Att läsa statistik Flashcards

1
Q

Vad innehåller den offeciella kriminalstatistiken och “vem” ansvarar för den

A

Brottstatistiken
Lagföringsstatistiken
Kriminalvårdsstatistiken
Återfallsstatistiken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innehåller brottsstatistiken?

A

Uppgifter om anmälda brott, uppklarade brott och personer misstänka för brott.

  • Brott som anmälds och sedan registerats av polisen, tull eller åklagare.
  • Misstänkta personer - skäligen misstänkt och även efter utredningen kvarstår misstanken.
  • Brottsdeltagande - delas upp i uppklarade och ouppklarade brott
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad innehåller lagföringsstatistiken?

A

Lagförda personer som utgår ifrån domar som dömts av tingsrätten, strafföreläggande och åtalsunderlåtelser.

  • Innehåller uppgifter om kön, ålder, påföljd, region, uppgifter om gärningen (preparat och mängd).

OBS! De som har frikänts vid överklagande tas inte bort från statistiken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innehåller återfallsstatistiken?

A

Redovisar lagförda personer som återfallit i brott inom 1 och 3 år.

  • Visar uppgifter om kön, ålder och tidigare belastning.

OBS! Kan bara visa inom ramen för den regisserade återfallsbrottsligheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innehåller kriminalvårdsstatistiken?

A

Redovisar personer intagna på kriminalvårdsanstalten , viss statistik om personer intagna i häktet och personer övervakade inom frivården.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kan man använda kriminalstatistiken till?

A

Att ta reda på:
- Vilka brott som registeras och hur utvecklingen ser ut.
- Vad som görs åt brotten och vilka beslut polisen fattar.
- Vilka personer som misstänkts för brott och hur utvecklingen ser ut.
- Vad åklagarn och tingsrätterna gör med de brott och personer som överlämnas till dem.
- Vad kriminalvården gör.
-Hur många personer som återfaller i brott.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på vilka frågor statistiken över anmälda brott kan ge svar på

A
  • Vilka händelser som anmälts som brott.
  • De händelser som blivit regisserade av rättsväsendet.
  • Hur dessa utvecklas.
  • När det regisserade brottet begåtts (månad, kvartal, år).
  • Var det registerde brottet begåtts (län, kommun, stadsdel).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ge exempel på vilka frågor statistiken över uppklarade brott kan ge svar på

A
  • Vilka brott som klaras upp (OBS polisärt kartläggande).
  • Vilken typ av uppklaring (personuppklaring, teknisk uppklaring).
  • Relationen mellan antalet brott som klaras upp ett visst år och antalet anmälda brott som anmälts samma år = uppklaringsprocenten.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ge exempel på vilka frågor statistiken över misstänkta personer kan ge svar på

A
  • Vilka personer som ansetts skäligen misstänkts (kön och ålder).
  • Vilka brott dessa personer skäligen misstänkt för.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ge exempel på vilka frågor statistiken över återfall i brott kan ge svar på

A
  • Vilken mån personer som lagförts för ett brott återfaller inom respektive 3 och 1 år.
  • Vilka dessa är (kön, ålder, tidigare lagföring, dess egenskaper)
  • Hur återfallsmönstret varierar för olika brottstyper och påföljder.
  • Återfallsutvecklingen (om andelen återfall ökat eller minskat under tidsperioder).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka frågor kan statistiken över lagförda personer ge svar på?

