Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anatomi I > Mikrobiolgi > Flashcards

Mikrobiolgi Flashcards

1
Q

Förklara smittskyddslagen

A

Ge samhället möjlighet att vidta åtgärder för att skydda sin befolkning, och för att samtidigt skydda den smittades integritet
= Lagen skapar en balans mellan samhällets behov och den smittades integritet och rättssäkerhet. Smittskyddet går inte vara mer långtgående än vad som för försvarligt med andra människors hälsa i åtanke

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad menas med allmänfarlig sjukdom?

A
  • Tillåter mer omfattande smittskyddsåtgärder, måste både anmälas och smittspåras.
  • Ca 70 st
  • Ex: Botulism, fågelinfluensa, gonorré
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad menas med samhällsfarlig sjukdom?

A
  • Spridning av dessa typer av sjukdomar skulle kunna ge samhället förödande konsekvenser, viktiga samhällsfunktioner skulle kunna slås ut.
  • Smittskyddsläkaren har möjlighet att vidta extraordinära smittskyddsåtgärder.
  • Smittkoppor, SARS, ebolavirus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka rättighet och skyldigheter har individen i smittskyddslagen?

A
  • Vidta försiktighetsåtgärder
  • Skyldiga att uppsöka läkare och låta sig undersökas
  • Informationsplikt: informera personer som kan ha löpt risken att bli smittade.
  • Rätt till vård, behandling och psykosocialt stöd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vårdrelaterade infektioner

A
  • Infektioner som uppstått i samband med behandling/omvårdnad/diagnostik i hälso- och sjukvård
  • Eller infektion personal drabbats av i arbetet inom hälsa- och sjukvård.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vårdrelaterade infektioner: Prevalens

A

Antalet infektioner vid en viss tidpunkt i förhållande till totala antalet vårdade patienter
= Ligger på ca 10%, då vårdrelaterade infektioner är något av de vanligaste komplikationerna inom sjukvård

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

De vanligaste vårdrelaterade infektionerna

A
  • Urinvägsinfektion
  • Postoperativa sårinfektioner
  • Lunginflammation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är dem drabbade patienterna för vårdrelaterade infektioner?

A
  • Nedsatt immunförsvar
  • Ålder
  • Underliggande sjukdom
  • Omfattande skador
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara de basala hygienrutinerna

A
  1. Handhygien:
    - Handdesinfektion före och efter alla moment
    - Inga smycken
    - Kortklippta naglar
    - Vid synligt smuts/klibbiga/kontakt med patient med kräkningar/diarre=handtvätt med tvål och vatten, handdesinfektion efter
  2. Arbetskläder och skyddsförkläde:
    - Kortärmad arbetsdräkt, byts dagligen eller i samband med smuts, tvättas i 60 grader
    - Skyddsförkläde: Patientnära arbete för att undvika kontakt med kroppsvätskor
  3. Handskar:
    - Vid risk för kontakt med kroppsvätskor, bör användas korta tillfällen och bytas ofta.
  4. Vesir, hår- och skäggnät:
    - Vid speciella tillfällen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

De tre olika renhetsgraderna

A
  1. Rengöring:
    - produkter som kommer i kontakt med intakt hud
  2. Desinfektion:
    - desinfektionsmedel.
    Diskdesinfektor
    Spoldesinfektor

3.Sterilisering:
- Sterilt: inga levande mikroorganismer eller sporer
- Vid kontakt med sterila områden i patientens kropp.
Autoklavering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Prioner

A
  • Långsamt virus
  • Består enbart av proteiner
  • Acellulär: innehåller inga celler eller genetisk information
  • Svåra att oskadliggöra och behandling saknas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Virus

A
  • Genetiskt material i form av DNA eller RNA, som är förpackat i ett proteinskal
  • Acellulär: innehåller inga celler, kan ej hålla sig i ett stabilt tillstånd, replikerar och anpassar sig till miljön
  • Virofager: virus som attackerar andra virus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Bakterier

