Kvalitativ forskning Flashcards

1
Q

Nämn kort vad kvalitativ forskning innebär

A
  • En induktiv syn på förhållandet mellan teori och praktik (teorin genereras på grundval av de praktiska forskningsresultaten).
  • En kunskapsteoretisk ståndpunkt – tyngden ligger på en förståelse av den sociala verkligheten på grundval av hur deltagarna i en viss miljö tolkar denna verklighet.
  • En ontologisk ståndpunkt där sociala egenskaper är resultatet av ett samspel mellan individer och av företeelser som finns ”där ute”.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka metoder ingår i en kvalitativ undersökning?

A

Etnografi/deltagande observationer

Kvalitativa intervjuer

Fokusgrupper

Språkbaserade metoder för insamling och analys av kvalitativ data

Använder sig ofta av flera olika metoder i en och samma undersökning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka är de viktigaste stegen i kvalitativa undersökningar?

A
  1. Generella forskningsfrågor
  2. Val av relevanta platser och undersökningspersoner.
  3. Insamling av relevanta data.
    4 Tolkning av data.
  4. Begreppsligt och teoretiskt arbete
    a) insamling av ytterligare data
    b) specificering av frågeställningarna
  5. Formulering av forskningsrapporten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad innebär teori i en kvalitativ forskning?

A

Behandla teori som något som uppkommer ur data – grundad teori (teori som har sin grund i data som har samlats in och analyserats på ett systematiskt sätt under forskningsprocesser).

Induktivt synätt - teoribildning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär begrepp i kvalitativ forskning?

A

Vanligtvis är mått på begreppen inte någon viktig faktor.

Skiljer mellan definitiva och sensitiva begrepp.

Många kvalitativa forskare utgår ifrån en generell beskrivning av ett begrepp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

“Diskutera” kring reliabilitet i kvalitativ forskning?

A
  • Extern reliabilitet = I vilken utsträckning en undersökning kan upprepas (replikeras).
    Svårt att uppfylla detta kriterium i kvalitativ forskning eftersom det är omöjligt att frysa en social miljö och de betingelserna. Behöver gå in i en liknade social roll som den första forskaren istället.
  • Intern reliabilitet = Medlemmarna i ett forskningslag kommer överens om hur de ska tolka det de ser och hör.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

“Diskutera” kring validitet i kvalitativ forskning?

A

Frågan om validitet blir egentligen inte något som är av speciell betydelse för sådana undersökningar.

  • Intern validitet = Ska finnas en god överensstämmelse mellan forskarens observationer och de teoretiska idéer som denne utvecklar (den långvariga närvaron och delaktigheten gör detta möjligt).
  • Extern validitet = Den utsträckning i vilken resultaten kan generas till anda sociala miljöer och situationer. Utgör ett problem.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka alternativa kriterier finns det för bedömning av kvalitativa undersökningar?

A
  1. Tillförlitlighet
  2. Äkthet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär tillförlitlighet och vilka delkriterier finns det?

A
  1. Trovärdighet (intern validitet) = hur troliga eller sannolika resultaten är.
    Ett sätt att pröva detta – låta personer som är en del av den sociala verkligheten som studeras bekräfta att forskaren uppfattat verkligheten på rätt sätt (respondentvalidering).
  2. Överförbarhet (extern validitet): om resultaten kan tillämpas i andra kontexter
    Kvalitativa forskare uppmanas producera fylliga och täta beskrivningar av de detaljer som ingår i en kultur. Dessa beskrivningar förser andra personer med en databas med vars hjälp de kan bedöma hur pass överförbara resultaten är till en annan miljö
  3. Pålitlighet (reliabilitet): om man får likartade resultat även vid ett annat tillfälle.
    Säkerställer att det skapas en fullständig och tillgänglig redogörelse för alla faser av forskningsprocessen. Granskare (kollegor) ska sedan bedöma kvaliteten på de procedurer som valts.
  4. Styrka och konfirmera (objektivitet): om forskaren har haft kontroll över sina värderingar så att de inte har påverkat undersökningen på ett avgörande eller skevt sätt.
    Utifrån insikten att det inte går att få en fullständig objektivitet i forskning ska de istället säkerställas att forskaren agerat i god tro. (Inte medvetet låtit personliga värderingar eller teoretisk inriktning påverka utförandet av och slutsatserna från en undersökning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad betyder äkthet och vilka 5 kriterier innhåller den?

