Makt - perspektivet Flashcards
Vad är historiska grunden för maktperspektivet?
Sent 60-tal skedde studentrevolutioner runt om i världen som satte sig emot auktoriteter vilket ökade politiken i vardagen. Andrew Pettigrew gjorde en studie kring beslutsfattande i ett företag och efter honom fortsatte ett fokus kring detta ämne. Maktstrategier och politisk process mellan intressenter.
Vilka är de grundläggande antagandena? (6st)
- Det finns alltid intressen, agendor och målsättningar som står i motsats till varandra. Individer, grupper, organisationer och olika samhällsorgan är därför alltid i konflikt med varandra.
- Konflikter kan inte lösas. Därav går det inte att skapa effektiva organisationer
- Organisationers strukturer, formaliserade och informella processer är alltid uttryck för intressenters utövande av makt och inflytande.
- Konflikter kan inte lösas men de kan hanteras mer eller mindre rationellt.
- Konflikter behöver inte vara negativt.
- Öka sannolikheten att få igenom en viss agenda/nå specifika mål.
Vad är maktperspektivets relation till andra perspektiv?
Maktperspektivet är kritisk till struktur- och HR-perspektivets beskrivning av organisering och ledarskap. Maktperspektivet utgör en mer ideologisk kritik av andra perspektiv och populära ideer. Kan användas av alla organisationer - dock inga lösningar som gynnar alla.
Vad är maktens 3 dimensioner? (Lukes 1974)
- Beslutsmakt. Olika roller som har möjlighet att utöva makt. A har makt över B i den utsträckning som A kan få B att göra någonting som B annars inte hade gjort.
- Makten över agendan. Hur kan man styra vad som ska tas upp. Exempel att göra agendan över ett möte. Högt uppsatta chefer och kompetenta medarbetare ägnar dyrbar arbetstid åt dylika triviala frågor i stället för att behandla viktigare och kanske mer konfliktfyllda frågor.
- Manipulation - makten över tanken. Påverkan över hur vi tänker och definierar saker. Synligt och osynligt, mer indirekt svårt att undersöka. Visst överlapp till symbolperspektivet. Svår att analysera.
Pfeffers modell om konflikt och maktkamp beskriver 3 orsaker till konflikt samt 2 övergångar till öppna maktkamper, vilka är dessa?
Orsaker till konflikt: 1) Olika omgivningar, folk i samma organistion tillhör olika avdelningar och har därav olika mål och olika uppfattningar om orsaksverkan. 2) Arbetsdelning leder till ömsesidiga beroenden och ju mer man arbetsdelar desto mer beroende är man av varandra vilket kan leda till friktion. 3) Knappa resurser, om det finns brist på resurser kan de påverka risken för konflikt.
Övergång till öppna maktkamper beror p: Beslutets vikt och maktens spridning.
Pfeffer beskriver 3 sätt att hantera konflikter, vilka är dessa?
1) Försök skapa homogenitet och samsyn över saker - enligt maktperspektivet kan inte människor vara helt och hållet överens, men de kan vara mer eller mindre oense. En negativ del med homogenitet är att organisationen riskerar att bli trög och oföränderlig.
2) Skapa överskott av resurser. Dock tidskänslig
3) Minska eller betona beslutets vikt som lägre. Dela upp beslutet i mindre delbeslut.
Beskriv de 5 maktstrategierna av Bolman & Deal från 2013
1) Kartlägga det politiska landskapet
2) Utforma och anpassa agendan Efter maktbaserna som är mest effektiv beroende på perspektiv. Utforma ett konkret förslag, en lösning eller ett handlingsalternativ som faktiskt kan genomföras.
3) Bygga nätverk och allianser. Vilka grupperingar måste man samarbeta med?
4) Köpslå och förhandla (om olika Kompromisser)
5) Kooptera och manipulera Ex. bjuda in facken för att manipulera grupp B. Genom att kooptera motståndare kan man få dessa att ändra sina uppfattningar och intressen så att de ligger närmare sina egna.
Beskriv de 4 kategorierna i principstyrd förhandling och vad handlar den om?
Principstyrd förhandling handlar om att få ett ja från motparten.
1) Skilja på person och sakfråga. Genom att undvika personliga angrepp och kritik och istället ägna energi åt att lyssna på, bekräfta och visa hänsyn och tillgivenhet till den andra personen
2) Fokusera (motpartens) intressen. fokuserar intressen snarare än positioner
3) Generera flera handlingsalternativ. Undvika en vinna-förlora-situation
4) Hänvisa till objektiva utvärderingskriterier. Om det inte går att enas fortsätta förhandla om vilket av alternativen som är bäst, försök enas om en gemensam utvärderingsprocess.
Beskriv Cialdinis 6 principer för övertalning
1) Liketsprincipen: Ju mer lik merparten är mot dig desto större chans att du kan bli övertalad
2) Auktoritetsprincipen: Vid övertalning påvisas auktoritär roll som blir tydlig
3) Knapphetsprincipen: Värderar mer att förlora något än att vinna. Lösningen är unik som annars kan bli förlorad om man inte går med på det
4) Konsekvensprincipen: Ge löften eller delbeslut mot målet, för om man säger att man ska göra en grej, ökar chansen att man gör det om man sagt det innan
5) Ömsesidighetsprincipen: Är man trevlig är motparten också trevlig
6) Principen om social validering: Om man säger att andra gjort något så ökar viljan att man själv vill göra det
Beskriv effekterna av Tokenism av Kanter
En minoritet får stor uppmärksamhet
det uppstår en ökad kontrast mellan majoritet och minoritet/token
token/minoriteten anpassar sig till majoriteten genom assimilering eller distansering
Vilka är de tre typerna av legitim auktoritet, enligt Weber? Kan detta hjälpa oss att förstå vad som händer i organisationer idag?
