KLARA TENTAN: Nervsystemt

Question 1

Nämn en central funktion som är lokaliserad i:

• Nackloben:
• Lillhjärnan:
• Medulla oblongata:
• Tinninglob:

Answer 1

Nacklob: syncentrum

Lillhjärnan: viktig för balans, inlärning och koordination av rörelser. Den jämför även önskad rörelse med faktiskt rörelse.

Medulla oblongata: Livsviktiga autonoma funktioner. Andningscentrum, reflexcentrum och blodtryckscentrum.

Tinninglob: inlärning, språk

Question 2

Beskriv hjärnans blodförsörjning översiktligt

Answer 2

Det finns många olika artärer som bidrar till hjärnans blodförsörjning.

• A cerebri anterior = försörjer främre och mellersta delen av cortex
• A cerebri media = försörjer största delen av cortex och capsula interna
• A cerebri posterior = försörjer bakre delen av cortex

Question 3

Vart kommer blodet upp ifrån?

Answer 3

• A vertebralis: ryggradsartären
• A carotis interna: in i hjärnan

Question 4

Namnge en celltyp i nervsystemet som producerar myelin och beskriv myelin och dess funktion

Answer 4

Gliaceller -
Schwannceller producerar myelin i PNS.
Oligodendrotyter producerar myelin i CNS.

Myelin är fettrikt och fungerar som isolering och ökar hastigheten på en nervsignal, eftersom signalerna kan hoppa via noderna.

Question 5

Vad heter området som ansvarar för vitala funktioner, såsom cirkulationen och respirationen?

Answer 5

Hjärstammen

Question 6

Beskriv funktioner ventrikelsystemet har

Answer 6

• Producera CSF (Likvor)
• Agera stötdämpande
• Transportera bort toxiner och slaggprodukter
• Ge näring till hjärnan
• Volymbuffert

Question 7

Beskriv ventrikelsystemets lokalisation och uppbyggnad

Answer 7

Sidoventriklar (hö och vä), 3:e ventrikeln, 4:e ventrikeln

Ventrikelsystemet finns i hjärnan, och består av fyra hålrum som producerar Likvor. De fyra rummen står i förbindelse med varandra och subaraknoidalrummet. Likvor cirkulerar hela tiden i ventrikelsystemet och omger hjärnbarken så det inte ‘‘skaver’’ något. Likvor dräneras ut från hjärnan till olika vensinus.

CSF bildas främst i sidoventriklarna av choroid plexus och ependymceller.

Subrakanodivilli: Ligger ovanför subaraknoidalrummet och pressar ut likvor till ven.

Question 8

Vilka är de tre hjärn/ryggmärgshinnorna och dess huvudsakliga funktion

Answer 8

Dura mater: yttersta hinnan, skyddar och kallas den hårda härnhinnan

Arachnoidea: mellersta hinnan, innehåller likvor, kallas spindelvävshinnan

Pia mater: mjuka hinnan, ligger precis intill ytan på hjärnan och innehåller blodkärl

Question 9

Vilken hjärnhinna innehåller Likvor?

Answer 9

Arachnoidea

Question 10

Beskriv böjreflexens funktion

Answer 10

Böjreflexen är en polysynaptisk reflex som aktiveras av smärtsam stimulans och resulterar i snabb tillbakadragning av kroppsdel för att skydda mot skada.

• Aktiveras som svar på smärta
• Kan se innan personen är medveten om smärta som en skyddsreflex
• Nociceptorer
• Kontralateral

Question 11

Beskriv detaljerat hur böjreflexen är uppbyggd och hur den fungerar.

Answer 11

1. Smärtsamt stimuli aktiverar nociceptorer i huden.
2. Inåtledande sensorisk nervcell i det perifera nervsystemet går in till ryggmärgen via den bakre delen
3. Impulsen kopplar direkt över från sensoriska till motoriska nervceller via en eller flera synapser (interneuroner).
4. Utgående motorisk nervcell i det perifera nervsystemet går ut genom framsidan till muskulatur som bidrar till att kroppsdelen dras bort från smärtsamt stimuli.

Innan hjärnan hinner få information om potentiell vävnadsskada kommer motoriska signaler vara på väg ut från reflexcentrat. Detta beror på att reflexbågen är mycket snabbare än den medvetna uppfattningen.

Question 12

Beskriv sträckreflexens funktion.

Answer 12

Sträckreflexen är en monosynaptisk reflex som aktiveras av sträckning av en muskel, vilket resulterar i muskelkontraktion för att upprätthålla stabilitet.

