Kunskapsinnehåll nervsystemet

Question 1

Nervcellens uppbyggnad

Answer 1

Nervcellen, även kallad neuron, har en unik och specialiserad struktur för att utföra sin huvudfunktion, det vill säga att överföra nervimpulser.

Cellkropp (Soma): innehåller cellens kärna och de flesta organeller, huvudansvar för cellens metaboliska funktioner.

Dendriter: flera korta utskott från cellkroppen, tar emot nervsignaler från andra nervceller och överför dem mot cellkroppen.

Axon: ett längre utskott som leder nervimpulser bort från cellkroppen, kan vara täckt av myelin, ett isolerande skikt som ökar överföringshastigheten.

Axonterminaler: förgreningar i slutet av axonet.
Kommunicerar med andra celler (oftast muskel- eller andra nervceller) genom synapser.

Synaps: kopplingen mellan axonterminaler och en annan cell, här överförs nervimpulser i form av neurotransmittorer.

Funktion: Dendriter tar emot signaler.
Cellkroppen integrerar och bearbetar signalerna.
Axonet överför signalerna långväga.
Axonterminaler släpper ut neurotransmittorer för att kommunicera med andra celler.

Nervceller är specialiserade på snabb och riktad överföring av nervimpulser.
Myelinisering ökar överföringshastigheten längs axonet.
Synapser möjliggör kommunikation mellan nervceller och andra celltyper.

Question 2

Nervcellers funktion

Answer 2

Mottagning av Signal:
Dendriter tar emot elektriska och kemiska signaler från andra nervceller.

Signalintegration:
Cellkroppen integrerar inkommande signaler och avgör om en nervimpuls ska genereras.

Generering av Nervimpuls:
Vid tröskelvärdet skapas en aktionspotential i axonet.

Ledning av Nervimpuls:
Aktionspotentialen överförs längs axonet till axonterminalerna.

Signalöverföring vid Synapser:
Vid synapser frigörs neurotransmittorer från axonterminaler, vilket överför signalen till nästa cell.

Question 3

Gliacellers funktion

Answer 3

Stöd och Skydd:
Stödjer och skyddar nervcellerna genom att bilda ett stödjande nätverk och isolera dem från omgivande vävnad.

Näringsförsörjning:
Tillhandahåller näringsämnen och stödjer metaboliska behov för nervcellerna.

Avlägsnande av Avfall:
Rengöring av överflödiga neurotransmittorer och andra avfallsprodukter från nervcellernas aktivitet.

Reglering av Extracellulär Miljö:
Hjälper till att upprätthålla en stabil kemisk miljö runt nervcellerna.

Delaktiga i Immunreaktioner:
Gliaceller kan delta i immunologiska reaktioner och inflammation vid skada.

4 typer av gliaceller i CNS:
Astrocyter
Oligodendrocyter
Ependymala celler
Mikroglia

I PNS
Schwannceller
Satellitceller

Question 4

Aktionspotentialer; fortledning av nervsignaler

Answer 4

Vid Vila:
Nervcellens membran är polariserat, med en negativ laddning inuti och positivt utanför.
Spänningskänsliga kanaler är stängda.

Utlösning av Aktionspotential:
Stimulering över tröskelvärdet öppnar spänningskänsliga natriumkanaler. Inflöde av natrium gör cellmembranet depolariserat.

Aktionspotentialens Fortledning:
Aktionspotentialen fortplantar sig längs axonet till axonterminalen.
Återupprepning av depolarisation och repolarisation sker längs axonet.

Vid Synaps:
I axonterminaler frigörs neurotransmittorer för signalöverföring till nästa cell.

Question 5

Skillnad mellan myeliniserade och omyeliniserade axoner

Answer 5

Myeliniserade Axoner:
Täcker axonet i segmenterade avsnitt.
Skapas av gliaceller (Schwann-celler eller oligodendrocyter).

Fördelar:
Ökar överföringshastigheten genom saltatorisk fortledning.
Minskar energiförbrukningen.
Tex:
Långa sensoriska och motoriska axoner i ryggmärgen.

Omyeliniserade Axoner:
Myelinfrånvaro:
Saknar myelinskikt eller har mycket korta segment.

