Immunologi Flashcards

1
Q

Antigener

A

Molekyl på mikroorganismernas yta
Kan starta en reaktion på det specifika immunförsvaret
Molekylstrukturen avviker från det kroppsegna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Epitop

A

Den lilla strukturen på antigenen som immunsystemet känner igen

Antigener har ofta flera olika epitoper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Antikropp

A

Immunglobulin

Binds till antigenet (på epitoper) därmed oskadliggörs mikroorganismen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Patogen

A

Sjukdomsframkallande ämne

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Cytokiner

A

proteiner som signalerar i immunsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kemotaxi

A

rörelse mot hög koncentration av ämnen som utsöndras av bakterier.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Diapedes

A

rörelse som pressar sig igenom porerna mellan endotelcellerna i blodkärlsväggen. Rörelse ut från kärlet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Opsoniner

A

‘’smaksättning’’ som sätter sig på ytan av det främmande ämnet och underlättar fagocytos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Fagocytos

A

‘’cellätning’’, ämnet tas upp av leukocyten (endocytos) och bryts ner av fagocytens enzymer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

AB0 systemet

A

Blodgrupp A = A-antigen på ytan -> har B-antikropp

Blodgrupp B = B-antigen på ytan -> har A-antikropp

Blodgrupp AB = A+B-antigen på ytan -> Har inga antikroppar

Blodgrupp 0 = inga antigen på ytan -> Har antikroppar mot både A och B

AB blodgrupp kan ta emot blod från alla, då det inte har antikroppar mot någon grupp.

0 blodgrupp kan ger blod till alla, men kan endast ta emot blod från blodgrupp 0

Den vanligaste blodgruppen i Sverige är A.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad skulle konsekvenserna bli om fel blodgrupp gavs till en patient?

A

Antikropparna kan regera mot de främmande antigenet och orsaka immunologisk reaktion, vilket kan leda till hemolytisk transfusionsreaktion, som är livshotande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

RH systemet

A

Rh positiv = Har RhD-antigen
Rh negativ = Har inget RhD-antigen

Rh-negativa har inga Rh-antikroppar från början, men kan utveckla RhD-antikroppar om de exponeras för RhD+ blod, tex vid transfusion eller under graviditet.

Antikroppar bildas vid första exponering för RhD+ blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad kan ske om en kvinna som är Rh negativ får ett Rh positivt barn sin andra graviditet?

A

Kan leda till immunologisk reaktion, vid graviditet kan det leda till att moderns antikroppar attackerar fostrets röda blodkroppar, vilket kan orsaka anemi och gulsot hos barnet (andra graviditet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad ingår i det yttre ospecifika försvaret (medfött)?

A

Hud:
Svett och talg med enzymet lysozym bryter ned bakterier.
Hudens normala bakterieflora hindrar

Slemhinnor:
Segt slem fångar upp
Vätskeflöde sköljer bort
Normala bakteriefloran hindrar
Lågt pH i magsäcken dödar bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka celler ingår i det inre ospecifika (medfött) försvaret?

A

Neutrofila granulocyter
Makrofager
Dendritiska celler
NK celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad gör NK celler?

A

Naturliga mördarceller

Virusinfekterade celler

Utsöndrar peroriner som förstör cellmembranet

Patrullerar ständigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka celler använder sig utav Fagocytos i det inre ospecifika försvaret?

A

Neutrofila granolocyter: Vandrar från blodkärl till platsen för skada (kemotaxi)

Makrofager: Storätare, utvecklade från monocyter som vandrat från blod till vävnad

Dendritiska celler: Finns i epidermis (överhuden)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förklara processen vid fagocytos?

A

Bakterien tas upp av leukocyten (endocytos). Fagocyten binder till patogenen, omsluter den med sitt cellmembran. Fagocyten smälter sedan samman med lysosomer som innehåller enzymer som kan bryta ner patogenen.

Fagocyterna presenterar även delar av patogenens antigen på sin yta för att aktivera det specifika immunförsvaret.

19
Q

Förklara vad det inre ospecifika cellförsvaret gör vid en inflammation?