A
  • Vilka personer som lagförts (kön och ålder)
  • Vilken påföljd dessa fått.
  • Vilket preparat och mängd om detta är aktuellt.
  • Vilken gärning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Nämn de rättsliga förhållanden som påverkar den officiella kriminalstatistiken

A
  • På vilket sätt brott definieras i lagstiftningen
  • Olika processrättsliga omständigheter som t.ex. om brottet är ett angivelsebrott eller inte, om anmälda brottet dras tillbaka.
  • Nykriminalisering, nyfefinering, ändringar i påföljdssystemet, vad som anses vara brott m.m
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Nämn de faktiska förhållanden som påverkar hur den officiella kriminalstatistiken

A
  • Legitimitetsprincipen = polisen och äklararen måste i princip utreda alla brott som kommer till deras kännedom.
  • Anmälningsbenägenheten = allmänhetens benägenhet att anmäla brott.
  • Registeringsbenägenheten - hur benägen myndigheterna (polisen) är att registrera brottet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn de statiska förhållanden som påverkar den officiella kriminalstatistiken

A

Brottsstatistiken:
- När statistiken upprättas.
- Vilken tidpunkt statistiken avser.
- Antalsräkningen av brott.
- Hur man räknar försöksbrott.
- Vad en misstänkt person räknas som.
- Ändringar i statistikrutiner.

Lagföringsstatistiken:
- Vilken ålder som en person anses straffmyndig.
- Vilken tidpunkt statistiken avser.
- Redovisningsprinciper; t.ex. brutto eller nettoredovisning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan man studera med hjälp av den officiella brottstatistiken - kortfattat

A
  • Brottslighetens nivå.
  • Brottslighetens utveckling.
  • Brottslighetens struktur.
  • Karaktäristiska gärningspersoner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad påverkar anmälningsbenägenheten?

A
  • Förtroendet på rättsvårdande myndigheter.
  • Vilket brottyp det gäller.
  • Hur nära brottsoffer och gärningsperson är.
  • Brottets grovhet.
  • Uppklaringsprocenten - tron om att det kommer klaras upp eller inte.
  • Möjligheterna till att personen får en påföljd.
  • Om man känner skam eller inte.
  • Hur stor skadan är.
  • Möjligheterna att reparera skadorna.
  • Försäkringsskyddet.
  • Synen på brott.
  • Bemötandet.
  • Praktiska konsekvenser.
  • Erfarenheten.

OBS! Faktorerna är beroende på om det är brott mot person eller förmögenhetsbrott.

17
Q

Hur räknar man ut uppklarningsprocenten?

A

Antalet anmälda brott det aktuella året delat på anmälda brott samma år angett i procent.

18
Q

Vad är personuppklarade brott vs teknisk uppklarade brott?

A

Personuppklarade = åklagaren har ansetts kunna binda en gärningsperson till brottet.

Teknisk uppklaring= utredningen av brottet har lagts ned av olika skäl (uppklarsingsgrunder)
- Brott kan inte styrkas ha begåtts.
- Gärningen anses inte vara brott.
- Det finns ingen som kan binda en gärningsperson till brottet.
- Den skäligen misstänkta är minderårig

19
Q

När upprättas brottsstatistiken?

A

Statistiken upprättas vid anmälan till polisen.

Detta innebär att man får något fler anmälda brott än om man skulle välja efter en genomförd utredning eftersom en del anmälningar inte visar sig vara brott, eller ska omrubriceras till ett annat brott.

20
Q

Vid vilken tidpunkt avser brottsstatistiken?

A

Uppgifterna kan registeras vid efter tidpunkten då anmälan gjorts eller vid tidpunkten då brottet begicks.

Vid anmälan - samtliga brotts registeras de år som brottet anmäls och inte då det faktiskt begicks.
Det betyder att om man anmäler en rad olika brott som har begåtts under fem års tid kommer alla dessa brott registeras under det år då anmälan gjordes.

21
Q

Hur räknas antalet brott i brottstatistiken?

A

Vid seriebrott räknas varje specificerad händelse som ett brott = extensiv antalsräkning.
Flera brott vid samma händelse - registeras varje handling.

Leder till att fler brott syns och inte bara huvudbrottet.

Vid misstänkt - en och samma person redovisas endast en gång per brottstyp (netto) och endast de som är straffmyndiga.

Brottsdeltagande - en och samma person redovisas varje gång de registeras för en viss typ av brott (bruttoredovisning)

22
Q

Hur räknas försöksbrotten i brottstatistiken?