A
  • Cellulära
  • Prokaryota: 1 kromosom, cellvägg, asexuell förökning
  • Bakteriellt DNA är mer sårbart då de ej har skydd av en kärna, det kan dock byta genetiskt material enkelt (bra anpassningsförmåga)
  • Bakteriofager: bakterier som attackerar andra bakterier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Svampar

A
  • Eukaryota: flera kromosomer i kärna, organeller
  • Har cellvägg.
    Sexuell och asexuell förökning genom sporer.
    Encelliga eller förekomma i en trådig, flercellig form eller dimorfa som är en blandning mellan dessa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Parasiter

A
  • Eukaryota: fler kromosomer i kärna, organeller
  • Sexuell och asexuell förökning
  • Encelliga (protozoer)
  • Flercelliga (maskar, leddjur)
  • Flera livscyklar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kocker

A

Oftast gram+
- kocker
- diplokocker
- streptococcus
- staphylococcus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Stavar

A

Oftast gram-
- vibron mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka egenskaper/strukturer ökar bakteriecellens patogenitet och virulens?

A
  • Bakterier har cellvägg som skyddar mot yttre påverkan
  • De kan också utveckla olika förmågor som skyddar dem mot antibiotika och immunsystemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är plasmider?

A

De kan koda för reistens mot antibiotika och desinfektionsmedel.
Olika bakteriearter kan sprida resistensgener till varandra med hjälp av plasmider. Det är friliggande DNA-ringar där bakterier förvarar DNA utanför kromosomen. När två bakterier kommer i kontakt kan de kopiera över plasmider till varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Gramnegativa bakterier

A

Yttre cellmembran
Lipopolysackarider är fettmolekyler som finns i de yttre cellmembranet med ett tunt lager peptidoglykan.
Antibiotika har svårt att penetrera väggen pga det hydrofoba lagret LPS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Grampositiva bakterier

A

Tjockt peptidoglykanlager (proteiner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad innebär Aeroba organismer?

A

Kräver syre för att växa och leva

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Anaeroba organismer

A

Inte växer eller lever när syre finns

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Fakultativa organismer

A

Bakterien kan utnyttja syre men behöver det inte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Extracellulära bakterier

A

Utanför eller mellan våra celler

25
Q

Intracellulära bakterier

A

Har förmågan att ta sig in i våra celler

26
Q

Vad menas med patogenesen?

A

Uppkomst och utv. av sjukdom

27
Q

Smittdos

A

De antal bakterier som behövs för att orsaka sjukdom

28
Q

Infektionsdos

A

Lägsta antalet mikroorganismer som krävs för att orsaka infektion

29
Q

Förklara bakteriell patogenes

A
  1. Kontakt:
    fäste vid värdcell
  2. Vidhäftning och kolonisering:
    Bakterier har en adhesionsförmåga som gör att de kan fästa vid en värdcell. När den satt fast sig bosätter den sig där och börjar dela sig.
    (bakterier med fibrier och ‘‘slem’’ fastnar enklare.
  3. Invasion och spridning:
    Modercellen reproducerar sig för att göra en grupp identiska celler, denna grupp bildar en massa (bakteriekoloni)
    - Bakterier förökar sig via vegetativa, sexuella och asexuella metoder.
  4. Skador och utfall:
    En kamp eller bakterien och immunförsvaret har skapats, blir det oavgjort stannar bakterien kvar och infektion bryter ut
  5. Utträde och spridning:
    Bakterierna tar sig ut i kroppen till nästa individ, tex via hosta.
30
Q

Vad är skillnaden på lokala infektioner och systemiska infektioner?

A

Lokala: sprids ej vidare
Systemiska: bakterierna sprids i kroppen via blod eller lymfa

31
Q

Människans skydd mot bakterier

A

Huden: skyddande lager
Tårar och saliv: innehåller ämnen som dödar bakterier
Magsaft: dödar bakterier
Slemhinnor: tex näshålan är täckta med slem som fångar upp partiklar

32
Q

Smittvägar

A

Direkt kontaktsmitta
- bakterier överförs direkt från en smittad person till en annan, tex genom hudkontakt

Indirekt kontaktsmitta
- Bakterier överförs via tex. dörrhandtag

Luftburensmitta/Droppsmitta
- Bakterier sprids genom droppar i luften

Aerosolsmitta:
- Ett droppmoln som hänger kvar i luften från en person som bär på smittan

