Jordarnas egenskaper (ELG)

Question 1

Vilka olika egenskaper har jordar?

Answer 1

1. Specifik yta
2. Adsorberade förmåga
3. Svällning
4. Plasticitet och kohesion

Question 2

Vad är den specifika ytan?

Answer 2

• den specifika ytan ökar när storleken på partiklarna minskar
• den specifika ytan har en vattenhållande förmåga (molekylerna sätter sig på ytan)
• har en förmåga att attrahera och binda näring och andra joner
• frigör näring genom vittring
• mängden mikroorganismer ökar
• gör det möjligt för jordpartiklar att “hålla ihop” och bilda aggregat

Question 3

Jordarter delas in i två huvudgrupper, vilka?

Answer 3

1. Mineraljordarter. Delas in i sorterade och osorterade jordarter. Utgörs framförallt av morän men kan också vara rasmassor och lösa avlagringar som bildas genom vittring av berggrunden.
2. Oraganogena jordarter, t. ex torv, gyttja och sjödy

Question 4

Vad är kolloider?

Answer 4

Kolloider är de allra minsta partiklarna i marken och består vanligen av ler- och humuspartiklar.

Kolloider har stor specifik yta eftersom de är mycket små (< 0,002 mm)

Kolloider är laddade, oftast negativt laddade

Kan binda eller repellera vatten

Binder större markpartiklar till aggregat

Question 5

Vad menar med markstruktur? Vilka två olika strukturer finns det och vad är skillnaden mellan dessa?

Answer 5

Markstruktur handlar om på vilket sätt markens primärpartiklar är lagrade och förenade med varandra.

1. Enkelkornstruktur - primärpartiklarna ligger lagrade var för sig. T. ex en ren sand befinner sig i enkelkornstruktur. MEN den kan innehålla kolloider, större mängder kolloider gör att det kan uppstå aggregat
2. Aggregatstruktur - partiklarna klumpar ihop sig och dessa klumpar fungar som större partiklar.

Question 6

Berätta lite om enkelkornstruktur

Answer 6

• lätta och homogena jordar
• olika kornstorlekar ofta blandade
• svaga bindningar mellan markpartiklarna
• jordarna utsatta för vatten- och vinderosion!
• markens porer för små för att tillåta en god rottillväxt
• markens porer tillräckligt stora för att jorden ska vara lättdränerad

Question 7

Berätta lite om aggregatstruktur

Answer 7

• mullrika eller lerrika mineraljordar
  mullämnen och ler kittar ihop de finare mineralpartiklarna
• gynnsam fördelning mellan stora och små porer
• ler- och/eller mullhalten bestämmer OM aggregat kan bildas och hur starka aggregaten blir
• om jorden innehåller stabila aggregat blir strukturen god

Question 8

Berätta lite om grusjord (2-20mm)

Answer 8

Grusjord är ur odlingssynpunkt betydelselösa

Svårt att hålla kvar vatten

Nästan helt fria från näringsämnen

Varma och lättdränerade

Sliter hårt på jordbearbetningsredskap

Question 9

Berätta lite om sandjord (0,2-2mm)

Answer 9

Finns sorterade vid kuster och vid rullstensåsar eller gamla deltan - ofta mullfattiga och saknar ler. Sandig morän är en av de vanligaste jordarterna i sverige

Lågt näringsinnehåll samt stor risk för utlakning, liten specifik yta

Varm och torkar upp fort

Genomsläppliga och självdränerande

Question 10

Berätta lite om grovmojord (0,06-0,2mm)

Answer 10

Liknande egenskaper som sandjord, men mer vattenhållande (om grundvattnet är högt kan den bli “för” vattenhållande)

Mer näringshällande än sandjord

Moig morän (och sandig morän) är de vanligaste jordarterna i Sverige

Question 11

Berätta lite om finmojord (0,02-0,06mm)

Answer 11

Hög vattenhållande förmåga

Mycket växttillgängligt vatten (inget bevattningsbehov)

Erosionskänslig och flytjordsbenägen

Kall jord pga mycket vatten (växter får problem att överleva vintern)

Hög kapillaritet –> långsam upptorkning –> uppfrysning. Kan plöja grunt på våren för att stoppa kapillariteten

Question 12

Berätta lite om mjälajord (0,002-0,02mm)

Answer 12

“Problemjordar”

Struktursvaga - dålig sammanhållning mellan partiklar –> flytjordsbenägna!

Uppfrysningsbenägna

Question 13

Berätta lite om moränlera

Answer 13

Finns i Skåne, Öland, Gotland…

Bildas huvudsakligen av kalksten, krita och skiffer (sedimentära bergarter)

Näringsrika

God struktur

Moränlera tillhör Sveriges bättre odlingsjordar

Question 14

Vad är organogent material och vilka typer av material finns det?

Answer 14

Organogent material är främst ofullständigt nedbrutna växtrester. Det finns:

1. Förna - organisk material på land, t. ex löv
2. Mull - humusformen som bildas då det organiska materialet blandas in i MATJORDEN
3. Humus - kraftigt nedbrutet organiskt material. Svårnedbrutet, ger jorden mörkbrun färg
4. Torv - svagt nedbrutet pga anaerob miljö
5. Mår - svagt nedbrutet material som blivit liggande ovanpå jorden utan att blandas in. Markdjur trivs inte pga sur miljö
6. Gyttja - organiskt material som sjunkit till botten i en vattensamling och delvis brutits ner och bäddats in i sediment. Ofta tillsammans med ler- och mjälapartiklar
7. Sjödy - består mest av kemiskt utfällda humussyror. Bildas i mycket näringsfattiga sjöar som tar emot humushaltigt vatten