A

Försök, stämpling och förberedelse till brott räknas som fullbordade brott vid straffansvar (dvs att brottet finns med i brottsbalken under antingen försök, stämpling eller förberedelse).

Vid t.ex. mord och våldtäkt registeras dessa skilt från fullbordade brott

23
Q

Vad räknas som en misstänkt person och hur redovisas detta i brottstatistiken?

A

Skäligen misstänkta registrera - stark misstanke för brott.
Kan göra under pågående utredning och om det visar sig att denna inte var skyldig kommer denna även komma med.
Endast de som är straffmyndiga!

24
Q

Ge mig exempel på statistikrutiner som kan ändras?

A
  • Statistikomläggningar - hur statistiken är uppbyggd (hur man räknar brott m.m)
  • Ändrad lagstiftning
25
Q

Vilken tidpunkt avser lagföringsstatistiken?

A

Vid tingsrättsbeslut (betyder att om en dom överklagas och ändras är det endast tingsrättsbeslutet som är med i statistiken).

26
Q

Hur redovisas personer i lagföringsstatistiken?
(räkning och vad som redovisas)

A

Personer som lagförts skyldiga i tingsrätten.

Genom bruttoredovisning - person kan lagföras vid flera olika tillfällen.

Frikännande redovisas inte!

Info om personerna som bedömts skyldiga till brotten (kön, ålder, region)

27
Q

Hur redovisas påföljden vid flera påföljder i lagföringsstatistiken?

A

Endast huvudbrottet redovisas!

28
Q

Nämn vilka olika felkällor som kan förekomma i statistiken

A
  • Ombrubricering av brott
  • Det visade sig att det inte var ett brott.
  • Felklassificering.
  • Skrivfel.
  • Feltolkade.
  • Felbedömningar av händelsen.
  • Felkategorisering
29
Q

Vad är viktigt att tänka på när man studerar kriminalstatistiken (fallgropar)?

A
  • Statistiken kan innehålla olika typer av felkällor.
  • Det är endast den del som kommer till polisen och andra regisserade myndigheters kännedom som kommer med.
  • Det är viktigt att hålla isär statistikområdena och inte blanda dessa vid tolkningen.
  • Vissa personer är överrepresenterade över t.ex. misstänkta pga. bruttoredovisningen.
  • Flera brott kan registeras under ett år även fast dessa har begåtts under ett annat år.
  • Året personen lagförs skiljer sig ofta med året brottet begåtts och året det anmäldes.
  • De statistiska, rättsliga och faktiska förhållandena påverkar utformningen av statistiken.
30
Q

Vad görs på sidan om den officiella kriminalstatistiken och förklara vad dessa är?

A

Offerundersökningar = belyser brottsligheten utifrån offrens sida.
Rapporterar sin egen utsatthet!

Självdeklarationsundersökningar = belyser brottsligheten utifrån gärningspersonernas sida.
Rapporterar sin egna brottslighet!

31
Q

Nämn andra statistiska datakällor för brottsligheten och förklara deras ändamål

A
  • Skolundersökningen om brott (Brå) = beskriver utsatthet för brott och delaktighet i brott bland elever i år 9 med hjälp av offer-och självdeklarationsundersökningar
  • Nationella trygghetsundersökningar (NTU, Brå) = undersöker människors utsatthet för brott, upplevelse av oro och otrygghet, förtroende för rättsväsendet, erfarenheter av kontakter med rättsväsendet (självrapporterad utsatthet, förtroende, oro mm).
  • ULF - Undersökning av levnadsförhållandena (SCB) = med hjälp av undersökningar om levnadsförhållanden kan man jämföra detta med brottsligheten för att hitta kopplingar och orsaker.
  • Patientregister (Socialstyrelsen) = med hjälp av undersökningar om patientregister kan man jämföra t.ex. den psykiska hälsan med brottsligheten för att hitta kopplingar och orsaker.
  • Dödsorsakregistret (Socialstyrelsen) = orsaker till varför folk dött - kolla det dödliga våldet.