Fördelar:
Mindre energikrävande jämfört med myeliniserade.

Tex:
Små fibrer i autonoma nervsystemet.

Viktigt:
Myeliniserade axoner har snabbare signalöverföring och kräver mindre energi.
Omyeliniserade axoner har en långsammare överföring men används för mindre krävande processer.

Question 6

Signalöverföring via synapsen, synapsens uppbyggnad och synapsbearbetning (stimulerande och hämmande transmittorsubstanser)

Answer 6

Synapsens Uppbyggnad:
*Presynaptisk ände axonterminalen från den sändande nervcellen.
*Synapsspalten Smalt mellanrum mellan presynaptisk och postsynaptisk ände.
*Postsynaptisk ände Mottagande membran (ofta på en annan nervcell eller en muskelcell).

Signalöverföring:
*Aktionspotential Nervimpuls når axonterminalen.
*Neurotransmittorer Frigörs från vesiklar i den presynaptiska änden.
*Överföring till Postsynaptisk ände: Neurotransmittorerna binds till receptorer på den postsynaptiska änden.

Synapsbearbetning:
Stimulerande Neurotransmittorer:
*tex Glutamat.
*Ökar sannolikheten för att den postsynaptiska cellen genererar ett aktionspotential.

Hämmande Neurotransmittorer:
*tex GABA (gamma-aminosmörsyra).
*Minskar sannolikheten för aktionspotential i den postsynaptiska cellen.

Återupptag och Nedbrytning:
*Återupptag: Neurotransmittorer tas upp av den presynaptiska cellen för återanvändning.
*Nedbrytning: Enzymatisk nedbrytning av neurotransmittorer i synapsen.

Stimulerande och Hämmande Transmittorsubstanser:
Stimulerande Neurotransmittorer:
Exempel: Glutamat.
Effekt: Ökar nervcellens excitabilitet, vilket leder till sannolikhet för aktionspotential.
Hämmande Neurotransmittorer:
Exempel: GABA (gamma-aminosmörsyra).
Effekt: Minskar nervcellens excitabilitet, vilket minskar sannolikheten för aktionspotential.

Viktigt:
Neurotransmittorer spelar en nyckelroll i överföring av signaler mellan nervceller.
Balansen mellan stimulerande och hämmande signaler är avgörande för hjärnans funktion och reglering av nervsystemet.

Question 7

Transmittorsubstanser (noradrenalin, acetylcolin, dopamin, serotonin, glutamat och GABA)

Answer 7

Noradrenalin:
Reglerar uppmärksamhet, vakenhet och stressrespons.
Inverkar på humör och känsloläge, plats främst i det sympatiska nervsystemet.

Acetylkolin:
Viktig för muskelkontraktion, spelar roll i minnesprocesser och kognitiva funktioner.
Plats finns i neuromuskulära kopplingar och centrala nervsystemet.

Dopamin:
Belönings- och glädjereglering.
Motorisk kontroll och koordination.

Serotonin:
Reglerar sömn, humör och aptit, inverkar på känsloläge och emotionell stabilitet.
Plats förekommer i många områden i hjärnan, särskilt i raphekärnan.

Glutamat:
Huvudexcitatorisk neurotransmittor, viktig för inlärning och minne.
Plats spridd i hela hjärnan.

GABA (Gamma-Aminosmörsyra):
Huvudhämmande neurotransmittor, reglerar ångest och nervsystemets överaktivitet.
Plats finns i många områden i hjärnan.

Question 8

Neuromuskulära synapser

Answer 8

Nervimpuls:
En nervimpuls når änden av en motorisk nervfiber som är kopplad till en muskel.

Frigöring av Acetylkolin:
Vid nervänden frigörs neurotransmittorn acetylkolin från vesiklar inuti axonterminalen.

Bindning till Receptorer:
Acetylkolin diffunderar över synapsspalten och binder till acetylkolinreceptorer på muskelcellens membran (sarcolemma).

Generering av Aktionspotential:
Bindningen av acetylkolin till receptorer öppnar jonkanaler i sarcolemma.
Detta leder till en temporär förändring av membranpotentialen och skapar en aktionspotential i muskelcellen.