Livsmedel och vatten:
- Bakterier kan överföras genom förorenad mat eller vatten

Vektorer:
- Insekter kan överföra bakterier

Blodburen smitta:
- Om transfusion sker eller delning av sprutor

33
Q

Virulensfaktorer

A

Fimbrier/pili
- Hårlika utskott från bakterien så de kan fastna i slemhinnor

Flagell:
- Svans från bakterierna som gör dem rörliga

Sporbildande:
- Bakterien torkar ihop i ogynnsamma miljöer och återuppstår när miljön är bättre

Kapsel:
- Yttre lager av polysackarider som skyddar cellerna

Enzymer:
- Koagulas: fibrinkappa bildas som skyddar
- Hyaluronidas: bryter ner bindväv så bakterierna får mer plats

Toxiner:
- Endotoxin (LPS): gift för celler
- Exotoxin: giftigt ämne av plasmider och bakteriofager

34
Q

Förklara virulensfaktoren Koagulas

A

Är ett enzym som bryter ner fibrinogen till fibrin och det leder till att proteiner koagulerar, varvid en fibrinkappa bildas runt bakterierna och bildar ett skydd.

35
Q

Förklara virulensfaktoren Hyaluronidas

A

Bryter ned bindväv så att bakterierna får mer plats. Blir som ett klister mellan våra celler som kan ta sönder struktur mellan våra celler.

36
Q

Förklara virulensfaktoren Hyaluronidas Endotoxin (LPS)

A

Gramnegativa bakteriers membran har LPS, som stimulerar mycket kraftigt vårt infektionsförsvar. Detta fungerar som ett typ av gift för våra celler.
Kan leda till feber, eller livshotande septisk chock.

37
Q

Förklara virulensfaktoren Exotoxin

A

Kodas av gener som ligger i plasmider eller bakteriofager.
Giftigaste vi känner till.
Två subenheter, där den ena binder till målcellen och den andra framkallar cellskador.
Sluteffekten kan omfatta kräkningar, diarré, förlust av nervfunktion och hjärt muskelaktivitet eller död.
Superantigen: Direkt aktivera T-celler som kan leda till död.

38
Q

Antibiotika resistens

A

Den bäst anpassade bakterien för miljön tar över och kan reproducera sig mest. När bakterier delar sig sker det en förändring i dem för att bli bättre anpassade, detta kan göra bakterien både sämre och bättre. Men de bättre överlever och därmed blir dem lite bättre hela tiden, bakterierna kan förändra genetiskt material. Bakterierna kan därför utveckla en motståndskraft mot antibiotika. Helt olika bakteriearter kan sprida resistensgener till varandra med hjälp av så kallade plasmider. Det är friliggande små dna-ringar där bakterier förvarar en del av sina gener utanför kromosomen. När två bakterieceller kommer i kontakt kan de kopiera över plasmider till varandra.

39
Q

Pencillinas

A

Bakterier som är resistenta mot antibiotikumet penicillin kan t.ex. vara det eftersom de har ett särskilt enzym, penicillinas, som bryter ner penicillin.

40
Q

PBP-förändringar

A

Ett annat sätt för en bakterie att vara resistent mot penicillin är att ändra på sina penicillinbindande proteiner (PBP), en ytstruktur som penicillinet binder till för att kunna utöva sin effekt på bakterien. Om PBP ser annorlunda ut kan inte penicillinet binda in och bakterien är resistent.

41
Q

Normalflora

A

På huden - hudflora
Bakterier och svampar som normalt lever i vår kropp.
Involverad i ämnesomsättning och påverkar upptaget av näring.
Slemhinnor: Deltar i försvaret mot patogener genom att konkurrera om näring och plats. Normalfloran utsöndrar bakteriedödande ämnen och utlöser försvarsreaktioner.
Deltar i sårläkning och utvecklingen av slemhinnorna.