A
  1. Rättvis bild: av de olika åsikterna och uppfattningarna.
  2. Ontologisk autencitet: hjälper undersökningen de medverkade personerna att få en bättre förståelse av sin sociala situation och den sociala miljön de lever i?
  3. Pedagogisk autencitet: har undersökningen bidragit med en bättre bild av hur andra personerna i miljön upplever saker och ting hos deltagarna.
  4. Katalytsik autencitet: har undersökningen gjort att de medverkande förändrat sin situation?
  5. Taktisk autencitet: har undersökningen gjort att deltagarna fått bättre möjligheter att vidta de åtgärder som krävs?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nämn fyra (andra) tänkbara alternativ till reliabilitet och validitet

A
  • Sensitivitet när det gäller kontexten – både angående den sociala miljön samt potentiellt relevanta ståndpunkter och etiska frågeställningar.
  • Engagemang och stringens – ett gediget engagemang i forskningstemat, nödvändiga färdigheter.
  • Tydlighet och sammanhang – forskningsmetoderna ska vara specificerade, argumenten ska vara klart uttryckta och förhållningssättet sa vara reflekterande.
  • Effekt och betydelse – vikten av att få en effekt på och betydelsen för teorin.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka intressen kan en kvalitativ forskare ha?

A

• Att uppfatta en situation på samma sätt som undersökningspersonerna – ”se världen genom andras ögon”.

• Beskrivning och betoning av kontext – inte enbart beskrivningar utan också förklaringar. Tolkar utifrån den kontexten det förekommer i.

• Tonvikt på process – ett intresse av att beskriva hur skeenden och mönster utvecklas över tid. Starkt fokus på förändring och utveckling.

• Flexibilitet och viss brist på struktur – Låta strukturen vara minimal (öka möjligheten att på ett riktigt sätt fånga perspektiv som de studerade personerna omfattar), inte inskränka eller begränsa undersökningarna alltför mycket (formulera generella och inte specifika frågeställningar), ostrukturerade inslag, möjligheten att ändra inriktning och fokus under undersökningens gång.

• Begrepp och teori med sin grund i data – begrepp och teorier något som de kommer fram till på ett induktivt sätt utifrån de data som samlas in.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken kritik finns det av kvalitativ forskning?

A
  • Kvalitativ forskning är alldeles för subjektiv.
  • Svårigheter att replikera en undersökning.
  • Problem med generalisering.
  • Bristande transparans.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kan man göra urval på i kvalitativ forskning (urvalsnivåerna)?

A
  • Kontexturval = situation/områden
  • Urval av deltagarna = befolkning/grupper/individer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad finns det för urval i kvalitativ forskning?

A

Målstryda urvalsmetoder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka typer av målstyrda urvalsmetoder finns det samt beskriv dessa.

A
  • Urval av extremfall eller avvikande fall: urval som är ovanliga eller som ligger i utkanten av en viss dimension som är av intresse.
  • Urval av ett typiskt fall: väljer ett fall för att exemplifiera en dimension som är av intresse.
  • Urval av ett kritiskt fall: väljer ett centralt eller avgörande fall som möjliggör logiska slutsatser om en förseelse som är av intresse.
  • Urval med så stor variation som möjligt: väljer ett urval för att säkerställa en maximal variation i termer av en dimension som är av intresse.
  • Kriteriestyrt urval: väljer ut alla enheter som uppfyller ett eller alla kriterier
  • Teoretiskt urval: upptäcka kategorier och deras egenskaper och visa hur deras ömsesidiga relationer kan ingå i en teori.
  • Snöbollsurval: väljer en liten grupp personer som är av relevans för forskningsfrågorna; dessa nu valda personer föreslår därefter andra deltagare som har erfarenheter eller egenskaper som är relevanta för undersökningen.
  • Tillfällighetsurval: utnyttjar möjligheter att samla in data från vissa individer som man inte har kunnat förutse en kontakt med dessa men de kan e data som är av relevans för forskningsfrågan. (tar de som av tillfället finns tillgängliga)
  • Stratifierat målstyrt urval: ett urval av vanligtvis typiska fall eller individer som hör till en subkategori som är av intresse.
  • Generisk målstyrt urval: inbegriper flera av de urvalsstrategier som tas upp ovan (dock ej teoretiska urval). Handlar om att utveckla teorier och slutsatser med hjälp av datainsamlingsenheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur ser man på urvalsstorleken i kvalitativa undersökningar?