Kontraktion av Muskeln:
Aktionspotentialen fortsätter längs sarcolemma och genom t-systemet till sarkoplasmatiska retiklet (SR).
Kalciumjoner frisätts från SR till muskelcellens cytoplasma.

Kontraktionsfas:
Kalcium binder till troponin och möjliggör exponering av bindingsställen på aktin.
Myosin och aktin binder ihop sig och muskeln kontraheras.

Återupptagning av Kalcium:
Kalcium pumpas tillbaka in i SR när nervsignalen avtar.

Slappnande av Muskeln:
Utan kalcium minskar bindningen mellan myosin och aktin, och muskeln slappnar av.

Viktigt:
Neuromuskulära synapser är kritiska för överföringen av nervsignaler till muskler, vilket resulterar i muskelkontraktion.
Acetylkolin är huvudtransmittorn vid dessa synapser och initierar hela processen genom att öppna jonkanaler och generera en aktionspotential.

Question 9

Nervsystemets indelning ( CNS & PNS )

Answer 9

Centrala Nervsystemet (CNS):
Består av hjärnan och ryggmärgen.
Ansvarar för informationsbearbetning och kontroll av kroppens övergripande funktioner.

Perifera Nervsystemet (PNS):
Inkluderar nerver och nervändar utanför CNS.
Delas in i somatiska nervsystemet (viljestyrda rörelser) och autonoma nervsystemet (icke-viljestyrda funktioner).

Viktigt:
*CNS är centralen för informationsbearbetning och styrning.
*PNS förmedlar signaler mellan CNS och resten av kroppen och reglerar olika funktioner beroende på om det är somatiskt eller autonomt.

Question 10

Hjärn- och ryggmärgenshinnor samt rummen mellan hinnorna

Answer 10

1 Dura mater (Hårda Hinnan):
Yttersta lagret, tjockt och hårt.
Skyddar och ger stadga åt hjärnan och ryggmärgen.

2 Arachnoidea mater (Spindelvävshinnan):
Ligger under dura mater.
Består av ett nätverk av tunna fibrer.
Innehåller cerebrospinalvätska (CSF) som ger stötdämpning.

3 Pia mater (Mjuka Hinnan):
Närmast hjärnan och ryggmärgen, tunn och nära de neurala strukturerna.
Följer de veck och fåror som finns på hjärnan och ryggmärgen.

Rummen mellan hinnorna:

1 Subduralrummet:
Mellan dura mater och arachnoidea mater.
Innehåller en liten mängd vätska.

2 Subarachnoidalrummet:
Mellan arachnoidea mater och pia mater.
Innehåller cerebrospinalvätska (CSF) som ger näring och stötdämpning.

3 Epiduralrummet:
Utanför dura mater, nära skallens ben.
Innehåller fett och blodkärl.

Viktigt:
Meningerna skyddar och stödjer centrala nervsystemet.
Cerebrospinalvätskan i subarachnoidalrummet spelar en viktig roll i att skydda hjärnan och ryggmärgen mot stötar och skador.

Question 11

Blodhjärnbarriären

Answer 11

Blod-hjärnbarriären (BBB) är en biologisk barriär som separerar blodet från hjärnvävnaden. Den bildas av tighta kopplingar mellan cellerna i hjärnans blodkärl och specialiserade astrocyter. BBB skyddar hjärnan från skadliga ämnen och reglerar passage av substanser för att bibehålla en stabil miljö för hjärnans funktion. Trots dess skyddande roll tillåter den passage av nödvändiga näringsämnen och syre.

Question 12

Hjärnans delar (lokalisering & funktion): hjärnstammen

Answer 12

Plats: Hjärnstammen är den nedre delen av hjärnan och ansluter hjärnan till ryggmärgen.
Den består av tre huvuddelar: medulla oblongata (förlängda märgen), pons och mesencephalon (mitthjärnan).

Funktion:

*Medulla Oblongata:
Reglerar grundläggande livsfunktioner som hjärtfrekvens, andning och blodtryck.
Innehåller reflexcentra för hosta, nysning och sväljning.

