Kundskapsinnehåll cirkulation Flashcards
Cirkulationssystemets uppgifter
Känt som det kardiovaskulära systemet, har flera grundläggande uppgifter som är avgörande för att upprätthålla kroppens övergripande hälsa och funktion.
några exempel på uppgifterna:
1 Transport av Syre och Näringsämnen:
*Blodet cirkulerar genom kroppen och levererar syre från lungorna till vävnaderna och organen.
*Transporterar näringsämnen, inklusive glukos och fettsyror, från matsmältningssystemet till cellerna.
2 Avlägsnande av Avfallsprodukter:
*Blodet transporterar koldioxid och andra avfallsprodukter från cellerna till lungorna och njurarna för eliminering.
3 Reglering av Kroppstemperatur:
*Genom att transportera värme runt kroppen hjälper blodet till med att reglera kroppstemperaturen.
Hjärtats anatomiska uppbyggnad samt funktion hos särskilda delar:
Hjärtväggen: endokardiet, myokardiet och perikardiet
Hjärtat är en muskulär pump som är uppdelad i flera delar, och dess vägg består av tre huvudlager: endokardiet, myokardiet och perikardiet.
Endokardiet:
Innerst i hjärtat, täcker hjärtats inre yta och ventilkåpor.
Fungerar som ett skyddande skikt och underlättar smidig blodflöde genom hjärtat.
Består av en enda cellager av endotelceller.
Myokardiet:
Mellersta lagret, utgör den tjockaste delen av hjärtväggen.
Består av hjärtmuskelceller (kardiomyocyter) som kontraherar för att pumpa blodet genom kroppen.
Muskellagret innehåller även bindväv, blodkärl och nerver som stödjer hjärtmuskelns funktion.
Perikardiet:
Ytterst runt hjärtat, som en dubbelväggig säck.
Skyddar och håller hjärtat på plats i bröstkaviteten, samtidigt som det möjliggör smidig rörelse.
Består av två skikt - det yttre fibrosa skiktet och det inre serösa skiktet. Mellan skikten finns en vätskefylld spalt (perikardialhålan) som minskar friktionen när hjärtat slår.
Hjärtats anatomiska uppbyggnad samt funktion hos särskilda delar:
Hjärtklaffar: trikuspidalklaffen, bikuspidalklaffen (också “mitralisklaffen”), pulmonalisklaffen & aortaklaffen
Hjärtklaffarna spelar en avgörande roll i hjärtats funktion genom att reglera blodflödet och förhindra backflöde. Här är de fyra huvudklaffarna och deras funktioner:
Trikuspidalklaffen:
Belägen mellan höger förmak och höger kammare.
Antal Cusps (Flikar): Tre cusps (flikar).
Förhindrar backflöde av blod från höger kammare till höger förmak under ventrikulär kontraktion.
Bikuspidalklaffen (Mitralisklaffen):
Belägen mellan vänster förmak och vänster kammare.
Antal Cusps (Flikar): Två cusps (flikar).
Förhindrar backflöde av blod från vänster kammare till vänster förmak under ventrikulär kontraktion.
Pulmonalisklaffen:
Belägen vid utgången av höger kammare och i ingången till lungartären.
Reglerar flödet av syrefattigt blod från höger kammare till lungartären. Öppnas under ventrikulär kontraktion.
Aortaklaffen:
Belägen vid utgången av vänster kammare och i ingången till aorta.
Reglerar flödet av syrerikt blod från vänster kammare till aorta. Öppnas under ventrikulär kontraktion.
Hjärtklaffarnas Funktion:
Klaffarna öppnar och stänger koordinerat för att möjliggöra enriktad blodflöde genom hjärtat.
Under hjärtats kontraktion (systole) stängs trikuspidalklaffen och bikuspidalklaffen för att förhindra backflöde i förmak.
Samtidigt öppnas aortaklaffen och pulmonalisklaffen för att tillåta blodet att pumpas ut i kroppen eller lungkretsloppet.
Under avslappning (diastole) stängs aortaklaffen och pulmonalisklaffen för att förhindra att blodet återvänder till kamrarna.