1) Karismatisk: personliga egenskaper och individuella styrkor - tror på den individuella ledaren som personI dagens dynamiska och snabbrörliga miljöer kan karismatiska ledare spela en avgörande roll. Dessa ledare kan driva förändring, inspirera medarbetare och skapa en känsla av engagemang och lojalitet. Bra i startups.
2) Traditionell: härstammar ur traditioner, sedvänjor och historia. Inspirerad av religion. I organisationer med lång historia eller starka kulturella rötter kan dessa behövas. Eftersom kontinuitet och stabilitet är viktigt här.
3) Formellt rationellt: definierad av den rationellt utformade hierarkiska strukturen. Är positionen hög är makten stor, är positionen låg är makten liten
Vad handlar teorin ”oligokratins järnlag” av Michel om? Hur skulle den kunna vara relevant i en organisation idag?
Den är gjord i en studie av arbets partierna i Europa, där Michels kritiserade byråkratin. Han menad att det finns risk för att en typ av oligark skapas inom företag hos de som är i bestämmande roll. Dessa får en typ av kunskapsmonopol i toppen samtidigt som de är en ekonomisk elit och härskarklass. De högsta ledningarna samarbetar därmed med varandra för att underordna sig de arbetande klasserna och övriga.
Idag kanske det kan vara relevant eftersom att i stora organisationer centreras en typ av makt eller elit, av en liten grupp ledare.
Hur skulle ni beskriva teorin om byråkratisk kontroll och samhällets genussystem, enligt Acker? Hur skulle den kunna vara relevant i dagens organisationer?
Han menar att karriärister krävs för organisationer och att dessa oftast är män. Dessa grupper är inriktade på lycka genom att få materiell framgång. Lägger inget fokus på andra intressen som humanism eller långsiktig hållbarhet. Men denna struktur bygger på att det finns en kvinnlig stödstruktur som kan ta hand om saker utöver arbetet och organisationerna.
Hur produceras samtycke i organisationer och samhället, enligt Burawoys arbetsprocessmodell? Hur skulle den teorin kunna förklara vad som händer i olika organisationer idag?
Fokuserar på de personer eller grupper som faktiskt utför arbetet och ifrågasätter varför medarbetare går med på att faktiskt utför arbetet. Burawoy menar att ledare och ledning arbetar för att utveckla medarbetarnas kompetens. Anledningen till att medarbetare arbetar så hårt idag är för att man har accepterat den kapitalistiska roll vi alla har. Genom indirekt och strukturerad kontroll lyckas företagsledningar splittra och individualisera potentiella medarbetarkollektiv. Detta sker genom prestationsbaserad individuell ersättning, en intern rörlig arbetsmarknad, och kollektiva förhandlingar. Dessa tre mekanismer innebär att den vertikala konflikten mellan ledning och anställda omvandlas till en horisontell tävling mellan medarbetarna och en falsk känsla av frihet och inflytande.
Beskriv teorin om strukturering och självdisciplinering av Foucault. Vad skulle kunna vara ett exempel på självdisciplinering i dagens organisationer?
Foucault menar att moderna samhällen använder olika teknologier av makt för att forma individers beteende, och att makt inte bara utövas genom tvång utan även genom subtila mekanismer som internaliseras av individen.
3 sätt att skapa disciplinär makt: Strukturering, Självdisciplinering, och att vi alltid är övervakade
Vad är maktperspektivets generiska frågor?
Är: Vilka är konflikterna, råder det öppet maktspel? Varför/varför inte? Hur ser det politiska landskapet ut?
Är/bör: Hur har/kan/bör konflikter och maktkamper hanteras av olika aktörer?
Är: Maktens tredje dimension?
Majoritetens och minoriteters inflytande (Kanter)?
Legitim auktoritet (Weber) och samtycke (Burawoy)?
Elitgruppers maktutövning (Michels)?
Organisationers maktrelation och maktstrukturer individens maktrelation till meso- och makrostrukturer (Acker)?
Vad är maktperspektivets styrkor och svagheter?
Styrkor: Bryter och är kritisk mot: det rationellt optimering logiska strukturperspektivet och det oskuldsfulla konfliktfria HR-perspektivet. Större sprängkraft i att kunna skifta perspektiv. Vissa modeller kan användas enkelt, handfast. Bra för att verka för rättvisa och förnuft baserat.
Svagheter: Har människan mål som försöker uppnås eller mer omedvetet offer? Svår att byta från maktperspektivet- Cynisk bild av människans maktbegär.
Vilka är Maccobys ledartyper och hur kan vi hantera den sista?
Maccobys Freud Baserade ledartyper syftar till att varna oss för hyllning av och beundran för en viss typ av ledare.
Erotisk - förförisk. Dennas positiva saker är att den är kommunikativ, varm och har högt EQ. Men den skapar starka band och har en ovilja att förändra.
Besatt: Positivt med denna är att den är analytisk, strukturerad och uthållig. Men den är också visionslös, självkritisk och försiktig.
Narcissistisk: Positivt är att denne har stora visioner, är en krishanterare och har karisma. Men den är kritik-känslig, risktagare och ogillade.
Man kan hantera narcissisten genom att anlita en side-kick som kan leda tillsammans med den andra personen, svårt dock om inte narcissisten vill detta. Annat sätt är att genom terapi öka självreflektion
En fjärde typ kan vara marknadsföring. Denna tar in vad man säger och bryr sig mycket om andras åsikter.
