Odlingssubstrat

Question 1

Vilka två funktioner har ett substrat?

Answer 1

1. Lagra näring

2. Fysiskt stabilisera växten

Question 2

Förklara skillnaden mellan inerta- och icke-inerta substrat

Answer 2

Inerta substrat deltar inte i kemiska processer, t. ex sand, glas och stenull

Icke-inerta substrat kan frigöra näringsämnen eller växtskadliga ämnen, t. ex organiska material (t. ex de med vulkaniskt ursprung)

Question 3

Vilka kriterier finns det för bedömning av ett substrat?

Answer 3

1. Biologiska
2. Fysikaliska
3. Kemiska

Question 4

Vilka är de biologiska kriterierna för bedömning av substrat?

Answer 4

• Frånvaro av patogener. Framställning sker vid mycket hög värme vilket tar död på patogener, men följande logistiska stegen såsom lagring, transport och hantering är också avgörande för att förhindra smitta.
• En del odlingssubstrat ångas för att kunna återanvändas (t. ex stenullsmattor och pimpsten) efter kulturens slut. Men vid produktion av småplantor ska helst helt nytt substrat användas.
• Frånvaro av ogräsfrö, herbicider osv

Question 5

Vilka är de fysikaliska kriterierna för bedömning av substrat?

Answer 5

1. Torr skrymdensitet - massan torrt substrat dividerat med totalvolymen
2. Porositet - porstorleks fördelningen. Detta är avgörnade för substratets vattenhållande förmåga och luftkapaciteten. Det finns både öppna och stängda porer, de öppna porerna är väsentliga för växters luft- och vattenförsörjning.
3. Vattenhållande förmåga
4. Luftkapacitet

Vidare ska vattnet vara växttillgängligt, dvs den ska inte vara för hårt bunden

Question 6

Vilka är de kemiska kriterierna för bedömning av substrat?

Answer 6

1. Växttillgängliga näringsämnen - låg halt av näringsämnen gör det lättare att kontrollera näringstillförseln
2. Katjonbyteskapacitet - varierar med pH.
3. Salthalt - ska vara låg för substrat som används för markobunden odling- Vid högt ledningstal => spurway-analys
4. halt av överflödig/skadliga ämnen

Question 7

Hur kan man dela in de oorganiska substrat?

Answer 7

1. Primära - genomgår en mekanisk bearbetningsprocess, t. ex sönderdelning till lämplig fraktion före användning
2. Sekundära - framställe med oorganiska produkter som utgångsmaterial, omfattar ofta uppvärmning till mycket höga temperaturer

Question 8

Ge exempel på några primära oorganiska substrat

Answer 8

Grus, stenkross och glas - alla inerta
Material av vulkanisk ursprung, t. ex pimpsten, lavatuff och zeolit. Dessa har hög porositet och är INTE inerta! Kan återanvändas till efterföljande kulturer
Lera - används inte som enskilt odlingssubstrat utan som tillsats för att förbättra förmågan att hålla vatten och öka katjonbyteskapaciteten.

Question 9

Ge exempel på några sekundära oorganiska substrat

Answer 9

Stenull, vermikulit, perlit, expanderad lera (lättklinker, leca) och glasull

Question 10

Hur kan man dela in de organiska substraten?

Answer 10

1. Primära - genom gått en mekanisk bearbetningsprocess, t. ex torv
2. har stabiliserats kemiskt eller mikrobiellt (kompostering eller förmultning)

Question 11

Berätta lite om torv

Answer 11

Torv delas in efter humifieringsgraden (von-Post-skalan).
Låg humifieringsgrad kallas vittorv och är ljusbrun.
Hög humifieringsgrad kallas svarttorv och är svart-brun

H1 - H10 är ok för odling, torv högre än H6 har höga salthalter och är olämplig för odling. Även mossens urpsrungsmiljö spelar roll

Question 12

Berätta lite om bark

Answer 12

Bark är det näst största råmaterialet för substratframställning efter torv. Kan användas färsk (marktäckning) eller som barkkompost (t. ex till orkidéer). Kompostering förbättrar bark som substrat och det finns krav på återkommande tillförsel under kulturens gång