Läkemedelsgenomgångar Flashcards
När ska vårdgivare erbjuda enkel läkemedelsgenomgång?
Vårdgivare ska erbjuda patienter >75 år som är ordinerade >5 läkemedel en enkel läkemedelsgenomgång vid (1) besök hos läkare i öppen vård, (2) inskrivning i sluten vård, (3) påbörjad hemsjukvård, (4) inflyttning i särskilt boende & (5) en gång per år i särskilt boende eller hemsjukvård.
Vad görs vid enkel läkemedelsgenomgång?
Kartläggning av vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför, vilka av dessa läkemedel patienten faktiskt använder, samt vilka övriga läkemedel patienten använder. Läkaren ska därefter kontrollera om läkemedelslistan är korrekt samt göra en bedömning av om behandlingen är ändamålsenlig och säker.
När görs en fördjupad läkemedelsgenomgång?
Den patient som efter en enkel läkemedelsgenomgång har kvarstående läkemedelsrelaterade problem, eller där det finns en misstanke om sådana problem, ska av vårdgivaren erbjudas en fördjupad läkemedelsgenomgång.
Vad ingår i en fördjupad läkemedelsgenomgång?
Då ska det för varje ordinerat läkemedel:
(1) kontrolleras att det finns en aktuell indikation för läkemedlet,
(2) behandlingseffekten värderas relaterat till behandlingens mål,
(3) bedömas hur doseringen av läkemedlet förhåller sig till patientens fysiologiska funktioner (njurfunktion),
(4) utvärderas om läkemedlets biverkningar, risken för biverkningar eller risken för interaktioner är större än nyttan med läkemedlet,
(5) nyttan med läkemedlet i förhållande till patientens övriga läkemedel och behandlingar värderas (interaktions- eller biverkningsrisker).
Vilka beslutsstöd kan man använda vid läkemedelsgenomgång?
Janusmed interaktioner, Janusmed riskprofil (biverkningar), Janusmed njurfunktion (NjuREN, dosering utifrån skattad njurfunktion), Läkemedelsportalen på intranätet, Socialstyrelsens lista över olämpliga läkemedel till äldre, FASUT3 (bok om utsättning av olika läkemedel), MedStopper (Kanadensiskt stöd för läkemedelsutsättning).
Vad ingår i läkemedelsgenomgång på akuten?
Vilka läkemedel har patienten? Vilka av dessa behöver patienten absolut behålla? Vilka läkemedel bör pausas (exempelvis NSAID/digoxin vid njursvikt)? Är det några nya läkemedel som behöver ordineras?
Först på avdelningen görs en riktig läkemedelsgenomgång enligt ovan.
Vad är läkemedel som ofta kvarstår på lista utan aktuell indikation?
Lågdos acetylsalicylsyra (antitrombos), protonpumpshämmare (sällan rekommenderat under längre tid än 8–12 veckor), SSRI, antipsykotika, vitamin B12, bisfosfonater (vanligen behandling högst 5 år), diuretika, sömnmedel.
Varför är behandlingsmål viktigt?
Desto äldre en patient är ju mer fokus på livskvalitet än målvärden. Exempelvis blodtrycksbehandling utan yrsel, blodsockerbehandling utan hypoglykemi eller aptitförlust, blodfettssänkning utan muskelvärk, smärtlindring utan kognitiv påverkan.
Vad är viktigt att tänka på vid avslutad behandling?
Avslutning ska alltid övervägas (även om annan läkare satt in läkemedlet), särskilt vid insättning av ytterligare läkemedel.
- möjliga konsekvenser vid utsättning
- utsättningsreaktion/reboundfenomen
Vilka möjliga konsekvenser av utsättning finns?
Utsättningsreaktion/reboundfenomen, läkemedelsinteraktioner (kan inträffa även vid utsättning), sjukdomsrecidiv (börja om läkemedelsbehandlingen), negativ händelse (exempelvis stroke/hjärtinfarkt vid utsättning av blodförtunnande), abstinens (vid beroendeframkallande substans).
Vad är exempel på utsättningsreaktion?
Betablockerare (antal betareceptorer uppreglerade under pågående blockad som vid utsättning leder till hjärtklappning),
PPI (ökad gastrinproduktion under pågående blockad ger gastritsymptom 1-2v efter utsättning),
SSRI (yrsel, illamående, huvudvärk, stickningar),
neuroleptika (kräkningar, yrsel, huvudvärk, takykardi, sömnsvårigheter),
analgetika mot huvudvärk (reboundhuvudvärk vid utsättning).