A

Går efter att uppnå teoretisk mättnad!

Det är omöjligt att veta hur många som exempelvis ska intervjuas innan man uppnått en teoretisk mättnad.

Urvalsstorleken bör generellt sett inte vara så liten att det är svårt att uppnå en datamättad, en teoretisk mättad eller en informationsredundas. Samtidigt inte så stor att det blir svårt att genomföra en djupgående fallorienterad analys.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär teoretisk mättnad?

A

Att de flesta aller alla nya viktiga händelser kan förklaras av teorin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad ska man ta hänsyn till när man bestämmer urvalsstorlek i kvalitativa undersökningar

A
  • Mättad.
  • Minimikravet för ett nöjaktigt urval.
  • Forskningens stil eller teoretiska stöd.
  • Hur pass heterogen den population är som urvalet hämtats ifrån.
  • Forskningsfrågorna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad innebär en etnografi och vad kan det också kallas?

A

Etnologi = term som rör både en metod och den skriftliga produkten (resultatet) av en undersökning som grundar sig på denna metod. Deltagande observation + skrivna produkt där man rapporterar om sin etnologiska forskning.

Deltagande observation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Nämn lite olika kännetecken för en etnografi

A
  • Ett fältarbete
  • En beskrivning av gruppen, observationer av vad som sker samt anteckningar och utformning av en slutrapport.
  • Lång tid
  • Genomför regelbundna observationer av hur de beter sig, lyssnar och deltar i samtal, intervjuar, samlar skriftliga källor, utvecklar en förståelse av gruppens kultur och av människors beteende, formulerar detaljerad redogörelse för denna miljö.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad innebär det att etnografen har en öppen respektive dold roll och vad finns det för fördelar och nackdelar med en dold forskarroll?

A

Öppen - berättar att man är forskare och saker kring detta.

Dold - talar inte om att man är forskare.

  • Fördelar: inga större problem med att få tillträde och reaktivitetseffekten minskar (ej medvetna om att denna är forskare).
  • Nackdelar:problem med att föra anteckningar, problem med att inte kunna använda andra metoder, oro och ängslan och etiska problem.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad finns det för två olika typer av miljöer och vad skiljer dessa åt?

A

Sluten eller öppen/offentlig miljö.

Svårare att få tillträde i en sluten miljö.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Nämn de olika graderna av etnografens roll från aktiv till passiv

A

Hög

  • Dold fullvärdig medlem. – hög delaktighet och engagemang!
  • Öppen och full medlem
  • Deltagande observatör.
  • Delvis en deltagande observatör.
  • Observatör och deltagare i så liten grad som möjligt
  • Icke-deltagande observatör som samspelar med personer i miljön

Låg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är fältanteckningar och nämn kort varför dessa är viktigt och vad man kan tänka på

A

Anteckningar som används för att stärka minnesförmågan.

  • Rör både den miljö som studeras och etnografens egna reflektioner.
  • Man ska skriva ner dessa så snabbt som möjligt.
  • Utförliga noteringar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Är det lätt att veta när man ska avsluta en etnografisk undersökning?

A

Nej!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad finns det för visuellt matrial i etnografin och vad kan dessa göra?

A

Fotografier och videoinspelningar.

Belyser den observerade miljön i större utsträckning.