*Pons:
Fungerar som en relästation mellan olika delar av hjärnan.
Inblandad i andningskontroll och ögonrörelser.

*Mesencephalon (Mitthjärnan):
Hanterar sensorisk bearbetning, särskilt hörsel och syn.
Innehåller kärnor för ögonrörelser och är involverad i reglering av vakenhet och uppmärksamhet.

Question 13

Hjärnans delar (lokalisering & funktion): Lillhjärnan ( cerebellum )

Answer 13

Plats: Lillhjärnan sitter bakom hjärnstammen, under den bakre delen av stora hjärnan (cerebrala hemisfärer).
Består av två hemisfärer och en mittsektion som kallas vermis.

Funktion:

*Koordinering av Rörelser:
Huvudfunktionen är att kontrollera och koordinera rörelser och muskelaktivitet.
Bidrar till precision och jämnhet i rörelser.

*Balans och Hållning:
Ansvarar för upprätthållande av balans och hållning genom att integrera sensorisk information om kroppens position och rörelse.

*Sensorisk Bearbetning:
Tar emot information från sensoriska systemet och motoriska banor för att finjustera och korrigera rörelser.

*Kognitiva Funktioner:
Lillhjärnan har också kopplingar till kognitiva funktioner, inklusive vissa aspekter av inlärning och planering av rörelser.

*Samverkan med Övriga Hjärnan:
Kommunicerar med andra delar av hjärnan, särskilt hjärnstammen, för att samordna rörelser och anpassa dem till förändringar i omgivningen.

Viktigt:
Lillhjärnan är avgörande för finmotorisk kontroll, balans och koordination.
Dess funktioner är viktiga för att utföra rörelser smidigt och precision samt för att upprätthålla balans.

Question 14

Hjärnans delar (lokalisering & funktion): Mellanhjärnan ( diencefalon )

Answer 14

Plats: Mellanhjärnan är en del av hjärnstammen och ligger mellan storhjärnan (diencephalon) och hjärnstammen.
Den utgör den övre delen av hjärnstammen.

Funktion:

*Sensorisk Bearbetning:
Innehåller olika kärnor som är involverade i sensorisk bearbetning, inklusive hörsel och syn.
Colliculus superior och inferior är knutpunkter för visuell och auditiv information.

*Rörelsekontroll:
Innehåller kärnor som är relaterade till kontroll av ögonrörelser och orientering i rymden.

*Reglering av Vakenhet och Uppmärksamhet:
Mellanhjärnan spelar en roll i reglering av vakenhet och uppmärksamhet genom att påverka retikulära aktiveringssystemet i hjärnstammen.

*Temperaturreglering:
Är involverad i reglering av kroppstemperatur.

*Inblandning i Autonoma Funktioner:
Delar av mellanhjärnan är kopplade till autonoma funktioner som andningskontroll och hjärtfrekvens.

Viktigt:
Mellanhjärnan är en övergångszon mellan hjärnstammen och storhjärnan.
Dess olika kärnor och strukturer bidrar till sensorisk bearbetning, motorisk kontroll och reglering av flera autonoma funktioner.

Question 15

Talamus, hypotalamus, amygdala, hippocampus

Answer 15

Talamus: belägen i diencephalon (mellanhjärnan).
Fungerar som en sensorisk relästation genom att dirigera sensorisk information till rätt del av storhjärnan. Spelar också en roll i medvetandet, sömn och uppmärksamhet.

Hypotalamus: även i diencephalon, under thalamus.
Reglerar homeostas genom att kontrollera autonoma funktioner som kroppstemperatur, hunger, törst och hormonproduktion från hypofysen. Är central i det endokrina systemet.

Amygdala: belägen i temporalloben.
Spelar en nyckelroll i emotionell bearbetning, särskilt i samband med rädsla och minnesbildning. Är viktig för kopplingen mellan känslor och minnen.

Hippocampus: finns i temporalloben, nära amygdala.
Kritisk för bildning och konsolidering av nya minnen samt spatiala minnen. Är involverad i överföring av information från korttidsminnet till långtidsminnet.

Sammanfattning:
*Talamus reläer sensorisk information.
*Hypotalamus reglerar homeostas och endokrina systemet.
*Amygdala bearbetar emotionell information och minnen.
*Hippocampus spelar en central roll i minnesbildning och rumslig navigering.

Question 16

Hjärnans delar (lokalisering & funktion): Storhjärnan ( cerebrum )

Answer 16

Cerebrum:
*Hemisfärer: Storhjärnan består av två hemisfärer – vänster och höger – som är separerade av en djup fåra, kallad fissura longitudinale.
*Lobes: Varje hemisfär delas in i fyra lober – frontalloben, parietalloben, temporalloben och occipitalloben.

*Pannloben (frontalloben):
Ansvarig för högre kognitiva funktioner, inklusive planering, beslutsfattande, motorisk kontroll och personlighet.

*Hjässloben (parietalloben):
Bearbetar sensorisk information från kroppen, inklusive beröring, temperatur och smärta.

*Nackloben (occipitalloben):
Huvudsaklig plats för visuell bearbetning.

*Tinningloben (temporalloben):
Inblandad i hörsel, minne och emotionell bearbetning.

*Insulära loben (Insula):
Djupt belägen inom den laterala furen (sulcus lateralis) och gömd av frontal-, parietal- och temporalloben.
Associerad med autonoma funktioner, emotionell reglering och smakupplevelser.

Viktigt:
Storhjärnan är ansvarig för högre mentala funktioner och styr kroppens frivilliga rörelser.
Dess olika lober har specialiserade funktioner, och samarbetet mellan hemisfärerna möjliggör komplex kognitiv bearbetning.

Question 17

Högre hjärnfunktioner (endast översiktligt): sömn, minne, språk och känslor

Answer 17

Sömn:
Styrs av komplexa neurala mekanismer i hjärnstammen och andra delar av hjärnan, inkl thalamus och hypotalamus.
Sömn delas in i olika faser, inkl REM-sömn (Rapid Eye Movement) och icke-REM-sömn.

Minne:
Delas oftast in i korttidsminne och långtidsminne.
Inkluderar kodning, lagring och återkallande av information. Hippocampus spelar en nyckelroll i bildandet av nya minnen.

Språk:
Lokaliseras främst i vänstra hemisfären, särskilt i Brocas område (produktion av språk) och Wernickes område (förståelse av språk).
Skador på dessa områden kan leda till olika typer av språkstörningar, kallade afasier.

Känslor:
*Amygdala: En central struktur i bearbetningen av känslor, särskilt rädsla och andra emotionella reaktioner.
*Limbiska Systemet: Inkluderar flera hjärnstrukturer (amygdala, hippocampus, hypothalamus) och är kopplat till emotionell bearbetning och minne.

Question 18

Ryggmärgen; indelning i segment och segmentens uppbyggnad, begreppen framrot, bakrot, ganglion

Answer 18

Indelning:
Cervikal Ryggmärg: Belägen i nackregionen.
Thorakal Ryggmärg: Belägen i bröstkorgen.
Lumbal Ryggmärg: Belägen i nedre delen av ryggen.
Sakral Ryggmärg: Belägen nära bäckenområdet.
Coccygeal Ryggmärg: Den nedersta delen, nära svanskotan.

Segment:
Varje del av ryggmärgen korresponderar med en specifik del av kroppen och kallas ett “segment”.
Totalt finns 31 ryggmärgssegment.

Segmentens Uppbyggnad:
Varje ryggmärgssegment har två huvudsakliga delar:
*Framrot (Ventralrot): Innehåller nervcellskroppar för motoriska nerver som kontrollerar muskler.
*Bakrot (Dorsalrot): Innehåller nervcellskroppar för sensoriska nerver som tar emot sensorisk information från kroppen.

Ganglion:
Ett ganglion är en ansamling av nervcellskroppar utanför ryggmärgen.
Dorsalrotsganglion: Placerat på den dorsala roten och innehåller sensoriska nervcellskroppar som kommer från kroppens perifera delar.

Viktigt:
*Framroten är motorisk och styr muskelrörelser.
*Bakroten är sensorisk och tar emot information från kroppens perifera delar.
*Ganglion är kluster av nervcellskroppar utanför ryggmärgen och spelar en roll i sensorisk bearbetning.

Question 19

Reflexbågen

Answer 19

En reflexbåge är en krets av nerver som möjliggör reflexiva svar på sensorisk stimulering.
Exempel på reflexbåge: Knäreflex:

1 Receptor: Sträckreceptorer i senan under knäskålen registrerar snabb sträckning.
2 Sensorisk Neuron: Den sensoriska signalen skickas till ryggmärgen genom det sensoriska neuronet.
3 Ryggmärg (Integration): Ryggmärgen tolkar signalen och skickar en motorisk signal.
4 Motorisk Neuron: Signalen går tillbaka till knämusklerna via det motoriska neuronet.
5 Effektor: Musklerna kontraheras, vilket leder till en reflexiv knästräckning.

Question 20

Spinalnervens uppbyggnad och funktion (övergripande)

Answer 20

Uppbyggnad:
En spinalnerv är en blandad nerv som bildas genom sammanslagning av en dorsalrot och en ventralrot vid varje nivå av ryggmärgen.
Varje spinalnerv har två huvudsakliga grenar – en dorsal (bakre) och en ventral (främre) gren.

Dorsalrot:
Innehåller sensoriska (afferenta) nervfibrer som förmedlar information från kroppens perifera delar till ryggmärgen.
Nervcellskropparna för de sensoriska neuronerna finns i dorsala rotgangliet.

Ventralrot:
Innehåller motoriska (efferenta) nervfibrer som förmedlar kommandon från ryggmärgen till kroppens muskler och körtlar.
Nervcellskropparna för de motoriska neuronerna finns inuti ryggmärgen.

Blandad Nerv:
Eftersom varje spinalnerv innehåller både sensoriska och motoriska fibrer, kallas den en blandad nerv.

Segmentell Natur:
Varje spinalnerv är kopplad till en specifik segmentell nivå av ryggmärgen, vilket motsvarar en specifik region av kroppen.

Funktion:
Spinalnerverna spelar en nyckelroll i att förmedla sensorisk information från kroppens perifera delar till centrala nervsystemet och skicka motoriska kommandon från centrala nervsystemet till muskler och körtlar.

Dermatom:
Ett dermatom är det område av huden som innerveras av sensoriska fibrer från en enskild spinalnerv. Dermatomkarta används för att illustrera detta.

Reflexbågar:
Spinalnerver är involverade i bildandet av reflexbågar, vilket möjliggör snabba och automatiska reaktioner på vissa stimuli.

Viktigt:
Spinalnerver är grunden för kommunikationen mellan ryggmärgen och resten av kroppen och är avgörande för sensorisk och motorisk funktion.

Question 21

Begreppet dermatom

Answer 21

Dermatom refererar till den specifika delen av huden som innerveras av sensoriska nervfibrer från en enskild spinalnerv. Varje spinalnerv är kopplad till och ansvarar för sensorisk information från en specifik region av kroppen. Dessa områden kallas dermatomer.

Genom att kartlägga dermatomer kan man förstå hur sensorisk information från olika delar av kroppen är kopplad till ryggmärgen och hjärnan. Dermatomkarta används i medicin för att diagnostisera och lokalisera sensoriska problem, smärta eller neurologiska störningar genom att relatera patientens symtom till specifika dermatomer.

Dermatomer ger viktig information för att bedöma och förstå sensorisk funktion och kan användas för att identifiera potentiella neurologiska problem eller sjukdomar.

Question 22

Autonoma nervsystemet: sympatiska och parasympatiska nervsystemets uppbyggnad och funktioner, inklusive kunskap om receptorer (nikotin-, muskarin- och adrenergareceptorer) och transmittorsubstanser.

Answer 22

(ANS) Sympatiska och Parasympatiska Nervsystemen:

1. Sympatiska Nervsystemet:
   *Ursprung startar från thorakala och lumbala segment av ryggmärgen.
   *Pre-ganglionära Neuron: Korta fibrer frigörande neurotransmittorn acetylkolin.
   *Post-ganglionära Neuron: Längre fibrer frigörande neurotransmittorn norepinefrin (noradrenalin).
   *Effekter: Mobiliserar kroppen för “fight or flight”-respons, ökar hjärtfrekvens, dilaterar pupillerna, ökar andningsfrekvens, hämmar matsmältning.
2. Parasympatiska Nervsystemet:
   *Ursprung startar från hjärnstammen och sakrala delar av ryggmärgen.
   *Pre-ganglionära Neuron: Långa fibrer frigörande acetylkolin.
   *Post-ganglionära Neuron: Korta fibrer frigörande acetylkolin.
   *Effekter: Främjar “rest and digest”-respons, sänker hjärtfrekvens, kontraherar pupillerna, stimulerar matsmältning.

Receptorer:
Nikotinreceptorer: Finns på autonoma ganglion, där acetylkolin verkar på dem.

Muskarinreceptorer: Finns i effektororgan som stimuleras av acetylkolin i det parasympatiska systemet (till exempel hjärtat och matsmältningsorganen).

Adrenerga (adrenergareceptorer): Finns på effektororgan som svarar på norepinefrin och epinefrin i det sympatiska systemet (till exempel hjärtat och blodkärlen).

Transmittorsubstanser:
*Acetylkolin: Används av både sympatiska och parasympatiska pre-ganglionära neuroner samt parasympatiska post-ganglionära neuroner.
*Norepinefrin (Noradrenalin): Används av sympatiska post-ganglionära neuroner.
*Epinefrin (Adrenalin): Frisätts från binjurarna i kamp-eller-flyktsituationer, påverkar adrenerga receptorer.

Viktigt:
Sympatiska och parasympatiska nervsystemen fungerar ofta antagoniskt för att reglera kroppens inre miljö beroende på kraven i olika situationer.
Samverkan mellan dessa system hjälper till att upprätthålla homeostas i kroppen.

Question 23

Lokalisation och innervationsområde: n. medianus, n. radialis, n. ulnaris, n. pudendus och n. ischiadicus

Answer 23

Nervus Medianus (N. Medianus):
Plats från brachialplexus.
Innervationsområde:
Innerverar muskler i underarmen och handen.
Sensation i tumme, pekfinger, långfinger och delar av ringfingret.

Nervus Radialis (N. Radialis):
Platas från brachialplexus.
Innervationsområde:
Innerverar extensorerna i överarmen och underarmen.
Sensation på baksidan av överarmen, underarmen och dorsala sidan av handen.

Nervus Ulnaris (N. Ulnaris):
Plats från brachialplexus.
Innervationsområde:
Innerverar flexorerna i underarmen och vissa handmuskler.
Sensation i lillfinger och delar av ringfingret.

Nervus Pudendus (N. Pudendus):
Plats från sakrala nervrötter.
Innervationsområde:
Innerverar bäckenbottenmuskulaturen.
Ansvarig för sensorisk försörjning av genitalia och perianal region.

Nervus Ischiadicus (N. Ischiadicus):
Plats stor nerv från sakrala nervrötter.
Innervationsområde:
Innerverar muskler i bakre låret och underbenet.
Ansvarig för sensorisk försörjning på baksidan av lår och underben.

Viktigt:
Dessa nerver har olika funktioner och sensoriska försörjningsområden i kroppen, och skador eller påverkan på dem kan leda till olika neurologiska symtom eller rörelsebegränsningar. Innervationsområdena och funktionerna varierar beroende på nerven och dess lokalisation i kroppen.

Question 24

Kranialnerver: n. vagus och n. trigeminus

Answer 24

1 Kranialnervus Vagus (N. Vagus):
Ansvarig för parasympatisk innervering av många organ i bröstkorgen och buken.
Reglerar hjärtrytm, andning, och matsmältning.
Ansvarig för sensorisk information från öronen och organ i halsen.
Ursprung: Medulla oblongata i hjärnstammen.
Utgång: Skallbasen.
Viktig Information:
Har en omfattande roll i det parasympatiska nervsystemet och bidrar till att reglera många vitala organ och funktioner i kroppen.

2 Kranialnervus Trigeminus (N. Trigeminus):
Huvudansvarig för sensorisk information från ansiktet och käkarna.
Kontrollerar käkmuskulaturen.
Ursprung: Pons i hjärnstammen.
Utgång: Skallbasen.
Delar:
- Oftalmisk gren (V1): Sensation från panna, övre ögonlock, och näshålan.
- Maxillär gren (V2): Sensation från nedre ögonlock, överläpp, tandkött i överkäken.
- Mandibulär gren (V3): Sensation från käke, tungan, och rörelse av tuggmuskulaturen.
Viktig Information:
Är den största av kranialnervarna.
Har både sensoriska och motoriska funktioner och är involverad i många ansiktsuttryck och tuggning.

Viktigt:
Kranialnervus Vagus är kritisk för att reglera autonoma funktioner i kroppen, medan Kranialnervus Trigeminus är avgörande för ansiktssensation och käkens motoriska funktioner. Båda nerverna har en central roll i att samordna olika aspekter av ansikts- och halsfunktionerna.

Question 25

Begreppen; nervbanor, kärnor, ganglier, grå- och vitsubstans

Answer 25

Nervbanor:
Samlingar av nervtrådar eller axoner som förbinder olika delar av nervsystemet.
Möjliggör kommunikation och överföring av nervimpulser mellan olika områden i nervsystemet.

Kärnor:
Ansamlingar av nervcellskroppar inom det centrala nervsystemet.
Utgör centrala områden där nervceller sammanfattar och bearbetar sensorisk eller motorisk information.

Ganglier:
Ansamlingar av nervcellskroppar utanför det centrala nervsystemet, vanligtvis i det perifera nervsystemet.
Fungerar som relästationer för överföring av signaler mellan sensoriska och motoriska nerver.

Gråsubstans:
Områden i nervsystemet där nervcellskroppar och synapser huvudsakligen finns. I hjärnan utgör gråsubstansen de yttre delarna, medan i ryggmärgen finns den i mitten.
Huvudsaklig plats för informationsbearbetning och integrering.

Vitsubstans:
Områden i nervsystemet som huvudsakligen består av myeliniserade axoner (nervtrådar).
Fungerar som “kablar” som förbinder olika delar av nervsystemet genom att möjliggöra snabb överföring av nervimpulser.

Viktigt:
Nervsystemets struktur och funktion är komplext, och dessa begrepp används för att beskriva olika delar och komponenter. Gråsubstans och vitsubstans spelar olika roller i informationsbearbetning, medan nervbanor och kärnor är avgörande för överföring och bearbetning av nervsignaler. Ganglier är specifika platser där nervceller ansamlas i det perifera nervsystemet.

Question 26

Huvuddrag i hjärnans blodförsörjning: carotis communis, carotis interna, a. vertebralis. a. basilaris och Willis cirkel.

Answer 26

Carotis Communis (Gemensam Halspulsåder):
Delar sig i halsen i den gemensamma halspulsådern.
Försörjer främst den främre delen av hjärnan, inkl stora delar av storhjärnan.

Carotis Interna (Inre Halspulsåder):
En av de två huvudgrenarna från carotis communis.
Försörjer hjärnan med blod och syre, inklusive större delen av storhjärnan.

A. Vertebralis (Halskotartär):
Kommer från den subklaviska artären och löper genom kotkanalerna i halskotorna.
Försörjer den bakre delen av hjärnan, inklusive lillhjärnan och hjärnstammen.

A. Basilaris (Hjärnstamsartär):
Bildas genom sammanslagningen av de två a. vertebralis.
Försörjer hjärnstammen och hjärnans bakre del.

Willis Cirkel (Cirkulus Willisii):
En cirkel av anastomoser eller förbindelser mellan de främre och bakre delarna av hjärnans blodkärlssystem.
Fungerar som en kompensationsmekanism för att säkerställa kontinuerlig blodförsörjning även om en av halspulsådrarna är blockerad.

Viktigt:
Blodförsörjningen till hjärnan är av yttersta vikt för att säkerställa normal funktion och överlevnad av nervceller. Willis cirkel spelar en viktig roll som en backup-mekanism för att bibehålla blodflödet om en av halspulsådrarna blir blockerad. Hjärnans olika regioner får blod från olika grenar av det cerebrala kärlsystemet.