*Kommunikation Flashcards

1
Q

Vad kommer begreppet kommunikation ifrån?

A

Latinskans communicare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad handlar begreppet kommunikation om? Ge ett exempel

A

Begreppet signalerar gemenskap,utbyte, samspel, ömsesidighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

All interaktion ger effekt. Vilka tre typer av kommunikation brukar vi prata om? 3

A

Verbal - budskapet förmedlas med ord
icke-verbal- allt formuleras på ett annat sätt
Kontextuell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Det finns flera viktiga punkter i samband med professionell kommunikation.

Vad menas med övergripande syfte?

Vad menas med att vi ska vara stödjande?

Vad menas med att vi ska vara hjälpande?

Vad menas med att vi ska vara problemlösande?

A

Med övergripande syfte menas det att vi måste alltid ha ett syfte med vårt samtal när vi arbetar professionellt.

Stödjande är att hjälpa en person att stå ut i en jobbig situation, till exempel att agera stödjande för en person som är sjuk eller att hjälpa en person att hantera det som är nu

Hjälpande genom att hjälpa och förändra

Problemlösande - lösa enklare problem, hjälp någon få en bostad eller fylla i en blankett.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka är den professionella kommunikationens tre grunder? KSS

A

Professionell kommunikation har alltid varit KLIENTCENTRERAD, ha ett SYFTE och göra SKILLNAD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad har kommunikationen för funktion? Ge 3 exempel

A

Tillfällen till empati
Samarbete
Foku på uppgiften
Skapar mening
Lösa problem - planera och fatta beslut tillsammans
Förändra ett beteende
Skapa/stärka hopp
Lära/stötta klienten att handskas med svåra känslor eller relationer
Härbärgera - stötta och stå ut med det som är jobbigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Det ses som en informationsöverföring med initiativ och respons.
Ser inte kommunikation som ett samspel utan ett sätt att föra över information till en annan person. Vanligt vid skrift vid informationssidor där vi inte alltid förväntar oss att få ett svar, broschyrer etc

A

Se på kommunikation som ett linjärt förlopp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv synen på professionell kommunikation som en process?

Vilka tre processer tros ske?

A

När kommunikation ses som en process så ligger fokuset på samspel och utbyte, stora komponenter av delaktighet från båda parterna.
Minst två parallella processer, det pågår nästan alltid tre parallella processer. Först hos mig som hjälpgivare/socialarbetare, på samma sätt hos min motpart/kommunikationspartner, och sen det tredje dvs vad som händer mellan oss i rummet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad påverkar vår kommunikation?
PSURP

A

Perception handlar om hur jag tolkar världen, vilket även kommer att påverka hur jag tolkar kommunikationen

Stereotyper och kognitiva scheman baserat på tidigare erfarenheter påverkar också hur jag agerar i kommunikationen.

Under- och överstimulering spelar roll för kommunikationsprocessen. Understimuli kan vara något som påverkar en kommunikationsprocess negativt, dvs om det inte händer något. Det kan även vara så att det händer för mycket i rummet, det blir ett överstimuli.

Relationer är förutsättningar för att skapa förändring. Har vi en god professionell relation finns det mer utrymme för mer”gnisslig” kommunikation

Perceptionsprisma - hur jag tolkar och filtrerar information påverkar också kommunikationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad filtreras våra budskap genom? Ge minst tre exempel!

A

Genus, det sociala könet. Vilka värden tillskriver vi det kön vi har? Vi kommer att tänka olika om våra kvinnliga och manliga brukare.

Kulturen vi växt upp i

Religion vi växt upp i och vilken relation vi har till religion

Politik - vad tänker vi är rätt och fel?

Juridik - hur vi ser på problem påverkas av vilka lagar vi har

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

När vi kommunicerar så skickar vi olika typer av budskap. Det sker på två nivåer. Vad heter dessa två nivåer?

A

Innehållsnivå: Vad vi säger. Vad är det konkreta innehållet? Jag som socionom behöver ha kunskap och veta hur jag ska hjälpa denna individ. Kunskap om hur samhället fungerar och olika typer av problem.

Relationsnivå: Hur vi säger det. Vad har vi för förhållningssätt till varandra? Hur ser min klient på mig? När vi är överens om vilken typ av relation vi har finns det mer utrymme för att jobba med det som är svårt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Relaterat till budskapsnivåer så pratar man om begreppet antydningar, beskriv det och hur det kan se ut!

A

Antydningar - beteenden kan tolkas som antydningar på olika sätt beroende på vår relation. Tex om man säger att någon ska göra något själv kan den andra personen tolka det som att jag inte bryr mig, men har jag en relation kan det tolkas annorlunda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

till exempel att man är för uppe i sitt huvud och svarar konstigt på vad folk vill. t.ex. “jag gör detta för ditt bästa” och så agerar man mot vad barnet vill

A

Dubbla budskap

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

är motstridiga budskap. “jag bryr mig om dig” men visar inte det

A

Paradoxala budskap

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

handlar om att ge svajiga budskap, vilket ska undvikas då det skapar osäkerhet och skapar förutsättningar för att folk ska skapa sin egen sanning.