Viktigt:
Hjärtklaffarna fungerar som en viktig del av hjärtats pumpmekanism genom att säkerställa en smidig och enriktad blodflöde genom hjärtat. Deras korrekta funktion är avgörande för att upprätthålla en effektiv cirkulation i kroppen.
Hjärtats anatomiska uppbyggnad samt funktion hos särskilda delar:
Hjärtrum och deras funktion
Hjärtat består av fyra huvudkamrar, två förmak (atria) och två kammare (ventriklar). Varje del har en specifik funktion i att reglera blodflödet genom hjärtat och kroppen.
1 Höger Förmak (Höger Atrium):
Tar emot syrefattigt blod från kroppen genom två stora vener - den överlägsna och den nedre hålvenen. Under förmaks kontraktion pumpas blodet genom trikuspidalklaffen till höger kammare.
2 Höger Kammare (Höger Ventrikel):
Tar emot syrefattigt blod från höger förmak och pumpar det genom pulmonalisklaffen till lungartären. Detta skickar blodet till lungorna för syresättning.
3 Vänster Förmak (Vänster Atrium):
Tar emot syrerikt blod från lungorna genom fyra lungvener. Under förmaks kontraktion pumpas blodet genom bikuspidalklaffen till vänster kammare.
4 Vänster Kammare (Vänster Ventrikel):
Tar emot syrerikt blod från vänster förmak och pumpar det genom aortaklaffen ut i kroppens stora artärer (aorta). Detta distribuerar syrerikt blod till kroppens vävnader och organ.
Blodflödets Väg Genom Hjärtat:
1 - Syrefattigt blod kommer in i höger förmak från kroppen och pumpas genom trikuspidalklaffen till höger kammare.
2 - Höger kammare kontraherar och pumpar syrefattigt blod genom pulmonalisklaffen till lungartären.
3 - I lungorna syresätts blodet och syrerikt blod kommer tillbaka till hjärtat genom vänster förmak.
4 - Syrerikt blod pumpas genom bikuspidalklaffen till vänster kammare.
5 - Vänster kammare kontraherar och pumpar syrerikt blod genom aortaklaffen ut i kroppens artärer.
Viktigt:
Hjärtats rum fungerar i samordnad sekvens för att säkerställa att syrerikt blod pumpas ut i kroppen och att syrefattigt blod skickas till lungorna för syresättning. Denna process upprepas kontinuerligt för att upprätthålla blodcirkulationen.
Hjärtats anatomiska uppbyggnad samt funktion hos särskilda delar:
Mediastinum: utrymme centralt i thorax mellan lungorna
Mediastinum är det centrala utrymmet i thorax (bröstkorgen), beläget mellan lungorna. Det sträcker sig från överkanten av thorax till diafragman och från bröstbenet fram till ryggraden.
Innehåll i Mediastinum:
1 Hjärtat: Mediastinum innehåller hjärtat och dess närliggande strukturer.
2 Stora Blodkärl: Huvudartärer (aorta) och huvudvener (överlägsna och nedre hålvenen) passerar genom mediastinum.
3 Luftstrupen (Trachea) och Huvudbronker: Luftstrupen och huvudbronker som leder till lungorna ligger också i mediastinum.
4 Lymfkärl och Noder: Mediastinum rymmer även lymfkärl och lymfknutor som är en del av lymfsystemet.
5 Esophagus (Matstrupen): Den övre delen av matstrupen passerar genom mediastinum.
6 Nerver: Nerver, inklusive viktig autonoma nervförsörjning, är en del av mediastinum.
Mediastinum fungerar som ett skyddande utrymme för hjärtat och dess omgivande strukturer.
Det är en central korridor genom vilken luft, blod och andra vitala substanser passerar mellan halsen och bröstet.
Här finns också de viktiga strukturerna för att stödja och reglera hjärtat, luftvägarna och cirkulationen.
Viktigt:
Mediastinum är en kritisk del av bröstkorgen som rymmer flera vitala organ och strukturer som är avgörande för andning, cirkulation och övergripande kroppsfunktioner. Dess centrala läge gör det till en viktig anatomisk region för att säkerställa att hjärtat och de relaterade strukturerna fungerar korrekt.
Systemkretsloppet och lungkretsloppet
Systemkretsloppet (Stora kretsloppet):
Systemkretsloppet är den stora kretsloppet som levererar syrerikt blod från vänster kammare i hjärtat till kroppens organ och vävnader. Efter att syret har överförts till vävnaderna, återvänder det syrefattiga blodet till höger förmak genom de stora venerna (överlägsna och nedre hålvenen).
Väg genom Kroppen:
1 Syrerikt blod pumpas ut från vänster kammare genom aortaklaffen.
2 Blodet passerar genom kroppens artärer och kapillärer där syre överförs till vävnaderna.
3 Syrerikt blod återvänder genom venerna till höger förmak.
Lungkretsloppet (Lilla kretsloppet):
Lungkretsloppet transporterar syrefattigt blod från höger kammare i hjärtat till lungorna för syresättning. Efter syresättning återvänder syrerikt blod till vänster förmak.
Väg genom Kroppen:
1 Syrefattigt blod pumpas ut från höger kammare genom pulmonalisklaffen.
2 Blodet går till lungorna där det syresätts och koldioxid elimineras.
3 Syrerikt blod återvänder till vänster förmak genom lungvenerna.
Sammanfattning:
I systemkretsloppet pumpas syrerikt blod ut i kroppens artärer och kapillärer för att förse vävnader med syre och näringsämnen.
I lungkretsloppet pumpas syrefattigt blod till lungorna för att syresättas och rensas från koldioxid.
Dessa två kretslopp fungerar samtidigt för att upprätthålla syreleverans till kroppens vävnader och avlägsna koldioxid från blodet.
Hjärtats elektriska retledningssystem, uppbyggnad och funktion:
Sinusknutan
Sinusknutan är belägen i höger förmak, närmare taket.
Sinusknutan fungerar som kroppens naturliga pacemaker och genererar elektriska impulser som styr hjärtats slagfrekvens.
Impulsens Startpunkt: Impulsen för hjärtats sammandragning (slag) börjar här och sprids genom hjärtat.
Funktion av Sinusknutan i Hjärtats Elektriska System:
*Sinusknutan genererar en spontan aktionspotential, vilket är en elektrisk impuls.
*Denna impuls initierar en hjärtcykel genom att starta sammandragningen av förmaken.
*Impulsen sprids sedan genom förmaken, vilket får dem att kontrahera och pumpa blodet ner i kamrarna.
*Sinusknutan styr även överföringen av impulsen till AV-noden (atrioventrikulär nod), vilket skapar en kort fördröjning som tillåter kamrarna att fyllas ordentligt innan de kontraheras.
Reglering av Hjärtfrekvens:
*Sinusknutans aktivitet regleras av det autonoma nervsystemet, särskilt den parasympatiska och sympatiska grenen.
*Parasympatisk aktivering genom vagusnerven minskar sinusknutans aktivitet och sänker hjärtfrekvensen.
*Sympatisk aktivering ökar sinusknutans aktivitet och höjer hjärtfrekvensen.
EKG (Elektrokardiogram):
Aktiviteten i sinusknutan registreras på ett EKG som en P-våg.
Viktigt:
Sinusknutan är kritisk för att upprätthålla en regelbunden och effektiv hjärtrytm genom att fungera som kroppens naturliga pacemaker. Dess reglering av hjärtfrekvensen och samordning med andra delar av hjärtats retledningssystem är avgörande för hjärtats normala funktion.
Hjärtats elektriska retledningssystem, uppbyggnad och funktion:
Atriventrikulärknutan (AV-knutan)
Plats: AV-knutan är belägen mellan förmaken och kamrarna, närmare septum (skiljeväggen) i hjärtat.
Funktion: AV-knutan fungerar som en elektrisk fördröjningspunkt, vilket ger tid för förmaken att kontrahera och tömma blod i kamrarna innan kamrarna själva kontraherar.
Elektrisk Fördröjning:
När den elektriska impulsen når AV-knutan, fördröjs den för att möjliggöra fullständig fyllnad av kamrarna med blod från förmaken.
Detta förhindrar att förmaken och kamrarna kontraherar samtidigt och möjliggör en effektivare pumpning av blod.
AV-knutans Roll i EKG (Elektrokardiogram):
AV-knutans aktivitet syns som en PQ-intervall (tid från P-vågens början till Q-vågens början) på ett EKG.
PQ-intervallet representerar den tid det tar för impulsen att resa från sinusknutan genom förmaken, genom AV-knutan och vidare till kamrarna.
Reglering av Hjärtfrekvens:
AV-knutans aktivitet kan regleras av det autonoma nervsystemet, särskilt den parasympatiska och sympatiska grenen.
Parasympatisk aktivering minskar AV-knutans aktivitet och därmed hjärtfrekvensen.
Sympatisk aktivering ökar AV-knutans aktivitet och hjärtfrekvensen.
Viktigt:
AV-knutan är en kritisk komponent i hjärtats retledningssystem, och dess funktion är avgörande för att samordna och optimera hjärtats kontraktioner. Dess förmåga att skapa en kort fördröjning mellan förmak och kamrar bidrar till att upprätthålla en effektiv pumpningsmekanism och en samordnad hjärtrytm.
Hjärtats elektriska retledningssystem, uppbyggnad och funktion:
His bunt
1 Plats:
His-bunten är en struktur i hjärtats retledningssystem och är belägen i det interatriella septumet (mellan förmaken) och det interventrikulära septumet (mellan kamrarna).
2 Funktion:
His-bunten fortsätter ledningen av den elektriska impulsen från AV-knutan till kamrarna.
3 Fördelning i Bifurkationer:
Efter att impulsen har passerat genom His-bunten delas den upp i två huvudgrenar, kända som höger och vänster buntgrenar.
4 Buntgrenar:
*Höger Buntgren: Fortsätter ner till höger kammare och grenar ut sig för att leverera impulsen till olika delar av höger kammare.
*Vänster Buntgren: Delar upp sig i två undergrenar, den främre och bakre fascikeln, för att distribuera impulsen till olika områden av vänster kammare.
5 Ledning genom Purkinjefibrer:
*Efter buntgrenarna fortsätter impulsen genom Purkinjefibrerna, vilka är fina trådar av specialiserade muskelceller.
*Purkinjefibrerna sprider sig genom kamrarna och möjliggör en snabb och effektiv överföring av den elektriska impulsen.
6 Aktivering av Kamrarna:
*När impulsen når Purkinjefibrerna aktiveras kamrarna och kontraherar för att pumpa blod ut i kroppen.
Viktigt:
His-bunten och dess grenar, särskilt Purkinjefibrerna, är centrala för överföringen av den elektriska impulsen från förmak till kamrar och därmed för koordinerade kontraktioner av hjärtat. Denna effektiva överföring är avgörande för hjärtats förmåga att pumpa blod genom kroppen.
Hjärtats elektriska retledningssystem, uppbyggnad och funktion:
Purkinjefibrerna
1 Plats:
*Purkinjefibrer är fina trådar av specialiserade muskelceller som utgör den sista delen av hjärtats retledningssystem.
De är belägna i kamrarna och distribuerar sig genom hjärtväggen.
2 Funktion:
*Purkinjefibrerna överför den elektriska impulsen från His-bunten och dess grenar till hjärtats kamrar, vilket initierar sammandragningen av kamrarna.
*Deras snabba överföringshastighet möjliggör en snabb och koordinerad kontraktion av kamrarna.
3 Aktivering av Kamrarna:
*När den elektriska impulsen når Purkinjefibrerna, aktiveras kamrarna och kontraherar för att pumpa blod ut i kroppen.
4 Spridning genom Hjärtväggen:
*Purkinjefibrerna distribuerar sig genom hela kamrarnas väggar, vilket säkerställer en jämn aktivering och sammandragning.
5 Reglering av Hjärtfrekvens:
*Purkinjefibrerna är också känsliga för reglering av det autonoma nervsystemet och kan påverkas av sympatiska och parasympatiska impulser, vilket kan anpassa hjärtfrekvensen efter kroppens behov.
Viktigt:
Purkinjefibrerna spelar en avgörande roll i att säkerställa en koordinerad och effektiv kontraktion av hjärtkamrarna. Deras förmåga att snabbt överföra den elektriska impulsen genom kamrarna möjliggör en effektiv pumpning av blod och upprätthåller därmed hjärtats vitala funktion.
Hjärtats pumpfunktion: systole, diastole, hjärtfrekvens, slagvolym och hjärtminutvolym (preload och afterload)
Hjärtats Pumpfunktion:
1 Systole och Diastole:
*Systole: Den fas i hjärtcykeln när hjärtat kontraherar och pumpar blod ut i kärlen.
*Diastole: Den fas i hjärtcykeln när hjärtat är i vila och fylls med blod från förmaken.
2 Hjärtfrekvens:
*Hjärtfrekvensen avser antalet hjärtslag per minut.
*Regleras av det autonoma nervsystemet och hormonella faktorer.
3 Slagvolym:
*Slagvolymen är mängden blod som pumpas ut vid varje hjärtslag.
*Regleras av preload, kontraktilitet och afterload.
4 Hjärtminutvolym:
*Hjärtminutvolymen (HMV) är mängden blod som pumpas ut av hjärtat per minut.
*Beräknas genom att multiplicera hjärtfrekvensen med slagvolymen (HMV = Hjärtfrekvens x Slagvolym).
5 Preload och Afterload:
*Preload: Den kraft som sträcker hjärtmuskeln före kontraktion och påverkar därmed slagvolymen.
*Afterload: Det motstånd som hjärtat måste övervinna för att pumpa blod ut i kärlen.
Viktigt:
En balans mellan systole och diastole är avgörande för en effektiv hjärtfunktion.
Hjärtfrekvens och slagvolym reglerar hjärtminutvolymen, vilket i sin tur påverkas av preload och afterload.
Preload och afterload är viktiga faktorer för att förstå hjärtats förmåga att pumpa blod och bibehålla cirkulationen.
Samband mellan blodflöde, blodtryck och blodkärlens motstånd med fokus på artärer och arteriellt blodtryck samt påverkan av venöst återflöde på hjärtat
1 Blodflöde:
*Blodflöde avser mängden blod som passerar genom blodkärlen per tidsenhet.
*Mäts i milliliter per minut (ml/min) eller liter per minut (L/min).
2 Blodtryck:
*Blodtrycket är den kraft som blodet utövar på kärlväggarna.
*Mäts med två värden: systoliskt (trycket vid hjärtats sammandragning) och diastoliskt (trycket vid hjärtats avslappning).
3 Blodkärlens Motstånd:
*Blodkärlens motstånd är det hinder som blodet stöter på när det flödar genom kärlen.
*Beror på kärlens diameter och elasticitet.
4 Arteriellt Blodtryck:
*Det arteriella blodtrycket är det tryck som blodet utövar på kärlväggarna i artärerna.
*Påverkas av hjärtats pumpkraft, blodvolym, och kärlens motstånd.
5 Samband:
*Blodtrycket är direkt proportionellt mot blodflödet och kärlmotståndet enligt formeln: Blodtryck = Blodflöde x Kärlmotstånd.
6 Venöst Återflöde och Hjärtat:
*Venöst återflöde är det blodflöde som återvänder till hjärtat genom venerna.
*En effektiv venös återflöde är viktigt för att hjärtat ska kunna fyllas med blod under diastole och bibehålla en adekvat slagvolym.
Viktigt:
Blodtrycket regleras av nervsystemet och hormoner för att upprätthålla homeostas.
Förändringar i blodkärlens diameter påverkar kärlmotståndet och därmed blodtrycket.
Ett optimalt samband mellan blodflöde, blodtryck och kärlmotstånd är nödvändigt för att säkerställa adekvat blodcirkulation och vävnadsperfusion
Utbyte av ämnen mellan kapillärer och vävnader
Kapillärernas roll är mikroskopiska blodkärl med tunna väggar, vilket möjliggör utbyte av ämnen mellan blodet och vävnaderna.
Diffusion:
Huvudmekanismen för utbyte är diffusion, där ämnen rör sig från områden med högre koncentration till områden med lägre koncentration.
Syre och näringsämnen diffunderar från kapillärerna till vävnaderna, medan avfallsprodukter diffunderar från vävnaderna till kapillärerna.
Syretransport:
Syre binds till hemoglobin i de röda blodkropparna och transporteras till vävnaderna.
Vid kapillärnivå släpper hemoglobin syret, och det diffunderar till cellerna.
Näringsämnen och Avfall:
Näring som glukos, aminosyror och fettsyror diffunderar från kapillärerna till cellerna.
Avfallsprodukter som koldioxid och metaboliska biprodukter diffunderar från cellerna till kapillärerna för borttransport.
Vätskebalans:
Vätskeutbyte sker genom osmos, där vatten rör sig över kapillärväggarna för att balansera koncentrationen av lösta ämnen.
Lymfsystemet:
Överskott av vätska och proteiner som lämnar kapillärerna samlas upp av lymfkärlen och återförs till blodomloppet.
Viktigt:
Kapillärernas struktur möjliggör effektivt utbyte mellan blodet och vävnaderna.
Detta utbyte är avgörande för att tillhandahålla näring till cellerna, avlägsna avfall och upprätthålla vätskebalansen i kroppen.
Blodtrycksmätning (palpatoriskt och auskultatoriskt), förberedelser och tillvägagångssätt (endast teori).
Blodtrycksmätning: Palpatoriskt och Auskultatoriskt
Förberedelser:
1Patientens Position:
Patienten bör sitta eller ligga avslappnat i en stol eller säng.
Armen bör vara avslappnad och stödd på ett plant underlag.
2Placering av Manschetten:
Manschetten placeras runt patientens överarm ovanför armbågens böjveck.
Manschetten ska vara åtsittande men inte för hårt.
3Placering av Stetoskop:
Stetoskopet placeras över arterian vid armbågens insida (typiskt över art. brachialis).
4Identifiering av Pulspunkter:
För palpatorisk mätning kan pulsen kännas vid handleden (radialispulsen).
Palpatorisk Mätning:
1Locera Radialispulsen:
Använd dina fingrar för att lokalisera pulsen vid handleden.
2Pumpa Upp Manschetten:
Pumpa upp manschetten till den överstiger det förväntade blodtrycket.
3Avläsning:
Sänk långsamt trycket i manschetten och notera vid vilket tryck pulsen återkommer (systoliskt tryck). Notera när pulsen försvinner (diastoliskt tryck).
Auskultatorisk Mätning:
1Placera Stetoskop:
Placera stetoskopet över art. brachialis.
2Pumpa Upp Manschetten:
Pumpa upp manschetten till övertrycket överstiger det förväntade blodtrycket.
3Lyssna efter Ljud:
Sänk trycket i manschetten och lyssna efter ljudet av blodflöde i artären.
Första ljudet indikerar det systoliska trycket, och det sista ljudet indikerar det diastoliska trycket.
Viktigt:
Använd rätt storlek på manschetten för att undvika felaktiga mätningar.
Undvik konversation med patienten under mätningen för att minska felaktiga avläsningar.
Utrustning och metod kan variera, men grundprincipen för mätning är att gradvis öka och minska trycket i manschetten för att registrera systoliskt och diastoliskt tryck.
Blodkärlens (artärer, arterioler, venoler, vener och kapillärer) uppbyggnad och funktion:
Tunica intima
Tunica media
Tunica externa
Tunica Intima:
Innersta lagret av blodkärlens vägg.
Komponenter:
- endotelceller: enkla skikt av celler som skapar en smidig yta för blodflödet.
- basalmembran: stödjande struktur under endotelcellerna.
- intern elastisk lamina: elastiskt vävnadsskikt som ger struktur.
Tunica Media:
Mellersta lagret av blodkärlens vägg.
Komponenter:
- glatt muskulatur: ansvarig för att reglera kärltonus och diameter.
- elastiska fibrer: ger elasticitet och flexibilitet åt kärlväggen.
Tunica Externa (Adventitia):
Yttersta lagret av blodkärlens vägg.
Komponenter:
- kollagenfibrer: ger styrka och stöd åt kärlväggen.
- bindvävsceller: stödjande struktur.
- nervtrådar och blodkärl: försörjer själva kärlen med näring och syre.
Viktigt:
Tunica Intima: Innehåller endotelet som kommer i direkt kontakt med blodet.
Tunica Media: Innehåller muskulatur och elastiska fibrer för att reglera kärltonus.
Tunica Externa: Ger styrka och stöd åt blodkärlet.
Dessa tre lager samarbetar för att ge blodkärlen de strukturella egenskaper och funktioner som behövs för att effektivt transportera blod genom kroppen.