A

Inflammation underlättar för fagocyter och olika substanser att ta sig fram till skadeområdet.
Ex.
Vasodilation
Kärlpermeabilitet
Cytokiner (signalämnen) frisätts
= Skadade celler och immunceller frisätter inflammatoriska mediatorer som histamin, cytokiner och prostaglandiner. Vilket leder till ökat blodflöde, kärlpermeabilitet och rekrytering av immunceller till det drabbade området. Detta gör det enklare att isolera och eliminera patogenen samt påbörja läkningsprocessen.

20
Q

Förklara stegen i en inflammatorisk reaktion för de inre ospecifika cellförsvaret

A

1:a cellulära försvarslinjen:
Stationära makrofager:
Finns redan i vävnader.
När en vävnad skadas eller en patogen invaderar så känner makrofagerna av detta, ofta genom receptorer.
Makrofagerna fagocyterar patogenerna eller dödar cellerna.
De skickar även ut cytokiner, vilket lockar andra immunceller och aktiverar det inflammatoriska svaret.

2:a cellulära försvarslinjen:
Invasion av Neutrofila granulocyter
Om inflammation förvärras eller inflammationen inte kan kontrolleras av makrofagerna så skickas de neutrofila granulocyterna dit.
Detta blir möjligt pga kärldilationen och den ökade kärlpermeabiliteten.
Kemotaxi: Cytokinerna fungerar som signaler för neutrofilerna som vandrar till skadan via kemotaxi.
Diapedes: När neutrofilerna når blodkärlen förändrar de sin form och passerar genom blodkärlens väggar in i vävnaden.

Neutrofilerna bidrar till inflammationen genom att:
Fagocytera patogener
Frisätta enzymer och kemikalier

3:de cellulära försvarslinjen:
Nya makrofager
När neutrofilerna är klara börjar kroppen rekrytera nya makrofager.
De nya makrofagerna:
Fortsätter fagocytos
Reglerar inflammationen genom att producera cytokiner och påbörja läkning.
Stödjer bildning av nya blodkärl

21
Q

Vilka är dem klassiska symtomen vid inflammation och varför?

A

Rött och varmt: Vasodilation pga kemiska substanser, tex. histamin, ger ökat lokalt blodflöde till skadan

Svullet/ödem: Permeabiliteten i kapillärväggen ökar så mer vätska och proteiner passerar ut i vävnaden

Smärta: Smärtfibrer påverkas av tex Histamin, Prostaglandin, Bradykinin

22
Q

Vilka är dem icke cellulära faktorerna vid det inre ospecifika (medfödda) försvaret?

A

Komplementsystemet
Laktoferrin
Interferoner
Akutfasproteiner
Defensiner

23
Q

Komplementsystemets funktion och när det aktiveras
Inre ospecifika, icke cellulära försvaret

A

Aktivering:
Startar när antikropp bundit till antigen
Kedjereaktion inom systemet, som försträks

Funktion: De kompletterar antikropparnas aktivitet

Proteinernas egenskaper:
Verkar som opsonin: fagocytos underlättas
Ökar kärlpermeabiliteten: fagocyter kommer enklare fram
Gör hål i bakterien: Na/Vtn strömmar in, bakterien dör
Verkar som kemotaxiner: lockar immunceller till infektion

24
Q

När bildas interferoner och hur fungerar de?

A

Interferon (cytokin)

Produktion: produceras av virusinfekterade celler, och de producerade interferonet frisätts snabbt av den infekterade cellen

Effekt: De producerade interferonet binder till receptorer på närliggande celler som hindrar virus spridningen och blockerar virusreplikation

25
Q

När bildas akutfasproteiner och hur fungerar de?

A

Produktion: Vid infektion frisätter immunceller cytokiner, som stimulerar levern att producera aktufasproteiner

Exempel: Fibrinogen

Funktion: De skyddar celler/vävnader mot skada från vävnadsförstörande ämnen som frisätts från fagocyterna.

26
Q

Laktoferrin

A

Gör så att bakteriens tillväxt bromsas

27
Q

Defensiner

A

Bakteriedödande peptider, som skyddar hudytan och tarmen.

28
Q

Vad ingår i primär lymfatisk vävnad?