A

Oklarheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Relaterat till budskapsnivåer så pratar man om maktrelationen, beskriv det och hur det kan se ut!

A

Maktrelationen handlar om hur makten är oundviklig i vårt arbete. Makt handlar också om att vi har makt att förändra och hjälpa. Makten är bra om vi använder den väl, utan makt hade vi inte varit professionella.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Det finns tio grundläggande tekniker som vi kan utveckla! Vilka är dessa? Säg minst fem.
LOSMSSFSÖS

A

Lyssna
Observera och tolka verbala och icke-verbala signaler
Skapa goda och jämlika relationer
Möt andras behov på ett bra sätt - fokus ska alltid vara på den andra.
Stärk motpartens resurser och möjligheter
Strukturera samtal och/eller handlingsplan. Handlar om att vi ska ha ett syfte och ett mål med våra samtal, strukturen tydliggör varför vi träffas. Vi kan inkludera den andra personen i denna struktur.
Förmedla information på ett tydligt och begripligt sätt
Skapa alternativa perspektiv och öppna för nya handlingsalternativ
Öppenhet för svåra känslor och existentiella frågor
Samarbeta för att hitta bra lösningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad för två typer av kompetens leder till yrkeskompetens?

A

Relationskompetens + handlingskompetens = yrkeskompetens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

är att skapa, utveckla och underhålla
relationer som hjälper (men också att kunna avsluta relationen till förmån för självständighet)
Vi behöver förstå vilken typ av relation vi har till individen

A

Relationskompetens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Kunskaper som är relevanta för att göra skillnad. Det är färdigheter som gör det möjligt att sätta kunskapen i bruk. Detta förhållningssätt skapar förutsättningar till att göra skillnad.
(förståelse, hänsyn, individ som subjekt, respekt för integritet och autonomi)

A

Handlingskompetens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Det finns tre förhållningssätt inom professionell kommunikation. Vilka är dessa tre?

A

Professionell - relationen ska alltid vara professionell och klientcentrerad

Personligt - sätter du upp en barriär för alla känslor så blir du ingen bra socialarbetare. Kunna möta varje människa som en människa

Privat - detta ska vi undvika. Mötet ska aldrig börja handla om dig, fokus ska vara på klienten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Handlar om att vi strävar efter en ömsesidig och symmetrisk kommunikation. Se klienten som en person med resurser

A

Klientcentrerad kommunikation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Det finns två typer av problem i professionell kommunikation, vilka är dessa två?

A

Två typer av problem
Reellt problem: det konkreta, diagnostiserbart, hur vi skulle bedöma och kalla ett problem (deseasebegreppet)
Upplevt problem: klientens perspektiv på vad som stör, vad tycker dem är ett problem? (illness begreppet)
Båda perspektiven behöver utforskas för att kunna främja realistiskt förändringsarbete och komma fram till gemensamma beslut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vi kan behöva en målformulering för att lösa klientens problem. Vad står SMARTa mål för?

A

Målet ska vara:
Specifikt
Mätbart
Angeläget
Realistiskt
Tidsbestämt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vem grundade humanistisk psykologi?

A

Carl Rogers

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är ett annat ord för humanistisk psykologi? Vad är humanistisk psykologis grundvärderingar?

A

Humanistisk psykologi, ibland säger man positiv psykologi där det positiva syftar till det förändringsbara. En grundtanke är att alla har en medfödd möjlighet till personlig utveckling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Humanistisk psykologi är klientcentrerad. Vad innebär det?

A

Klientcentrerad - det finns en grundläggande förståelse för att alla har inneboende resurser. Alla har en kapacitet att förändra och fatta egna kloka beslut. Utmanar lite traditionella synen på socialt arbete.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Beskriv empati utifrån humanistisk psykologi

A

Empati - förståelse för andra människor, känslomässig och intellektuell förståelse. Det handlar inte om att tycka om eller att hålla med, det handlar om att förstå att man har olika perspektiv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Förklara humanistisk psykologi utifrån humanistisk psykologi!

A

Villkorslös uppskattning - man separerar människor handlande från deras värde, vi ska alltid visa uppskattning för dem som människor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Förklara kongruens utifrån humanistisk teori!

A

Kongruens - överensstämmelser, det vi gör och säker hänger samman

31
Q

Vem är grundaren av begreppet self efficacy?

A

Albert Bandura

32
Q

Vad handlar self efficacy om?
Tilltro, förväntningar, ansträngningsgrad

A

Tilltron till den egna förmågan - dvs de förväntningar en individ har på sig själv att genomföra en viss handling i en given situation

Dessa förväntningar avgör också hur sannolikt det är att individen tar initiativ till att genomföra handlingen

Förväntningarna avgör också ansträngningsgraden hos individen som ska klara av uppgiften samt hur denne hanterar motgångar

33
Q

Varför är self efficacy viktigt inom socialt arbete?