28
Q

Vad innebär kvalitativa intervjuer?

A

Termen kvalitativ intervju används ofta för att beskriva de intervjuer som förekommer i samband med kvalitativ forskning.

Dessa tenderar att vara mindre strukturerade.

29
Q

Vad finns det för två viktiga typer av kvalitativa intervjuer?

A

Ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer.

30
Q

Vad är kvalitativa intervjuers mål?

A
  • Att vara flexibla.
  • Medverka till att få fram intervjupersonernas världsbild.
31
Q

Hur ska intervjuguiden vara i kvalitativa intervjuer?

A

Inte alltför strukturerade eller strikt och det ska finnas utrymme för flexibilitet då man ställer frågorna.

32
Q

Vad påverkar valet mellan deltagande observationer och kvalitativa intervjuer?

A

Hur pass väl de passar för de frågeställningar som ska studeras.
Deltagande studier brukar göra kvalitativa intervjuer under undersökningens gång.

33
Q

Vad är en ostrukturerad intervju?

A

Som vanliga samtal

Kan hända att bara en fråga ställs och intervjupersonen får svara och associera fritt.

34
Q

Vad är en semistrukturerad intervju?

A

• Förhållandevis specifika teman som ska beröras – men intervjupersonerna har stor frihet att utforma svaren på eget sätt.

• Behövs ej komma i samma ordning som i intervjuguiden och frågor som inte ingår får ställas ändå om det anknyts till något som sagts.

35
Q

Vad har dessa två intervjuformer gemensamt (semi & ostrukturerad)?

A

Båda är flexibla och tonvikten ligger också i hur intervjupersonerna uppfattar och tolkar frågor och skeenden.

36
Q

Hur ser intervjuguiden i en kvalitativ intervju?

A
  • Viss mått i viken ordning frågorna ska ställas.
  • Frågorna ska ställas så att de underlättar svar på frågeställningarna,
  • Begripligt språk.
  • Ej ledande frågor
  • Bakgrundsfakta
37
Q

Vilka praktiska detaljer ska man ha i åtanke vad gäller kvalitativa intervjuer?

A
  • Bekanta sig med intervjupersonernas miljö.
  • Bra bandspelare.
  • Säkerställa att intervjun sker på en lugn plats.
  • Kriterier för en bra intervjuare som t.ex. god lyssnare som är flexibel, ej kritisk och dömande och visar ej om man håller med eller tar avstånd från det personerna säger.
  • Pilotintervju?
  • Efteråt (notera; hur den gick, var den genomfördes, andra upplevelser samt miljö
38
Q

Vad för olika frågor finns det att ställa?

A
  • Inledande frågor
  • Uppföljningsfrågor (man ber de att utveckla svaren).
  • Sonderingsfrågor (följer upp och ber de att fördjupa ett svar).
  • Preciserade frågor.
  • Direkta frågor.
  • Indirekta frågor.
  • Strukturerade inpass
  • Tystnad
  • Tolkande frågor
39
Q

Beskriv kort vad telefonintervjuer, intervjuer online och på skype innebär

A
  • Intervju över telefon
  • Intervju online - typ chatta.
  • Intervju över Skype - videosamtal
40
Q

Vad är en livshistoria/livsberättelse respektive muntlig historia?

A

Livshistoria: uppmuntrar intervjupersonerna att i detalj blicka tillbaka på hela sitt liv. En form av ostrukturerad intervju som har fokus på människans hela liv.

Muntlig historia: intervjupersonerna ombeds reflektera över specifika händelser eller perioder i det förflutna. Risken för skevhet = minnesluckor och förvrängningar.

41
Q

Vad finns det för fördelar med deltagande observationer jämfört med kvalitativa intervjuer?

A
  • Har en bättre utgångspunkt när det gäller att få en bild av den sociala verkligheten genom andras ögon.
  • Måste lära sig det lokala språkbruket (språket, jargong, slang, uttrycksmässigt).
  • Kan avslöja underförstådda drag
  • Förmåga att observera beteenden.
  • Kan få tillgång till avvikande och dolda aktiviteter eftersom man vistas under en längre period.
42
Q

Vad finns det för fördelar med kvalitativa intervjuer jämfört med deltagande observationer?

