Marken och substratets förråd

Question 1

Det finns olika sätt att göra provtagning i fält; vilka?

Answer 1

1. Grundkartering - punktmetoden/ytmetoden.
   Punktmetoden - man delar upp jorden i rutmönster och jord plockas i dessa skärningspunkter.
   Ytmetoden - jorden delas upp i rutmönster, men istället för att ta jord i skärningspunkterna så tar man runt skärningspunkten
2. Linjekartering - är en uppföljning av grundkartering som läggs som en diagonal linje. Längs linjen tar man ut delprov och blandar ihop till ett generellt prov

Question 2

Vilka jordanalysmetoder finns det?

Answer 2

1. Spurway-analys
2. Al-analys
   3- HCL-analys
3. Nmin-analys

Question 3

Berätta om spurway-analysen

Answer 3

• Traditionell metod i Sverige för bestämning av näringsinnehåll i jord och substrat
• Extraktion sker med en svag ättiksyralösning
• Intressant vid odling av långa kulturer på friland
• Gödsla ej innan!

Question 4

Berätta om Al-analysen (ammoniumlaktat-analys)

Answer 4

• bedömer marken/substratets förmåga att kunna frigöra växtnäring över en längre period, t. ex en odlingssäsong eller flera år –> alltså den näringsmängd som kan bytas ut från kolloiderna samt lösas upp från utfällda föreningar
• extraktion sker med ammoniumlaktat-ättiksyra
• analysresultatet visar både lättlösliga och de starkare bundna näringsämnena –> detta ger en bas för beräkning av gödselbehovet
• 5 olika klasser - klass 5 = försök minska näringshalten
• klass 4 är ideal

Question 5

Berätta om HCl-analys (förrådsanalys)

Answer 5

• ger en bild av markens långsiktliga näringsförråd -> den näringen som kan frigöras över en period på 15-50-100 år
• extraktion sker med en stark syra, 2 N HCl (saltsyra)
• analysresultat visar svårtillgängliga ämnen
• näringshalter uttrycks i samma enhet som vid Al-analys –> klass 3-4 optimal

Question 6

Berätta om Nmin-analys

Answer 6

• ger en ögonblicksbild för kvävestatus i marken -> ej prognos!
• omsättning av kväve beror på temperatur och fuktighet

Question 7

Vilka fyra växtanalyser finns?

Answer 7

1. Växtsaft-analys
2. Bladanalys
3. Fruktanalys
4. Groddplantsanalys

Question 8

Berätta om växtsaft-analys

Answer 8

Det görs för att ta reda på den aktuella näringshalten i växten. Detta görs genom att man fryser blad och bladskaft från växten och sedan pressar ut saften ur både gamla och unga blad- och bladskaft.

Question 9

Berätta om bladanalys

Answer 9

Görs mest på vedartade växter eller fleråriga frilandskulturer. Vid bladanalys får man reda på totalhalten av näringsämnena, både lösta och inlagrade. Analysen ger en bild om händelseförloppet under växtsäsongen och kan fungera som en vägledning för nästa.

Question 10

Berätta om fruktanalys

Answer 10

En fruktanalys görs två gånger: en gång i god tid före skörd och en gång vid skörd. Före skörd analyseras kalium- och kalciumhalten i frukten för att avgöra om det är nödvändigt med besprutning med kalcium. Vid skörd ges information om den långsiktiga lagringen. Detta är viktigt för processing och lagring av frukter.

Question 11

Berätta om groddplantsanalys

Answer 11

Det är en indirekt metod för att bestämma de växttillgängliga näringsämnena genom att analysera groddplantornas näringsupptag.