Kvantitativ forskning Flashcards

1
Q

Nämn kort vad en kvantitativ forskning innebär

A
  • Insamling av numeriska data.
  • En deduktiv syn på relationen mellan teori och forskning - hypotes- och teoriprövning.
  • En viss preferens för naturvetenskapliga synsättet (positivismen).
  • En objektivistisk syn på den sociala verkligheten (yttre värld oberoende av människor).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de viktigaste stegen i en kvantitativ undersökning?

A
  1. Val av Teori
  2. Hypotes
  3. Forskningsdesign
  4. Utformning av mått på begreppen
  5. Val av plats(er) där forskningen ska göras
  6. Val av respondenter (undersökningspersoner)
    6 och 7 = urval
  7. Tillämpning av undersökningsinstrumenten för datainsamling
  8. Bearbetning av data
  9. Analys av data
  10. Resultat/slutsatser
  11. Formulering av resultat och slutsatser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innebär mätning av begrepp?

A

Begrepp = teorins byggstenar.
För att olika begrepp ska kunna användas inom kvalitativ forskning måste de mätas

Och för att komma fram till ett mått måste man ha indikatorer för begreppet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka är fördelarna med mätning av begrepp?

A
  • Gör at man kan beskriva små skillnader mellan människor när de gäller de variabler som är aktuella.
  • Ger konsistens eller följdriktigt verktyg eller måttstock för att göra den typen av skillnad.
  • Utgör grunden för mer exakta skattningar eller beräkningar av vilken relation som finns mellan begreppen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär teori i kvantitativ forskning?

A

Använder teorin i forskningen och sedan prövas teorin om den stämmer eller inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär ett flerindikationsmått och varför kan detta behövas?

A

Flera indikatorer för att mäta begreppet.

  • En kam klassificera individerna fel, ger utrymme till missförstånd och feltolkningar.
    Flera = kompenserar detta.
  • En kanske bara fångar en viss del och flera kan ge tillgång till fler aspekter av begreppet.
  • Mer detaljerade distinktioner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

“Diskutera” kring reliabiliteten i kvantitativ undersökning?

A

Bedömningen av mått på olika begrepp

Måttets och mätningens pålitlighet och följdriktighet (förväntad, naturlig) över tid.

Tre betydelser av ordet:
- Stabilitet: pröva stabiliteten hos mått.
• Ex metod är test-retest – ett test vid tillfälle 1 och sedan får samma grupp genomföra ytterligare ett test vid tillfälle 2.
Samband/korrelation är ett mått på styrkan i förhållande mellan två variabler.

• Om korrelationen är låg mellan gångerna är förmodligen måttet instabilt. Respondenternas svar är alltså i sin tur inte tillförlitliga.

• Problem med denna bedömning av denna typ av reliabilitet:
- Respondenternas svar på T1 kan påverka deras svar på T2 – kan resultera i större överensstämmelse mellan tillfällena än vad det egentligen är.

  • Intern reliabilitet: mått med multipla indikatorer. Är indikatorerna som utgör en skala eller ett index pålitliga och följdriktiga? Dvs att man måste vara säker på att indikatorerna har samband med varandra.
    Metod – split-half.

-Interbedömningsreliabilitet: överenstämmelsen mellan olika observatörer eller bedömare. Subjektiva bedömningar och tolkningar av t.ex. observationer. Risk för att det är för lite överensstämmelse mellan observatörernas tolkningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

“Diskutera” kring validiteten i kvantitativ undersökning?

A

Bedömning av mått på olika begrepp.

Om ett mått för ett begrepp verkligen mäter begreppet i fråga
Huruvida en eller flera indikatorer som utformats i syfte att mäta ett begrepp verkligen mäter just det begreppet.

  • Ytvaliditet: om måttet kan spegla innehållet i det begreppet (det begreppet handlar om)
    Utifrån ett första intryck – intuitiv process.
  • Samtidig validitet: i vilken utsträckning mätinstrumentets resultat samvarierar med resultatet av ett annat mått som mäter samma, ett liknande begrepp
    Framkommer det något samband mellan det nya måttet på begreppet och det gamla? Inte = ifrågasätta om måttet verkligen mäter det begreppet ska mäta.
  • Prediktiv validitet: framtida kriterium.
  • Begreppsvaliditet: överensstämmelsen mellan den teoretiska och operationella definitionen.
  • Konvergent validitet: bedömning av validiteten hos ett mått utifrån en jämförelse med andra mått på begreppet som utvecklas med hjälp av andra tillvägagångssätt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka intersseområden finns det?