• Nervsystemet kan kontrollera skelettmusklernas längd med hjälp av sträckreflexer.
• Ipsilaterala
• Sensorik in, motorik ut

Question 13

Beskriv detaljerat hur sträckreflexen är uppbyggd och hur den fungerar.

Answer 13

1. När muskeln sträcks, aktiveras muskelspolar i muskeln.
2. En inåtgående sensorisk nervcell i perifiera nervsystemet går in till ryggmärgen via den bakre delen
3. Här kopplas nervsignalen direkt över från sensoriska till motoriska nervceller via en eller flera synapser.
4. Utåtgående motorisk nervcell i det perifera nervsystemt går ut genom den främre delen till muskeln som sträcks
5. Muskeln som blev utsträckt tar emot en signal om att kontrahera för att motverka sträckningen och komma tillbaka till sin naturliga position, här finns också interneuron.

Innan hjärnan hinner få information att muskeln oväntat sträcktes kommer korrigerande motoriska signaler redan vara på väg ut från reflexcentret.

Question 14

Ange de komponenter som ingår i en reflexbåge.

Answer 14

Receptor (sensorisk cell

Sensorisk nervcell (inåtledande, afferent)

Reflexcentrum (CNS)

Motorisk nervcell (utåtledande, efferent)

Effektor (muskel eller körtel)

Question 15

Beskriv en nervsignal med start från hjärnan till slut i en muskel

Answer 15

Motorisk signal och leder nervsignaler från motorisk hjärnbark till skelettmuskulatur.

1. Motoriska cortex, ligger framför centralfåran
2. Från motoriska cortex färdas nervfibrerna genom den vita substansen i hjärnan och capsula interna
3. I medulla oblongata sker en korsning. 90% korsar över och 10% korsar ej.

(vänster hjärnhalva kontrollerar höger kroppshalva och vice versa)

4. Synaps i motoriskt framhorn i ryggmärg via motoriska neuroner, ner till den nivå när rörelse ska utföras.
5. Leds ut till muskel via motoriska neuroner och bildar synaps, där acetylkolin frisätts.
6. Acetylkolin binder receptorer på muskelcellerna och initierar en kedja av händelser som leder till muskelsammandragning.

Question 16

Beskriv en nervsignal med start från muskel till slut i hjärnan

Answer 16

Sensoriska signaler och leder nervsignaler från sensoriska receptorer i hud till hjärnan.

1. Receptor i hud
2. Leds till ryggmärg via sensorisk nervfibrer i det perifiera nervsystemet
3. In till bakre ryggmärgen
4. Synaps till sensorisk nervcell i CNS i ryggmärgens bakhorn
5. Korsning av medellinjen i hjärnstam
6. Synaps i talamus (sensorisk ‘‘sorteringscentral’’ för signaler)
7. Synaps till sensorisk bark i hjärnbarken bakom centralfåran

Sensoriska signaler korsar nästan alltid i medellinjen i hjärnstammen, men undantag för smärta och temperatur som korsar i ryggmärgen.

Question 17

Beskriv det pyramidala systemets uppbyggnad och funktion

Answer 17

Viktigt för frivilliga rörelser och finmotorik som kräver medveten tankeverksamhet, såsom rörelse av händer eller fingrar. 2 Neuron!

1. Motor cortex
2. Går via basala ganglierna och talamus (capsula interna)
3. Medulla oblongata, sidbyte(1 neuron)
4. Går ner till ryggmärg till de motoriska neuron som styr målorgan (2 neuron)

Question 18

Vad gör det extrapyramidala systemet? Inkl lillhjärnan och basalkärnornas roll

Answer 18

Reglerar automatiska och reflexstyrda rörelser.

Det reglerar och modulerar rörelser inkl balansen, hålling och koordination av större rörelser.

Lillhjärnan: finjusterar, tar emot sensorisk information och justerar motoriken

Basalkärnorna: Planerar och initierar rörelser, de hämmar även oönskade rörelser

Question 19

Beskriv det spinotalamiska systemets uppbyggnad och funktion.

Answer 19

Aktiveras av smärta och temperatur.

1. Nociceptorer (smärta) och termoreceptorer (temperatur) i huden aktiveras.
2. Afferenta neuroner som har sina cellkroppar i spinalganglierna skickar sina axoner in i ryggmärgen.
3. (1: Neuron) sekundära neuroner korsar över till motsatt sida i ryggmärgens bakhorn
4. Dessa nervfibrer fortsätter upp genom hjärnstam och när talamus (2:a Neuron)
5. Från talamus skickas axon vidare till sensoriska cortex (3:e Neuron)

Question 20

Beskriv baksträngsbanans uppbyggnad och funktion.

