1 Flashcards
Redogör för pluralistiskt valsätt och redogör för för och nackdelar samt ge länderexempel.
Pluralistiskt (Storbritannien, USA)
Den kandidat med störst andel av rösterna får makten. Kräver alltså inte total majoritet i det slutgiltiga valet utan enbart störst andel röster av kandidaterna.
• Regeringen har alltid relativt majoritetsstöd i parlamentet
• Sämre politisk kontinuitet
Redogör för majoritärt valsätt och redogör för för och nackdelar samt ge länderexempel.
Majoritärt (Frankrike)
Den kandidat med majoritet i resp. valdisdrikt går vidare till nästa omgång. Den kandidat som till slut vinner med majoritt av två slutgiltiga kandidater får därmed hela makten. Vinnaren tar allt och förloraren får ingenting.
-Effektivtitet, absolut majoritetsstöd finns alltid
-minoriteten körs över, politisk kortsiktighet, sämre representtionen.
Redogör för proportionellt valsätt och redogör för för och nackdelar samt ge länderexempel.
Proportionellt valsett (Sverige-jämkade uddatalsmetoden) Andelen i representationen står direkt i korrelation till partiets andel av rösterna. Får partier 12% av totala röstertillhör därmed 12% av den styrande makten partiet -God represenation, stabilitet/kontinuitet, politiska kompromisser, flexibilitet -Tröghet, svårighet att vara effektiva, politiska dödlägen vid minoritet
Beskriv hur grundlagsändringen går till i Sverige. Tanken bakom ändringsproceduren och konsekvenser av den. Argument av både formell och materiell karaktär (pappret och verkligheten)
Två skilda omröstningar med ett riksdagsval emellan. Omröstningen kräver enkel majoritet. Tanken är att grundlag skall vara svår att ändra, därav den tröga processen. 1809 års regeringsform kvarlevade ända till 1974, men i denna stod att kungen hade allena styra riket. Svårigheten att komma toltalt överen har förhindrat grundlagsändring tills dess.
Vilken roll ska representanten ha i förhållande till de hen representerar. Diskutera argument för och emot att de ska ha stor frihet i förhållande till sina väljare. Förklara också skillnaden mellan åsiktsrepresentation och social representation.
Typer av representation
1. socia/grupp-representation (kön, ålder, utbildning, härkomst etc.)
2.skapar legitimitet
3. andra erfarenheter skapar också andra beslut
Dock svårt att avgöra vilka grupper som är viktigast och bör prioriteras i representation.
-Individen kommer i skymundan som representant för en grupp
argumenten kommer i skymundan
- åsiktsrepresentation
Frihet i förhållande till sina väljare
+flexibilitet, representatnerna ska kunna anpassa sig efter förändrade tider eller särskilda situationer.
-Om representanterna avstiger för mycket från sina vallöften förlorar de legitimitet hos väljarna, i förlängningen förlorar partiet och även de politiska systemet sin legitimitet. Demokratin kan undergrävas.
Vilka konstitutionella förändringar skulle höja valdeltagandet i Sverige? Föreslå åtgärder och diksutera för och nackdelar med dessa.
Problemtatisera om högt valdeltagande alltid är önskvärt?
Innebär högt valdeltagande mer demokrati? Eller undergräver demokratins innehåll?
Röstkrav
Positivt eller negatitvt?
Sakntioner eller incitament
Förändra grundlagens negativa rättigheter “friheten att ej uttrycka sin åsikt”
Sänka rösträttsåldern, utöka eller inskränka andelen röstberärrättigade pos eller neg?
Är 16-åringar välinformerade? Kan de rösta i sitt eget intresse?
Utländska medborgare?
Dela valen
Kommun, landsting, riksdag - positiv/negativ verkan
Ökad information kring lokala/regionala val
Folk orkar inte rösta flera gånger ex USA
E-röster
Möjlighet att rösta på internet
alla har inte internet
strömavbrott
-Utöka tillgängligheten
-tid att ta sig till lokale, avsstå arbete
Möjlighet till info för att registrera sig
folk som är hindrade
äldreboenen
Ökat politikerförtroende och ökad informationsspridning.
Beskriv det viktigaste egenskaperna hos det svenska valsystemet.
Proportionellt=god representation
Allmän rösträtt, fria hemliga, direkta och jämlika val: alla kan rösta
Alla kan avstå att rösta
Lokal och regional förankring av kandidaterna genom röstning i valdistrikt
Personröstning är möjligt för den som vill
Hur fungerar det svenska lagrådet och vilka är dess uppgifter?
Lagrådet har en granskande roll (lagprövning) över huruvida nya lagförslag strider mot grundlag, de skriver ett formllt yttrande på regeringens lagförslag. Hur som helst kan lagrådet ej hindra att en lag tillämpas. Finner en domstol dock att lag är grundlagsstridig kan den ogiltigförklaras.
Redogör för olika konstitutionella metoder att koncentrerar och sprida makt mellan olika institutioner (horisontellt eller vertikalt) aktörer, partier. För o nackdelar länderexempel.
Horisontell
Parlamentarism (GB, Sverige) vs presidentialism (USA, Ryssland, Frankrike)
Checks and balances - makten fördelad mellan de styrande organen för att en ej skall ha för stor makt.
Vertikal
Enhetsstat vs federation
Är makten centrerad eller på regional och lokal nivå?Enhetsstat: Makten är centrerad i en centralort. Eventuell makt hos lokala, regionala aktörer utgår alltid ffrån centralmaktn och kan dras tillbaka.
Federaion: Lokalt självstyre i vissa politiska frågor, ofta pga etnicitet, geografi eller historia. Delstaterna/kantonerna har sagt upp en del av sin suveränitet till förmån för staten.
Federation
+Bra för stor geografisk yta, bra för demografiskt heterogena stater, historiska och kulturella anledningar.
-Fler vetospelare, trögare beslutsfattande, ansvarsutkrävande svårare, samarbete blir svårare, risk
Enhetsstat
+ Bra för homogena stater, effektivt beslutsfattande , ansvarsutkrävande
- Risk för myteri, dåligt för heterogena stater, dålig loka förankring/anpassning
Parlamentarism
+God representation, ansvarsutkrävande, bra för minoriteter som kan representeras, beroende på valsystemet kan det vara proportionellt till befolkningen, samarbete, kompromisser
-minoritets/koalitionsregeringer kan leda till instabilitet, positiv parlamentarism kan leda till svårigheter att fatta beslut, många aktörer.
Presidentialism
+maktdelning, tröghet
-dödlägen, ansvarsutkrävande, tröghet, kan leda till auktoritärt styre i nya demokratier, politisk kortsiktighet
Semi-presidentialism
+Effektivitet vid majoritet, enkelt att bryta dödlägen (president och parlament kan fälla regering)
-Ineffektivitet vid kohabition, kan bli politisk turbulens