A
  • Frågeställningar som svårligen låter sig studeras med observationer.
  • Möjlighet till rekonstruktion av händelser.
  • Människors liv påverkas i mindre grad.
  • Får tag i fler människor och fler situationer.
43
Q

Vad innebär fokusgrupper?

A

Det är en gruppintervju där;
- Det finns flera deltagande närvarande.
- Frågorna rör ett förhållandevis väl avgränsat område.
- Fokus ligger på samspelet i gruppen och på den gemensamma betydelsekonstruktionen.

44
Q

Vad är det för skillnad mellan fokusgrupper och gruppintervjuer?

A

Fokusgrupper är en intervjumetod med fler än en person.

Fokusgrupper brukar ha en betoning på ett visst tema eller ämnesområde som man fördjupar sig i, medan gruppintervjuer täcker många olika frågeställningar.

45
Q

Vilka är de praktiska ställningstagandena i en fokusgruppsmetod?

A
  • Hur många grupper man ska ha.
  • Gruppstorleken.
  • Hur aktiv gruppledaren ska vara.
  • Val av deltagare.
  • Att ställa frågor – i vilken utsträckning gruppledaren ska ha en färdig uppsättning frågor som gruppen ska behandla.
  • Att inleda och avsluta en fokusgrupp.
46
Q

Ge exempel på två fördelar och två nackdelar med fokusgrupper som genomförs online

A

Fördelar:
- Mycket billigare
- Distansen blir inget hinder.

Nackdelar:
- Respondenterna måsta ha tillgång till t.ex. dator.
- Respondeternas engagemanget kan vara svårare att bibehålla.

47
Q

Vilka begränsningar finns det med fokusgruppsmetoden?

A
  • Forskaren har förmodligen mindre kontroll över skeendet.
  • De data man får är svåra att analysera och man får snabbt stora datamängder.
  • Fokusgrupper är svåra att organisera.
  • Inspelningarna kräver förmodligen mer tid eftersom det är större variation (t.ex. tonläge, röststyrka, avgöra vem som är vem).
  • Pratar i mun på varandra.
  • Gruppeffekter – t.ex. tystlåtna deltagare eller sådana som inte låter andra komma till tals.
  • Deltagarna kan i en gruppintervju vara mer benägna att ge uttryck för kulturellt förväntade eller accepterade åsikter.
  • De kan skapa obehag och oro hos deltagarna.
48
Q

Vad kallas de analyser som har språket som central utgångspunkt?

A

Samtalsanalys och diskursanalys.

Båda anser att språket i sig utgör fokus för intresset och inte enbart ett medium med vars hjälp undersökningsdeltagarna kommunicerar med forskarna.

49
Q

Vad innebär en samtalsanalys?

A

Ett systematiskt angreppssätt när det gäller samtal som placerar handling inom ramen för samtalandet. Samtalen anses vara strukturerade utifrån vissa regler.

En detaljerad analys av prat som förekommer i naturlig förekommande samspelssituationer.

Mål = avslöja bakomliggande strukturer i samtal och hur man skapar ordning genom samspelet.

50
Q

Vad innebär en diskursanalys?

A

Likar samtalsanalys i flera avseenden, men det finns olika versioner av diskursanalys samt att till skillnad från samtalsanalys kan det tillämpas på andra kommunikationsformer än bara prat och samtalande. T.ex. texter.

Diskurs – ett sätt att förmedla mening.

51
Q

Vad finns det för typer av dokument som datakälla?

A
  • Brev
  • Dagböcker
  • Självbiografier
  • Tidningar
  • Tidskrifter
  • Fotografier
52
Q

Vad kännetecknar dessa dokument inom forskningen?

A
  • Kan läsas.
  • Inte har skapats speciellt för samhällsvetenskapligt syfte.
  • Finns besvarat och tillgängligt för analys.
  • Är av relevans för samhällsvetare.
53
Q

Vilka fyra kriterier finns det vid dokument som datakälla?