A

Benmärg (medulla ossium):
Produktion och mognad av B-celler
Röda och vita blodkroppar bildas i benmärg
B-cellerna genomgår en selektionsprocess där de säkerställer att de känner igen specifika antigener och inte reagerar mot kroppens egna celler.

Thymus:
T-celler mognar här.
T-cellerna genomgår en noggrann selektion där de säkerhetsställs att de är funktionella och inte autoimmuna.

29
Q

Vad ingår i sekundär lymfatisk vävnad?

A

Lymfkörtlar:
Filtreringsstation för lymfa där immunceller aktiveras.

Mjälte:
Blodfilter och innehåller många T och B celler.
Fångar upp patogener och antigener från blodet.

Lymfold vävnad i slemhinnor:
Skyddar så att patogener inte invaderar kroppen via slemhinnor

30
Q

Specifika försvaret: B - lymfocyter

A

Mognar i benmärg
Lever vidare i sekundära lymfoida organ
Patrullerar blodbanan, vävnad, lymfsystem

31
Q

Specifika försvaret: T - hjälparcell

A

Bildas och mognar i Thymus
Fortsatt liv i sekundära lymfoida organ
Patrullerar blodbanan, vävnad, lymfsystem

32
Q

Specifika försvaret: T - mördarcell

A

Bildas och mognar i Thymus
Fortsatt liv i sekundära lymfoida organ
Patrullerar blodbanan, vävnad, lymfsystem

33
Q

Hur är det ospecifika och det specifika försvaret sammankopplat?

A
  • De ospecifika försvaret reagerar snabbt på infektioner med hjälp av de yttre försvaret och immunceller.
  • Makrofagerna och dendritiska celler kan äta upp patogener och delar deras antigen på sin yta (antigenspresenation).
  • Aktivering av det specifika försvaret: Cellerna åker till lymfkörtlarna och aktiverar T och B celler, T cellerna dödar de infekterade cellerna och B cellen producerar antikroppar.
    = B cellerna märker patogenerna så det ospecifika försvaret enklare kan angripa dem, T cellerna kan skicka ut cytokiner som hjälper det ospecifika försvaret att bli mer effektiva.
34
Q

Immunglobuliner/antikroppar

A
  • Bildas av B celler
  • Känner igen och binder till specifika virus, bakterier.
  • Blockerar förmågan för patogener att infektera celler.
  • Antikroppar märker patogener så immunceller enklare kan angripa dem.
  • Unik yttre del för var typ av Ig.
  • Antikropparna binder till antigen och bildar ett ak-ag-komplex.
35
Q

Beskriv hur de specifika försvaret agerar inför virusinfekterade kroppsegna celler

A
  1. Den virusinfekterade cellen presenterar antigen på sin yta
  2. T mördarcell känner igen och angriper genom att binda till antigenet
36
Q

Beskriv hur de specifika försvaret agerar inför bakterieinvasion

A
  1. Den virusinfekterade cellen presenterar antigen på sin yta
  2. T ,ördarcell känner igen och angriper genom att binda till antigen
37
Q

Makrofager

A

En fagocyt, som äter celler

38
Q

Fagocyter

A

Dendritceller och makrofager = APC prenenterande cell

Fagocyten slukar bakterier och visar upp den biten de slukat på en MCH II molekyler, T hjälparcellen aktiverar resten av immunförvaret

39
Q

Beskriv hur de specifika försvaret agerar inför transplantat

A

MHC I molekylen från donatorn uppfattas som kroppsfrämmande

Därför måste MHC I molekyl från donatorn var så lik som möjligt den mottagaren har

40
Q

Beskriv hur de specifika försvaret agerar inför tumörceller

A

Ungefär lika som virusinfektion

T mördarcell
De intracellulära antigenet presenteras för t mördarcell

41
Q

Beskriv hur de specifika försvaret agerar inför autoimmunsjukdom

A

Självtolerans: skilja mellan kroppsfrämmande ag och kroppens egna molekyler.
Vid autoimmun sjukdom sviktar själv toleransen.
Ex. MS, typ 1 diabetes..

42
Q

Passiv immunisering

A

Passiv:
Kortvarigt skydd
Stimulerar inte kroppens immunförsvar
Snabbt skydd mot smittämne

43
Q

Aktiv immunisering

A

Tex vaccin.
Levande antigener (försvagade)