A
  • Mätning av begrepp.
  • Kausalitet
  • Generalisering
  • Replikerbarhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilken är vanligt kritik av kvantitativ forskning?

A
  • Man ignorerar eller tar inte hänsyn till det faktum att människor tolkar den värld de lever i, vilket inte är fallet för naturvetenskapens objekt.

Pga av den objetivistiska och positivistiska synen

  • Koppling mellan forskning och vardag försvåras.
  • Statisk bild
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär ett urval och nämn två andra begrepp för detta

A

Ett urval innebär en del av den totala populationen.

Stickprov och sampel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka två urvalsmetoder är vanligast inom kvantitativ forskning?

A

Sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär sannolikhetsurval och vad kan ett skevt urval bero på?

A

Ett urval som gjors på slumpmässig grund, vilket ökar att urvalet representerar den population stickprovet drogs ifrån.

  • Ett icke slumpmässigt eller sannolikhetsbaserad urvalsmetod användes.
  • Urvalsramen var bristfällig.
  • Vissa respondenter i samplet vägrar delta eller kan inte nås (bortfall).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka typer av sannolikhetsurval finns det?

A
  • Obundet slumpmässigt urval
  • Systematiskt urval
  • Stratifierat slumpmässigt urval
  • Klusterurval i flera steg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär ett obundet slumpmässigt urval?

A

Varje enhet i populationen har samma möjlighet att komma med i urvalet.

  1. Definiera populationen.
  2. Välj ut eller utforma en urvalsram (kriterium).
  3. Bestäm urvalsstorleken.
  4. Gör en förteckning över alla enheter som ingår i populationen och numrera dem.
  5. Generera slumpmässiga siffror – väljer urvalet.
  6. De enheter som har de siffror som dragits ut kommer utgöra urvalet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad innebär ett systematiskt urval?

A

Väljer enheter direkt från urvalsramen utan att använda någon slumptalstabell.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad innebär ett strafierat slumpmässigt urval?

A

Stratifierar (delpopulationer) populationen utifrån ett visst kriterium där man eftersträvar att variationen inom varje stratum är liten eller måttlig.

Sedan gör man antingen ett obundet slumpmässigt urval efter ett systematiskt urval från vart och ett av de strata.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär ett kluserurval i flera steg?

A

Populationen delas upp i undergrupper (kluster) varefter ett slumpmässigt urval i vanligen två steg görs.
1. Ett slumpmässigt urval av klustren väljs
2. Ett slumpmässigt urvals enhet väljs ur vart och ett av de valda klustren.

Exempel högskolorna och universiteten.

19
Q

Vad är utmärkande för sannolikhetsurval?

A

Den information man har från ett slumpmässigt urval går att dra slutsatser om den populationen som man dragit stickprovet från. Man kan generalisera resultatet som fåtts från stickprovet till hela populationen.

20
Q

Vad innebär urvalsstorleken och vad påvärkar/bör man tänka på vid detta?

A

Handlar om hur stort urvalet bör vara eller om ett visst stickprov är tillräckligt stort.

Absoluta storek och inte relativa storlek som är av vikt.

Ju mindre man vill att samplingsfelet ska vara, desto större måste stickprovet vara.

  • Tid och pengar
  • Hur stort bortfall kommer vara.
  • Populationens heterogenitet
  • Analysform
21
Q

Vad innebär icke-sannolikhetsurval?

A

Det är ett paraplybegrepp för de former av urval som inte gör utifrån sannolikhetsprinciperna som beskrivits.

22
Q

Vilka typer av icke-sannolikhetsurval finns det?

A

Bekvämlighetsurval
(tillfällighetsurval)
- sådana personer som för tillfället råkar finnas tillgängliga för forskaren.
Svårigheter att generalisera.

Snöbollsurval
- initialt få kontakt med ett mindre antal människor som är relevanta för undersökningen och använder dessa för att få kontakt med ytterligare respondenter.
Osannolikt att urvalet skulle vara representativt för populationen.

Kvoturval
- målet är att ge ett stickprov som speglar populationen i termer av den relativa fördelningen av individer i olika kategorier.
- görs utifrån egenskapers finns i populationen.
Ej på slumpmässigt sätt och kan ej vara representativt.

23
Q

Vad finns det för typer av sannolikhetsurval?

A
  • Obundet slumpmässigt urval.
  • Systematisk urval.
  • Stratifierat slumpmässigt urval.
  • Klusterurval i flera steg.
24
Q

Vad innebär bekvämlighetsurval?

A

Urvalet består av sådana personer som för tillfället råkar finnas tillgängliga för forskaren.

25
Q

Vad innebär ett snöbollsurval?

A

Initialt få kontakt med ett mindre antal människor som är relevanta för undersökningen och använder dessa för att få kontakt med ytterligare respondenter.

Osannolikt att urvalet skulle vara representativt för populationen.

26
Q

Vad innebär ett kvoturval?

A

målet är att ge ett stickprov som speglar populationen i termer av den relativa fördelningen av individer i olika kategorier.

Ej på slumpmässigt sätt och kan ej vara representativt.

27
Q

Vilka källor/metoder för att insamling av data är vanligast inom kvantitativ forskning?

A

Strukturerade intervjuer- enkäter- och observationer

28
Q

Vad innebär strukturerade intervjuer?

A

Går ut på att en intervjuare ställer frågor till en respondent utifrån ett i förväg fastställt intervju-eller frågeschema.

Målet är att kontexten för samtliga intervjuer ska vara detsamma – möter samma frågestimuli.

Säkerställer att varje respondents svar kan sammanställas på ett jämförbart sätt.

29
Q

Hur utformas strukturerade intervjuer?

A

Frågorna formuleras på samma sätt och i samma ordning som står i frågeschemat
Frågorna är ofta mycket specifika, och ofta slutna frågor - svarsalternativ.

30
Q

Varför är slutna frågor bra i strukturerade intervjuer?

A

Man behöver inte bekymra sig om huruvida intervjuaren skiljer allt det som respondenten säger eller feltolkar det som sägs. (Finns dock nackdelar).

31
Q

Nämn fyra intervjusituationer

A
  • Fler än en respondent – gruppintervju och fokusgrupp (sällan i strukturerade intervju).
  • Fler intervjuare – mycket sällan, inte till någon fördel för den strukturerade intervjun.
  • Interbju på telefon (fördel - biligare och inte intevjueffekten, nackdel - bara de som har telefon och kan ej vara långa samt större bortfall).
  • Datorstödda intervjuer – frågorna visas på datorskärmen (skriver och fyller i på datorn).
32
Q

Vad ska man tänka på vid strukturerade intervjuer?

A
  • Att ha en klar bild av frågeschemat
  • Att beskriva undersökningens syfte och upplägg för respondenten.
  • Att skapa en tillitsfull relation.
  • Att ställa frågor – exakt samma frågor (formuleringen och sättet att ställa frågor)
  • Registrering av svaren – hänföra respondenternas svar till en eller flera av ett antal givna kategorier.
  • Tydliga instruktioner
  • Frågornas ordningsföljd – hålla sig till den ordningsföljd som frågeschemat anger.
    -Sonderings/uppföljningsfrågor.
  • Att antyda eller föreslå ett svar – alla respondenterna ska få samma svarsalternativ presenterade för sig.
  • Att avsluta intervjun – tacka för att man fått ta deras tid.
33
Q

Vad finns det för problem med strukturerade intervjuer?

A
  • Intervjueffekten - egenskapern hos intervjuaren påverkar.
  • Skevhet i svaren eller svarstendenser - Ja och nejsägande eller social önskvärdhet
34
Q

Vad innebär enkäter i kvantitativa undersökningar?

A

Olika typer - epost, post (brev), webben eller utdelning till en klass.

fördelar jämfört med strukturerade intervjuer:
- billigare och snabbare.
- ingen intervjueffekt.
- ingen variation vad gäller intervjuaren (t.ex. tonläge).

