnen och färdigheter.
Amygdala: Amygdala är central för att associera emotionella responser med minnen.
Cerebellum: Cerebellum spelar en roll i bildandet av icke-deklarativa motoriska minnen och vanor.
Reflexbanor: Reflexbanor är involverade i inlärning och lagring av reflexbetingade minnen.
Amnesi (minnesförlust):Retrograd amnesi:
Retrograd amnesi påverkar förmågan att komma ihåg händelser och minnen från tiden före amnesins debut. Det kan vara begränsat till en viss tidsperiod eller vara mer omfattande. I vissa fall påverkar retrograd amnesi mestadels sentida minnen.
Anterograd amnesi:
Anterograd amnesi påverkar förmågan att bilda nya minnen efter amnesins debut. Detta innebär att personen inte kan komma ihåg nya händelser eller information. Gamla minnen kan dock fortfarande vara intakta.
Anterograd amnesi är ett minnesrelaterat tillstånd där förmågan att bilda nya långtidsminnen efter ett visst tillfälle är nedsatt eller förlorad.
Selektiv påverkan på långtidsminnet: Anterograd amnesi påverkar främst förmågan att bilda nya långtidsminnen, medan andra minnesprocesser som arbetsminne (korttidsminne) ofta förblir intakta. Det innebär att en person med anterograd amnesi kan ha svårt att komma ihåg nya händelser, fakta eller ansikten, men de kan fortfarande utföra uppgifter som kräver korttidsminne, som att hålla en konversation eller lösa en enkel uppgift.
Minnesbildning för händelser och nya fakta drabbas: En av de mest tydliga effekterna av anterograd amnesi är svårigheten att bilda minnen om nya händelser och fakta. Detta gör det utmanande för personen att lära sig och komma ihåg nya saker som har inträffat efter att amnesin började.
Spatialt minne drabbas: Spatialt minne, som involverar förmågan att komma ihåg platser och rumsorientering, kan också påverkas av anterograd amnesi. Personer med detta tillstånd kan ha svårt att navigera i nya miljöer eller komma ihåg vägbeskrivningar.