42
Q

Biofilm

A
  • Mikroorganismer som tillsammans växer på en yta av egenproducerad substans
  • Mekanisk rengöring
  • Samhällen av mikroorganismer som fäster vid ytor och varandra, insvepta i en ett skyddande hölje som de själva producerar.
  • Mindre känsliga för antibiotika.
43
Q

Biofilmsassocierade infektioner

A
  • Endokardit (CVK, hjärtats klaffar)
  • Plack
  • Proteininfektioner
  • Koagulasnegativa stafylokocker (KNS)
44
Q

Mutation

A
  • Bakterier muterar (förändrar gener och arvsanlag) ständigt och slumpmässigt.
  • Alla mutationer leder inte till antibiotikaresistens, men sker en mutation med sådan effekt under antibiotikabehandling kan det medföra att just den muterade bakterien överlever och kan föröka sig ostört.
45
Q

Konjugation

A

'’bakteriesex’’
En plasmid överflyttas från en cell till en annan via ett sexpilus eller speciella vidhäftningsmolekyler.

46
Q

Transduktion

A

En bakterie kan få nytt DNA via virus (bakteriofager).

47
Q

Transformation

A

Bakterier kan plocka upp DNA från omgivningen som innehåller resistensgener mot antibiotika och stoppa in den i den egna kromosomen.

48
Q

Uppbyggnad av ett virus

A
  1. Kapsid
    Skyddande proteinstruktur
  2. Nukleinsyra
    Inuti kapsiden ligger nukleinsyra i form av DNA och RNA
  3. Hölje
    Hos en del virus tillkommer ett skyddande hölje
49
Q

Förlopp vid virusinfektioner

A
  1. Adsorption - virus binder till värdcell
  2. Penetration - virus tar sig genom cellmembran mot cell, antingen med endocytos eller fusion
  3. Avklädning - virusets nukleinsyra och virus proteiner kommer ut i cytoplasman
  4. Syntes - mer nueklinsyra och virusproteiner tillverkas av värdens maskineri
  5. Sammansättning - nueklinsyra och kapsidproteiner klumpar ihop sig
  6. Frisättning - sker genom avknoppning eller lys
50
Q

Slå till och försvinn-virus

A

De virus som inte klarar immunförsvaret utan måste smitta vidare innan försvaret hinner kväva infektionen
- stannar ej kvar i kroppen länge
- ytliga akuta infektioner, så som hosta, snuva eller diarré
- inkubationstid ca 2 dagar

51
Q

Stanna och slåss-virus

A

Undviker immunsystemet på olika vis och dröjer kvar i kroppen.
tex herpes

52
Q

Latens

A

Virus där infektionen avstannar i syntesfasen och reaktiveras senare

53
Q

Adaption

A

Virusets förändring i den sjukdomsframkallande förmågan under tiden den letar efter en ny värdorganism att attackera.

54
Q

Virusets konsekvenser för värdcell

A

De kan ge akuta, kroniska eller latenta besvär
Kan leda till cellskada

55
Q

Opportunistiska svampinfektioner

A
  • Eukaryota
  • Råkar de hamna i kroppen tar de chansen, men de hör inte hemma där
  • Strikt aeroba
56
Q

Jäst

A
  • Encelliga
  • Kan ge upphov till infektion
  • Växer snabbt
  • Förökning sker genom avknoppning eller delning
57
Q

Mögel

A
  • Flercelliga
  • Trådformade
  • Förökning kan ske sexuellt eller med hjälp av sporer
  • Växer långsamt
58
Q

Vilka patienter blir drabbade av opportunistiska svampinfektioner?

A
  • Kan vara farliga vid nedsatt immunförsvar
    ex. Candida, Aspergillus
59
Q

Makroparasiter

A
  • Vanligare i varma klimat
  • Kan bli vara så bra anpassade för människan så symtom uteblir
60
Q

Exempel på Makroparasiter

A

Protozoer, plasmodium, toxoplasma, springmask, trikiner, bandmask, löss mm

61
Q

Hur ska provtagning för mikrobiologisk analys ske?

A
  1. Optimal tidpunkt
  2. Rätt provmaterial
  3. Provmängd
  4. Förvaring och transport
  5. Märkning
  6. Remissen: information

Anatomi I (12 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions