Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

TN0327 > Jordartsbildande processer (ELG) > Flashcards

Jordartsbildande processer (ELG) Flashcards

1
Q

Hur bildas:

  1. Primära mineral
  2. Sekundära mineral
A
  1. Magma –> kristallisation –> mineralbildning

2. Vattenlösningar –> utfällning av salter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad beror jordbildning på?

A
  1. Modermaterial (berggrund)
  2. Klimat - främst nederbörd och temperatur
  3. Biota - levande organismer, speciellt ursprunglig vegetation, markdjur och människor
  4. Topografi (flyttar materialet)
  5. Tid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka endogena processer (inre krafter) finns det?

A
  1. Förkastning
  2. Bergveckning
  3. Vulkanisk aktivitet
  4. Landhöjning och sänkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka exogena processer (yttre krafter) finns det?

A
  1. Vittring (mekanisk och kemisk)
  2. Massrörelser (ras och skred, jordflytning och jordkrypning)
  3. Frostens inverkan (tjälning, frostmarksstruktur)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka olika fysikaliska vittringar finns det? (exogena processer)

A

Temperaturväxlingar - det är stor skillnad i temperatur dag/natt. Mineraler utvidgas och krymper i olika temperatur. Vanligt i varme och torra klimat.

Frost - det kan finnas vatten i sprickor som fryser och utvidgas –> frostsprängning. Detta är vanligt i kalla klimat där temperaturen växlar över/under 0°C

Glaciärer - inlandsis krossar och transporterar material

Vegetation - rötter går in i sprickor och när växten ökar i storlek kan det spricka

Rinnande vatten, vind och vågor - bearbetar och transporterar material

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ge några exempel på olika faktorer som påverkar vittringshastigheten vid KEMISK VITTRING (exogena processer)

A
  1. Partiklarnas inre mineralsammansättning
  2. Mineralpartiklarnas specifika yta - ju större yta det finna att angripa, desto fortare sker vittringen
  3. Temperatur - hög temperatur –> ökad vittring
  4. Vattenhalten i marken - mycket vatten –> ökad vittring
  5. pH i marken - oorganiska och organiska syror. Vittringshastigheten ökar med syre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Massrörelse är en form av exogen process; vad finns det för former av massrörelse?

A

Det finns olika typer av massrörelser:

Skred - en jordmassa som kommer i rörelse. Jordbävning och sen kommer skred

Ras - lösa partiklar som ramlar, t. ex stenblock, stenar, grus- och sandpartiklar. Kan ske i bergväggar.

Jordflytning - främst små partiklar som kallas silt. Långsam rörelse nedför sluttningar

Jordkrypning - en mycket långsam rörelse nedför sluttningar, partiklarna kryper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka är de två stegen i erosion?

A

Steg 1 - partiklar frigörs från varandra. T.ex regndroppar kan förflytta partiklar flera meter (man kan t. ex se jord på husvägg efter regn). “Sandblästring” när det blåser

Steg 2 - partiklarna transporteras av vind eller vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Det finns olika typer av vattenerosion, vilka?

A
  1. Yterosion - partiklarna följer med vatten på ytan
  2. Rännils- eller fårerosion - Man ser tydligt att det har försvunnit partiklar eller att vissa partier fått mer material då det bildas tydliga rännor. Detta kan förstöra odlingar
  3. Ravinerosion - som rännilserosion fast större
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad påverkar vattenerosion?

A
  1. Jordart - mjäla och finmo (silt) är mest utsatta
  2. Aggregatstabilitet - att de inte går sönder lätt, hållbara
  3. Bar bearbetad mark (nyanläggning)
  4. Dålig infiltration - leder till markytavrinning
  5. Sluttning - kan göra att vatten får fart och tar med sig partiklar. Längd på sluttning spelar roll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad påverkar vinderosion?

A
  1. Jordart - sand och grovmo är mest utsatta
  2. Bar bearbetad mark (nyanläggning)
  3. Vind
  4. Torr luft - torr jord
  5. Aggregatstabilitet - större aggregat = mindre problem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Erosion är en naturlig process som gör att berg minskar och dalar fylls igen. Hur påverkar vi denna processen?

A

När vi tar bort naturlig växtvegetation och låter marken vara delvis/periodsvis bar så ökar erosionstakten. Erostionstakten ökar när marken ligger bar eller när nederbörd inte kan infiltrera –> leder till markytavrinning och tar med sig partiklar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kan jorderosion begränsas?

A
  1. Odlingsmetoder som passar för marktypen
  2. Lämplig vegetation eller gröda
  3. Undvika packning så att vatten kan infiltrera
  4. Bibehåll markens organiska material - höjer aggregatstabilitet
  5. Grund bearbetning för att öka halten organiskt material i ytlagret (aggregat)
  6. Undvik bar bearbetad jord i långa perioder
  7. Minska sluttningens längd genom häckar, diker eller “terasser”
  8. Dräneringen väl underhåller så att överskottsvatten snabbt kan dräneras bort
  9. Skyddszoner med gräs längs vattendrag för att minska erosion från odlingsmark till vattnet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Jordarter delas in efter bildningssätt och bildningsmiljö. Vilka olika jordarter finns det och hur/när bildades dessa?

