Miljöhot och planetära gränser Flashcards

FÖ2

1
Q

Livets utveckling på jorden.

A

Livets uppkomst; Kosmisk evolution: Uppsättning grundämnen och en exergikälla i några miljarder år.
Livets uppkomst; Kemisk evolution: Nukleotider, aminosyror, proteiner, RNA, DNA… uppstod i havet. Ca 4 miljarder år sedan.
Fotosyntes och syresättning: genom cyanobakterier. Ca 2,5 miljarder år sedan.
Den kambriska explosionen: komplexa organismer uppstod, inkl många av dagens djurgrupper. Ca 540 miljoner år sedan.
Livet koloniserar land: sprider sig till land, även större djur/växter tillkommer. Ca 400 miljoner år sedan.
Dinosaurier: 250-66 miljoner år sedan.
Däggdjurens och människans utveckling: 65 miljoner år sedan – idag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Suboptimering

A

Optimering av en del av ett system på bekostnad av hela systemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Rebound-effekten

A

När hållbara åtgärder oavsiktligt leder till oönskade negativa hållbarhetskonsekvenser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

När i produktutvecklingsprocessen är det mest kritiskt att ta hänsyn till en produkts påverkan på ekologiska och sociala system?

A

Under den tidiga designfasen, när besluten har störst inverkan på resursanvändning och övergripande hållbarhet. Besluten påverkar hela produktens livscykel, dvs materialval, tillverkningsprocesser, energianvändning, transporter och återvinningsmöjligheter. Hållbarhetsstrategier kan integreras mest kostnadseffektivt och med störst påverkan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

IPAT-ekvationen: I=P×A×T

A

I = Miljöeffekt (Impact)
P = Folkmänd (Population)
A = Välfärd/levnadsstandard (Affluence)
T = Teknik (Technology), dvs. miljöpåverkan per producerad enhet

Miljöeffekt = Folkmängd ∙ Nytta/Capita ∙ Miljöeefekt/Nytta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Planetära gränserna

A

Kan beskrivas som gränser för vad jordens biofysiska system tål utan att riskera någon form av kollaps. Det finns 9 planetära gränser:

  1. Klimatet
  2. Biologisk mångfald
  3. Kväve – och fosforcyklerna
  4. Ozonskiktet
  5. Havsförsurning
  6. Sötvattenresurser
  7. Markanvändning
  8. Kemikalier (& radioaktiva material)
  9. Aerosoler i atmosfären (fasta partiklar i atmosfären)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Klimatet (PG)

A

Orsaker: Utsläpp av växthusgaser och skogsavverkning.
Risker: Förskjutning av klimatzoner, kollaps av klimatreglerande system som den termohalina cirkulationen (ex golfströmmen), smältande glaciärer, höjning av havsytan mm.
Status: Akut, koldioxid halten är högt över den föreslagna gränsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Biologisk mångfald (PG)

A

Orsaker: Habitatsförlust, invasiva arter, kemikalier (pollution), global uppvärmning, rovdrift.
Risker: Mindre stabila ekosystem, kollapsade ekosystem, uteblivna ekosystemtjänster.
Status: Akut, hög utrotningstakt, högt över föreslagen gräns. Minskad biodiversitet innebär mindre stabila och/eller resilienta ekosystem och i sin tur minskad leverans av ekosystemtjänster.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kväve – och fosforcyklerna (PG)

A

Orsaker: Konstgödselanvändning (N+P), odling av ärtväxter (N), fossila bränslen (N), förbränning av biomassa (N).
Risker: Övergödning (N+P), klimatförändring (N), ozonskiktet (N), hälsoproblem (N), försurning av mark och sjöar (N).
Status: Akut för N, antropogena processer omvandlar årligen högt över den föreslagna gränsen för Mton N2. Allvarligt för P, tillförseln av P till havet är 8-9 ggr större än bakgrundsnivå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ozonskiktet (PG)

A

Orsaker: Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som klorfluorkarboner (freoner mm), kallare stratosfär (kan bli en effekt av global uppvärmning).
Risker: Ökad UV strålning, negativ påverkan på marina ekosystem, strålningsrelaterade sjukdomar (cancer, starr mm).
Status: Mindre allvarligt tack vara Montreal-protokollet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Havsförsurning (PG)

A

Orsaker: ökad CO2-halt i atmosfären, leder till minskade mängder karbonat i havet.
Risker: Utslagning av organismer med kalkstrukturer.
Status: Allvarligt, mättnadsgraden för aragonit har fallit mycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Sötvattenresurser (PG)

A

Orsaker: Jordbruk, industri, hushåll.
Risker: Produktion av mat, torrlagda floder, sjunkande grundvattennivåer, biodiversitet och ekosystemfunktion, hälsa, konflikter mm.
Status: Allvarligt, Nära konsumtions gränsvärdet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Markanvändning (PG)

A

Orsaker: Mat- och biomassaproduktion.
Risker: Biologisk mångfald och ekosystemfunktion, framtida produktion av mat, foder, fiber, bränsle.
Status: Allvarligt, nära gränsvärdet för rekommenderad upptagen jordyta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kemikalier (& radioaktiva material) (PG)

A

Orsaker: Framställning, användning och spridning av radioaktiva ämnen, tungmetaller och organiska substanser.
Risker: Mänsklig hälsa, biologisk mångfald och ekosystemfunktion.
Status: Mycket allvarligt, stort antal kemikalier med varierande effekter gör det svårt att sätta ett gränsvärde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Aerosoler i atmosfären (fasta partiklar i atmosfären) (PG)

A

Orsaker: Luftföroreningar.
Risker: Klimatpåverkan; tex nederbördsmönster, mänsklig hälsa.
Status: Allvarligt, stort antal aerosoler och otillräcklig kunskap om de processer och mekanismer som är inblandade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ekosystemtjänster

A

Stödjande tjänster.
Tillgodoseende tjänster.
Reglerande tjänster.
Kulturella tjänster

17
Q

Tillgodoseende tjänster

A

Produkter från ekosystemen.
Mat: grödor, boskap, fiske, akvakultur, vilt.
Fiber: timmer, bomull, hampa, silke, biobränsle.
Genetiska resurser.
Biokemikalier.
Färskvatten.

18
Q

Reglerande tjänster

A

Nyttor som vi erhåller från regleringen av processer i ekosystemen.
Luftkvalitet.
Klimatreglering.
Erosionsreglering.
Vattenrening.
Sjukdomskontroll.
Skadedjurskontroll.
Pollinering.
Relering av naturkatastrofer.

19
Q

Stödjande tjänster

A

Stödjer de övriga tre kategorierna av tjänsterna och används alltså inte direkt av människorna.
Fotosyntes.
Näringsämnescirkulation.
Jordbildning.

20
Q

Kulturella tjänster

A

Icke-materiella nyttor från ekosystemen.
Andliga värden.
Kunskapssystem.
Undervisningsvärden.
Inspiration.
Estetiska värden.
Sociala relationer.
Känsla av tillhörighet.
Reaktion.
Ekoturism.

21
Q

Brundtlandrapporten

A

En FN-rapport från 1987 som definierade hållbar utveckling som:

“En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”

Den betonade att hållbarhet måste inkludera ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer och att fattigdom och miljöproblem hänger ihop.

22
Q

Tripple Bottom Line

A

Ett ramverk för hållbarhet inom företag och organisationer.
Fokuserar på People, Planet and Profit.