Nackdelar jämfört med strukturerade intervjuer:
- kan inte hjälpa.
- ej ställa uppföljningsfrågor.
- kan ej vara allt förmånga frågor som kan anses oviktiga.
- ser hela enkäten.
- alla frågor passar inte i en enkät.
- vet ej vem som inte svarat.
- ingen tilläggsinformation eller data.
- inte för många frågor.
- större bortfall.

35
Q

Hur ser utformningen av enkät ut?

A
  • En enkät ska inte vara för tät – ska se så kort eller så tunn ut som möjligt.
  • Tydlig presentation – layouten lockande och lätt att besvara.
  • Vertikala eller horisontella svarsalternativ på slutna frågor.
  • Tydliga instruktioner om hur svarandet ska gå till – kryss, stryka under, ringa in, stryka över de som inte stämmer m.m.
  • Hålla samman fråga och svarsalternativ
36
Q

Vad innebär det att ställa frågor i kvantitativa undersökningar?

A

Att ställa och formulera frågor vid strukturerade intervjuer och enkäter.

Ofta slutna frågor med fastställda svarsalternativ som respondenterna ska välja mellan.

Det finns också olika typer av frågor, t.ex. personliga faktafrågor, kunskapsfrågor eller frågor som rör åsikter samt de som rör normer och värderingar.

37
Q

Vilka regler finns det för formuleringen och utformningen av frågor

A

Generella tumregler
- Ha alltid undersökningens syfte och frågeställning i åtanke
- Vad är man ute efter?
- Hur skulle man själv besvara en viss fråga?

Specifika regler för frågornas utformning
- Undvik mångtydiga eller oklara termer.
- Undvik långa frågor.
- Undvik dubbla frågor.
- Undvik mycket generella frågor.
- Undvik ledande frågor.
- Undvik flertydiga frågor.
- Undvik frågor som innehåller negationer.
- Undvik tekniska uttryck.
- Har respondenterna den kunskap som behövs för att kunna svara?
- Se till att det alltid finns en överensstämmelse mellan en sluten fråga och svarsalternativen.
- Se till att de svarsalternativ som finns för en sluten fråga i balans med varandra.
- Minnesproblem.
- Välj ett eller flera svarsalternativ.
- Neutralt eller ”Vet inte” som alternativ.

38
Q

Vad innebär sturkturerade observationer?

A

Det är en metod som rör systematiska iakttagelser av individers beteende på grundval av kategorischema.

39
Q

Vilka fördelar finns det med strukturerade observationer?

A
  • Möjliggör en direkt observation/iakttagelser av beteendet.
  • Drar slutsatser utifrån respondenternas utsagor.
  • Minskar problemet med att respondenterna inte är sanningsenliga eller minnesfel hos respondenterna.
40
Q

Vilka olika strategier finns det för observation av beetende?

A
  • Registrerar i termer av olika händelser – man väntar på att någonting ska hända och sedan noterar man detta strax efteråt.
  • Observera och notera det som sker i korta tidsintervaller.
  • Observera och registrerar beteendet under en förhållandevis lång tidsrymd – iakttar och skriver praktiskt taget kontinuerligt ner det som sker.
41
Q

Hur ska urvalet se ut?

A

På ett slumpmässigt sätt.

42
Q

Nämn kritik mot strukturerade observationer

A
  • Det finns en risk att man anlägger ett potentiellt felaktigt eller irrelevant perspektiv på den miljö som studeras.
  • Det är sällan lätt att få fatt i avsikterna bakom beteendet.
  • Det finns en tendens som innebär att den genererar mängder av data – det kan vara svårt att koppla samman dem för att få en generell bild.
  • Ibland bortser från den kontext som beteendet utförs i.
43
Q

Vad innebär en innehållsanalys?

A

Är en metod som rör analys av dokument och texter där man på ett systematiskt och replikerbart sätt vill kvantifiera innehåller utifrån kategorier som utformats i förväg.
Används för att dra slutsatser om innehållet i texter främst.

44
Q

Hur sker urvalet i innehållsanalyser?

A
  • Urval av medier
  • Urval av tidsperiod eller datum