literatur Flashcards
1
Q
olika hjärtmuskler
A
- förmaksmuskler
- kamarmmuskler
- ledande muskelfinrer (ex av och sinus knutan
2
Q
syncitium
A
- finns en förmaksynticum och en kamarsynticum
- synticum är liksom kontraktila musklelceller och purkinjefinrer, det ör lisom samlingsord
3
Q
interkalerade diskar
A
- det är där gap junctions finns för att sprida signaler fårn cell till cell
4
Q
transversiella (t) tubuli
A
- i hjärtmuskelcleln och det är där aktionspotentialen fortplanatr sig
- öppnar kalciumkanaler under platåfasen
- kalcium kommer även från tubuli själv under platåfasen, mha att ca binder till mukopolysackarider ii t tubuli och då frisätter den ca
5
Q
hjärtfrekvens för förmak och kamamre, ökad hjärtfrekvens
A
- diastole (kammarens avslapp ing)- 0,6 av hjärtslaget
- vid ökad frekvens är det mest diastole som minskar cardiac output
6
Q
stelning av kamrar
A
- kamrr stelnar med åleder elelr vid sjukdoamr som orskar hjärtfribros som högt blodtryck elelr diabetes
7
Q
systole, proceess
A
- isometrsik kontraktion- trycket stiger till 80 mmhg i kamrarna
- ejektion- blod pumpas ut, delas i 2, trycket stiger till 120
. snabb ejektion (första 1/3)- 70% av blodet lämnar snabbt
. långsam ejektion (sista 2/3 resten av bldoet töms men långsamare eftersom trycket börjar jämnas ut led långsammre flöde
8
Q
diastole
A
- isometrisk relaxation- kamrarna är avslappande men inget blod komemr in frpn flrmaken tills trycket i flrmaken ör högre ön kammaren
- fyllbning, delas i 3
. snabb fyllning
. diatstaiss- långdam fyllning
. atrial systole- då förmaken kontraherar, ger bara 20% av blodet son hamanr i kammren
9
Q
volymer
A
- slutdiastolisk volym (sdv)- 110-120 ml, blod i kamamren innan kontraktion
- slagvolym- 70 ml blodet som pumpas frpn kamamren vid varje slag
- slusytolisk volym- 40-50 ml, blod kvar i akkammren efter kontaktion, då är trycket 2-3 mmhg
- ejektionsfraktion- 60%, den andel av blod frpåmn kamaren som faktiskt pumpas till kroppen
10
Q
120/80
A
- 120, systole, då artärer fylls efrtsersom kammaren kontraherar, 120 är tryck i aortan
- 80, diastole, lägst tryck i aortan, innan nästa slag, blodet har redan runnit till artärer. 80 är tryck i aortan
11
Q
hjörtats ljud
A
- första hjärtsljudet (s1)- när av klaffar stängs när kamrarna drar ihop sig, den vibrationen är lång och långvarig
- andra hjärtljudet (s2) när aorta och pulmonalklaffen stängs vid slutet av systole, snabbt snäpp
12
Q
tryck i artärer och vener, arterioler
A
- artärer har högst tryck och därmed starka kärlväggar, blodet flödar här med hög hastighet
- arterioler är kanaler där artärer övergår till kapillärer
- vener har lägre tryck och därmed tunnare kärlväggar, de kan dungera som blodreservoar
13
Q
metoder för att mäta blodflöde
A
- elektromagnetisk flödesmätare
- ultraljuds doppler flödesmätare
14
Q
olika blodflöden
A
- lamiärt flöde- i raka sträckor, högre hastighet mot mitten av kärlet, vid låga hastigheter, är mer energieffektiv
- turbulent flöde- kaotiskt flöde, vid ojämna ytor och höga hastihetr
15
Q
tryckmätare, grundprincip
A
- att mäta tryck genom att omvandla den till elektrisk signal som detekteras av sensor
- olika typer är kapacittet omvandlare, induktansomvandlare och resistansomvandlare
16
Q
resistans i blodflöde
A
- hinder för blod att flöda genom kärl
- högre i systemisk än pulmonär efertsom systemisk har mindre diameter kärl
17
Q
hematokrit
A
- andel röda blodkroppar i blodet
- polycytemi (hög andel) led hög viskocitet led högt motstånd led hjärtat behöevr arbeta hårdare
- anemi (låg andel) led låg viskocitet led lågt motstånd led högre flöde men mindre syrebörign
18
Q
autoreglering
A
- vävnader anpassar motstånd för att ha konstant flöde
- exempel
. myogen respions- ökad tryck led vasokonstriktion
. metabola signaler- lågt syre led vasodialtion
. sympatisk (angiotensin 2 minsakr flöde och aitorgeg fixar det
19
Q
distensibilitet
A
- ## förmåga att töjas, vener har större och därmed kan fungera som blodreservoar
20
Q
compliance
A
- hur lätt kärlet töjs när blod flöder
- vener har 24x högre compliamce än artärer
- sympatisk sänker compliance
21
Q
pulstryck
A
- systole-diastole som blir ca 40 mmhg, blir mindre och mindre mellan artärer och kapillärer
22
Q
mätning av blodtryck
A
- stetoskop (manuell)
- oscillometrisk (automatisk)