A
  1. Glaciala jordarter - bildades i samband med att inlandsisen smälte och avsattes av inlandsisen eller dess smältvatten
  2. Postglaciala jordarter - bildades efter att isen lämnat område. Bildats utan inverkan av inlandsisen avsmältning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är en morän?

A
  • morän är en glacial jordart (bildades i samband med att inlandsisen smälte) och avsattes direkt av isen
  • en osorterad jordart –> innehåller flera olika kornstorlekar
  • moränlera i Skåne, Öland och Gotland pga. mjukare bergarter, t. ex krita och skiffer
  • mo, sand och grusmorän pga. hårdare bergarter, t. ex gnejs och granit. EJ bra jordbruksmark
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Bergarter delas in i tre olik “grupper” - vilka?

A

Magmatiska, sedimentära och metamorfa

17
Q

Förklara bergartscykeln

A

När en bergart smälter så bildas ny magma. Magman kan kristalliseras och på så sätt bli en MAGMATISK BERGART. Denna magmatiska bergarten kan i sin tur vittra och erodera och sedan sedimentera och kompakteras till SEDIMENTÄR BERGART.

Både magmatiska och sedimentära bergarter kan genomgå metamorfos pga högt tryck och temperatur, vilket förändrar mineralsammansättningen.

18
Q

Vilka jordbildande processer finns det? Berätta också mer om transformering, vad beror t. ex nedbrytningshastigheten på?

A
  • Tranformering - vittring av material och mineralisering av organiskt material. Det är markorganismer som bryter ner organiskt material. Nedbrytningshastigheten beror på miljöförhållandena i jorden, t. ex fuktighet och temperatur. Graden av sönderdelning spelar också roll.
  • Translokering - förflyttning från en horisont till en annan
  • Tillsats av material utifrån - t. ex vid skred och ras, vinddeposition eller organiskt material som tillsätts
  • förluster - erosion och läckage
19
Q

Vilka är de glaciala jordarterna?

A
  1. Moräner (avsattes direkt efter isen). Är osorterad och innehåller flera olika korngrupper. Täcker 75% av sveriges markyta och domineras ofta av mo, sand och grus. Moränlera i Skåne, Öland och Gotland (mjukare bergarter, kalksten, krita och skiffer)
  2. Isälvssediment (avsattes av smältvattnet). Sediment, sorterade i skikt och lager med en eller ett fåtal kornstorlekar. I mynningen avsattes det tyngsta materialet (block, sten, grus och sand) medan det finkornigaste materialet (mo, mjäla och ler) avsattes på större avstånd från mynningen.
  3. Glaciala leror (följde med smältvattnet). Fina lerpartiklar flöt med och sedimenterade i havet eller i sjöar. Idag är detta lerslätter (efter att landskapet höjdes).
20
Q

Vilka postglaciala jordarter finns det?

A
  1. I hav och sjöar:
    a) postglacial finmo, mjäla och lera (lerslätter)
    b) gyttja
  2. Älvsediment. Fattigt på organiska material och är ofta väl sorterade. Avsätts som bankar i älvloppet eller som delta i mynningen.
  3. Svämsediment. Innehåller organiskt material men har lägre sorteringsgrad än älvsediment. Avsätts vid högvatten på sidorna om vattenfåran.
  4. Vindavlagringar. Bildas av äldre sediment.
    a) flygsand - mycket väl sorterad jordart (mellansand och grovmo). Bildar dyner
    b) Flygmo - tunna ytlager på morän utanför områden med flygsand
  5. Torv. Döda och ofullständigt förmultnade växtdelar ansamlas på växtplatsen (syrebrist vid hög luftfuktighet). Delas upp i som kärr eller mossar.
    a) Kärr - bildas ovanpå gyttja och lera (sjöar som vuxit igen).
    b) Mossor - bildas ovanpå kärrtorv.
21
Q

Beskriv skillnaderna mellan kärrtorv och mossetorv

A

Kärrtorv bildas på gyttja och lera (sjöar som vuxit igen). Kärrtorv är relativt näringsrik och kan odlas på.

Mossetorv bildas ovanpå kärrtorven och är till stor del vitmossa. Mossetorv är näringsfattig och används till jordtillverkning.

Kan läsa mer om detta i boken!

22
Q

Vad har Sydvästra Skåne för jordarter?

A
  • Sydvästra Skåne har huvudsakligen varit ovanför HK

- har moränlera, leran har bildats i isdämda sjöar

23
Q

Vad har södra sveriges kambrosilurområden för jordart? (Gotland, Öland)

A

Finkornig morän, glacial och postglacial lera med kalkinnehåll

24
Q

Vad har nordvästra Svealand för jordart?

A
  • ovanför HK
  • morän dominerar och torvmarker har stor utbredning
  • finkorniga sediment finns i dalgångar

TN0327 (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions