Konstitutionella nycklar 3 Flashcards
Klassificeringar av politiska system
• Horisontell maktdelning (Parlamentarism – presidentsystem) • Maktkoncentration (Westminster – konsensus) • Vetospelare – Antal – Ideologiskt avstånd – Intern sammanhållning
Två sätt att se på demokratiskt styre?
Stark statsmakt • Majoritetens vilja skall tillåtas slå igenom utan alltför starka hinder • Exempel: parlamentariska system, i synnerhet UK • Begränsad statsmakt • Stark betoning av individuell frihet • Inbyggd tröghet i beslutsfattandet • Exempel: USA
Definition av parlamentarism
Regeringen bildas på basis av majoritetsförhållandena i parlamentet. • Regeringschefen/regeringen kan avsättas genom misstroendevotum i parlamentet. • Regeringen kan upplösa parlamentet och utlysa nyval (finns dock undantag, exempelvis Norge & numer UK)
Statschef
Ärvt ämbete (monarkier: Spanien,
UK, Sverige)
• Indirekt vald, tex. av parlamentet (Tyskland, Italien,
Estland)
• Folkvald (Island, Portugal, Finland, Slovakien)
• Huvudsakligen ceremoniella maktbefogenheter,
men kan även finnas mer omfattande, tex.utrikespolitik,
utnämningar & regeringsbildning
(Rumänien, Polen)
Typer av parlamentariska system
Relation regering – parlament
– Regeringsbildning: Positiv vs negativ parlamentarism
– Konstruktivt misstroendevotum (Tyskland)
– Ansvar: ministerstyre vs självständiga ämbetsverk
• Regeringschefens ställning inom regeringen
– Kollegialt; PM-dominerat; självständiga departement
• Domstolarnas roll
– Stark lagprövning (Tyskland)
– Svag lagprövning (UK)
Parlamentets organisation
En- vs. tvåkammarsystem • I enhetsstater: reella makten i andra kammaren. Första kammaren oftast endast kontrollinstans utan absolut veto • Exempel: UK (House of Lords), Polen, Irland.
Effekter av parlamentarism
\+ Flexibilitet. Möjligt att bryta politiska dödlägen. \+ Effektivt beslutsfattande (få vetospelare) \+ Ansvarsutkrävande Starkare politiska partier Mer korporatism - Endast indirekt vald exekutiv - Maktkoncentration (saknas balanserande instanser)
Definition av presidentsystem
Maktdelning mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten. • Folkvald president som utnämner och leder regeringen. (Presidenten är alltså både stats- och regeringschef). • Både president och parlament valda på fasta mandat. Möjlighet att avsätta varandra saknas.
USA
Världens äldsta konstitution (1787) • Synnerligen svår att ändra (27 tillägg) – 2/3 av kongressen initierar och ¾ av delstatsparlamenten godkänner • Checks and balances – Presidentveto (upphävs med 2/3 majoritet) – Två likvärdiga kammare (Senaten & representanthuset – Högsta Domstolen (9 ledamöter) Presidenten • Väljs på 4 år (kan omväljas en gång) • Utser sin regering, som dock måste godkännas av Senaten) • Utnämner domare till Högsta Domstolen, som också måste godkännas av senaten. • Har i praktiken initiativrätt. • Suspensivt veto (blir överkörd i 5 % av fallen) • Beslutar om utrikespolitiken • Kan ställas inför riksrätt (2/3 i senaten för fällande dom). Kongressen • Representanthuset (435). 2 år. • Senaten (100); 6 år. Vicepresidenten har utslagsröst • Stiftar lagar • Vid oenighet tillsätts konferensutskott • Starka utskott • Senaten: Godkänner presidentnomineringar. • Kan ”filibustra” (hävs med 3/5 majoritet Högsta domstolen Nomineras av presidenten • Godkänns av Senaten • Sitter på livstid • Kan upphäva lagar som anses strida mot konstitutionen • Fattar majoritetsbeslut • 5 nominerade av republikanska, 4 av demokratiska presidenter
Effekter av presidentsystem
\+ Inga förhastade beslut \+ Maktspridning \+ Folkvald exekutivmakt Mer personfokusering Pluralistiska intresseorganisationer - Ineffektivt beslutsfattade - Stelbent & oflexibelt - Risk för dödlägen vid ”divided government” - Svårare ansvarsutkrävande
Definition av semipresidentialism
Folkvald president (statschef) på fast mandat.
• Presidenten har betydande makt. Kan på eget
bevåg upplösa parlamentet och utlysa nyval.
• Regeringen, som leds av regeringschefen,
bildas på basis av majoritetsförhållandena i
parlamentet.
• Regeringschefen/regeringen kan avsättas
genom misstroendevotum i parlamentet
Vilket system är bäst?
Parlamentarism är starkt kopplat till en rad
indikatorer på ”good governance”,
framförallt vad gäller socioekonomisk
utveckling.
• Demokratin tenderar att överleva längre i
parlamentariska system
Vertikal maktdelning
- Enhetsstat
- Federalism
- Konfederalism
Enhetsstat
Makten delegerad från de centrala institutionerna till regionala och lokala • Varierande grad av lokalt självstyre, men makten kan tas tillbaka, utan deras godkännnade. • Sverige (starkt lokalt självstyre) • Storbritannien (devolution) • Frankrike (svagt) • Finland & Danmark
Effekter av enhetsstatligt styre
Effektivt styre (inga vertikala vetospelare),
men med risk för små lokala hänsyn
• Passar bäst ju mer homogent ett land är,
socialt, etniskt, geografiskt, kulturellt etc.