A
  • Autenticitet – är materialet äkta och av ett obetydligt ursprung?
  • Trovärdighet – är materialet utan felaktigheter och förvrängningar?
  • Representativitet – är materialet typiskt när det gäller den kategori den tillhör? Om inte - vilken grad det inte är typiskt
  • Meningsfullhet – är materialet tydligt och begripligt?
54
Q

Vad är personliga dokument?

A

Brev, dagböcker och självbiografier.

  • Forskarstyrd dagbok kan användas.
  • Dagböcker och brev som forskaren ej styrt.
  • Självbiografier kan börja skrivas på uppmaning av forskare.
55
Q

Vilka personliga visuella objekt finns det?

A

Fotografier som illustration, som data eller som hjälp på traven.

56
Q

Vad är officella dokument?

A

Statliga myndigheter
- t.ex. riksdagsprotokoll, policydokument, informationsbroschyrer.

Privata källor
- t.ex. årsberättelser, måldokument, pressmeddelanden, annonser och PR-material, mötesprotokoll m.m.

57
Q

Ge exempel på massmediaprodukter

A
  • Dagstidningar
  • Tidskrifter
  • Teveprogram
  • Filmer
58
Q

Ge exempel på virituella dokument

A
  • Webbplatser
  • Diskussionsgrupper online
  • Sociala medier
  • Bloggar
  • E-post
  • Sociala nätverkssidor
59
Q

Vilka två metoder finns det för tolkning av data - dokument?

A
  • Kvalitativ innehållsanalys
  • Semiotik
60
Q

Vad innebär en kvalitativ innehållsanalys?

A
  • Vanligaste tillvägagångssättet när det gäller en kvalitativ analys av dokument.
  • Sökande efter bakomliggande teman i det material som analyseras.
  • Letar efter bakomliggande teman.
  • Illustreras ofta med korta citat.
  • Revideras – ändrar.
61
Q

Vad innebär semiotik?

A

Det är läran om tecken.

  • Tal, text, kroppsspråk, ljud, bilder, symboler.
  • Hur mening skapas – den dolda meningen.
62
Q

Vad innebär en kvalitativ dataanalys?

A

Kvalitativa undersökningar genererar mycket stort och otympligt datamaterial som bygger på beskrivningar i form av fältanteckningar, intervjuskrifter och dokument.

= Detta måste analyseras

63
Q

Vilka två genrella strategier finns det för en analys av data och vad innebär dessa två?

A

Analytisk induktion =
är en metod för analys av data där forskaren eftersträvar universella förklaringar till olika företeelser genom att fortsätta med insamlingen intill dess inga fall som inte stämmer med förklaringen av en företeelse hittas (dvs avvikande eller negativa fall).

Grundad teori =
bildar teori som baseras på den data som analyserats. Mättnad uppnås när ytterligare data inte tillför något nytt.
Teoretisk urval, kodning, teoretisk mättnad, kontinuerlig jämförelse.

64
Q

Vad är tekniken kodning och vad betyder den inom kvalitativ dataanalys?

A

Kodning = den första delen av analysen i de flesta kvalitativa data.

En kod är enstaka ord/fraser som beskriver en del av en mening eller ett stycke.

65
Q

Vilka tre typer analyser av kvalitativ data finns det och vad innebär dessa?

A

Tematisk analys
- Teman - en kategori som identifierats utifrån data och som är kopplat till forskningsfokuset.
- Analys - kopplas till andra teman i materialet, koppling till litteraturen?

Narrativ analys
- Kan belysa den sociala konstruktionen av ett fenomen utifrån dess berättandeform.

Sekudär analys
- En metod där redan insamlade data kan användas för en ny form av undersökning

66
Q

Vad ska man tänka på vid redovisning av kvalitativa studier?

A
  • Teman
  • Citat – tolka citatet
  • Balans mellan hur mycket citat och hur mycket citat som finns.
67
Q

Beskriv kort vad Kvalitativ dataanalys med hjälp av NVivo är?

A

Datorstödd analys av kvalitativ data med olika program.