Answer 20

Aktiveras av tryck och beröring.

1. Mekanoreceptorer i huden registrerar tryck och beröring
2. Afferenta neuroner som har sina cellkroppar i spinalganglierna skickar sina axoner in i ryggmärgen.
3. Axonerna går uppåt genom baksträngssystemet på samma sida till medulla oblongata
4. (1: neuron) I medulla oblongata korsar dem över till motsatt riktning.
5. Dessa nervfibrer fortsätter genom hjärnstammen till talamus (2:a neuron)
6. Från talamus projicerar axon till sensoriska cortex (3:e neuron)

Question 21

Beskriv grindteorin

Answer 21

Icke smärtsamma stimuli kan hämma smärtsamtstimuli. Aktiveringen av dessa fibrer aktiverar i sin tur ett interneuron som inhiberar projektinsneuronet att förmedla information om smärta till CNS.

Grindceller hämmar frisättning av transmittorsubstasn

Question 22

Beskriv vad överförd smärta är och ge ett exempel

Answer 22

Överförd smärta är en form av ‘‘felaktig smärtregistrering’’ som innefattar impulser från det inre organen (tex tryck på vävnad pga ödem) och smärtstimuli från huden fortleds ofta på samma sensoriska neuron i ryggmärgen. Den ‘‘smärtan’’ från de inre organen uppfattas av hjärnan som de kommer från kroppen/huden. Ett exempel på detta är kärlkramp, där det gör ont i hjärtat men smärtan kommer från vänster arm, detta för att djup smärta inte korsar mittlinjen i kroppen.

Question 23

Vad menas med Analgesi

Answer 23

Minskning eller borttagning av smärta. Kan uppnås via metoder eller läkemedel. Farmakologisk/icke-farmakologisk

Question 24

Förklara kortfattat skillnaden mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet.

Answer 24

Båda tillhör det autonoma nervsystemet som aktiveras olika.

Parasympatikus: aktiveras i vilosituationer
Acetylkolin

Sympatikus: aktiveras i stressituationer
Noradrenalin, adrenalin

Question 25

Förklara grå respektive vit substans i hjärnan

Answer 25

Vit substans: områden med många myeliniserade axon (mycket isolerande fett)

Grå substans: Områden med många synapser (kopplingar mellan nervceller) Cellkroppar.

Question 26

Beskriv de olika syncelltyperna

Answer 26

Stavar: perifera näthinnan, ljus och mörkerseende

Tappar: Färgseende, centralt (gula fläcken).

Näthinnan fångar upp stimuli och omvandlar ljus till elektriska singaler, som går in i synbanor till syncentrum.

Question 27

Redogör för BBBs (blodhjärnbarriären) uppbyggnad och funktion

Answer 27

Tillgodoser strikt kontroll på vad som kan passera från kapillärer till cerebrospinalvätskan och hjärnvävnaden. Detta möjliggörs av tre mekanismer:

1. Astrocyterna fungerar som stödceller som omger kapillärerna
2. Täta cellförbindelser mellan kapillärernas endotelceller som förhindrar oönskad passage
3. Selektiva transportkanaler till hjärnvävnaden

BBB kan inte stänga ute fettlösliga ämnen, läkemedel som ska verka i hjärnan måste därför vara fettlösliga

Question 28

Nociceptiv smärta

Answer 28

Smärta som utlöses av stimuli som direkt eller indriekt aktiverar smärtreceptorer i huden

Question 29

Namnge nervcellens olika delar.

Answer 29

Cellkropp, Axon, Dendrit, axon med myelin

Question 30

Hur fungerar transmittorsubstanser? Ge exempel på transmittorsubstanser

Answer 30

I synapserna frisätts signalmolekyler, som utlöser aktionspotential i mottagarcellen. Kemisk signalöverföring

GABA, glutamat, Opioder, serotonin, dopamin, acetylkolin

Question 31

Vad gäller när det sympatiska nervsystemet är aktivt?

Answer 31

Pupill stor, magtarmkanal är inaktiv och hjärtfrekvensen är hög

Question 32

Redogör för det autonoma nervsystemet

Answer 32

Kontrollerar viljestyrda rörelser genom motoriska nerver som styr skelettmuskler, delas in i sympatiska (fight or flight) och parasympatiska (rest and digest).