A

Både socionomens och klienten tilltro har betydelse för hjälpprocessen - viktigt att visa att det är okej när saker ibland går dåligt

34
Q

Vad formar individens tro på sin egna förmåga?
EOÖF

A

Tron på den egna förmågan formas av följande:

Egna erfarenheter av att lyckas eller misslyckas

Observationer av hur andra har lyckats eller misslyckats. Tex om man vuxit upp i en miljö med stort fokus på misslyckande.

Övertalning - omgivningen kan stärka tilltron hos individen

Fysiologiska anspänningar kan påverka tilltron till den egna förmågan.

35
Q

Vad handlar empowerment om?

A

Handlar mycket om att ingjuta i människor att de har en förmåga och att väcka en vilja att ta tag i den samtidigt som man lämnar utrymme för dem själva att göra det.

36
Q

Vilka tre områden berör professionell omsorg? Beskriv dem

A

Omsorgsprofessionalitet - den tränade blicken för brukarens behov
Omsorgsrationalitet - en etiskt medveten grundhållning
Omsorgstemporalitet - att vara mentalt närvarande i ögonblicket, du ska kunna få ihop individen historia, nutid och framtid

37
Q

Vilka tre områden berör omsorgsprofessionalitet?

A

Empati,fackkunskap och målriktning

38
Q

Beskriv empati utifrån omsorgsprofessionalitet

A

Empati handlar om förståelse för människors tankar och känslor även om de skaver.

39
Q

Vad menas med det sympatiska felslutet?

A

Det sympatiska felslutet - blir lätt att vi tycker synd om dem vilket blir fel. Lätt när vi träffar personer som vi är lika med, desto svårare ju mer olika människor är oss själva. Det behöver vi förstå för att utveckla vår empatiska förmåga.

40
Q

Berätta om fackkunskap utifrån omsorgsprofessionalitet

A

Fackkunskap handlar om utbildning och erfarenhet - att vara kunnig inom det man håller på med är en etisk fråga, att kunna göra så mycket som möjligt.
Det handlar även om lagar och regler och att hjälpa människor att navigera genom rättigheter och lagar

41
Q

Vad finns det för koppling mellan empati och fackkunskap?

A

Det kan vara viktigt med fackkunskap för att kunna visa empati och kunna leva sig in i den andras position

42
Q

Vad kan målinriktning handla om inom omsorgsprofessionalitet?

A

Att vi vill åstadkomma något! Kan ske genom:
Empowerment
Allians/Partnerskap
Självbestämmande beteende

43
Q

Vilka två faktorer berör omsorgsrationalitet?

A

Känslor och förnuft och etik

44
Q

Vilkas känslor handlar det om vid omsorgsrationalitet?

A

Det handlar om känslorna hos klienten och hos den professionelle. Det är viktigt med självkännedom (Styrkor och svagheter hos dig som samtalsledare). Det är viktigt att kunna hjälpa klienten med att utforska sina känslor

45
Q

Vad handlar etik om utifrån omsorgsrationaliteten?

A

Etisk medvetenhet är en förutsättning för att kunna ge god omsorg.

Etiken handlar om dilemman som kan uppstå i samband med konflikt mellan olika områden. Det handlar även om lagar och regler, yrkesetiska normer och
samhälleliga normer - alla kommer påverka yrket framöver.
Handlar även om personlig moral - ibland kommer jag behöva göra motstånd mot ett system

46
Q

Vilka tre begrepp handlar omsorgstemporalitet om?

A

Anknytning, berättelsen och hopp

47
Q

Vad menas med anknytning relaterat till omsorgstemporalitet?

A

Att du i ditt yrke kan förhålla dig till olika anknytningsmetoder. Handlar om vad för typ av anknytning vi har. Det är en anknytning hos båda parterna. Många som besöker oss är otrygga och undvikande - vi behöver reflektera över i vilket stadie vi träffar dessa människorna?
Knyter NUET till DET FÖRFLUTNA

48
Q

Vad menas med berättelsen i omsorgstemporalitet?

A

Knyter ihop dåtid, nutid och framtid. Berättelsen handlar om att lyssna till den andres språk och berättelse. Berättelser om misslyckanden kan bli andra berättelser. Fokuserar vi bakgrunden letar vi efter problem kan vi tendera att fastna mer på de negativa

49
Q

Vad menas med hopp i omsorgstemporalitet?

A

Knyter ihop nuet till framtiden. Handlar om att kunna förmedla hopp och ha positiva förväntningar på det som kommer

50
Q

Vad menas med att vi vill ha en symmetri i kommunikationen?

A

En symmetrisk relation handlar om att vi hittar en jämvikt där vi både ger och tar i kommunikationen. Talar vi till, om eller med?

51
Q

Det finns två typer av kommunikationsstilar. Vad heter dessa och vad kännetecknar dem?

A

Kommunikationsstilar kan vara antingen rytmiska och synkroniserade eller orytmiska och disharmoniska. När kommunikationen är rytmisk och synkroniserad flyter samspelet smidigt, du förstår den andra personen och humör tolkas och uppskattas på ett naturligt sätt. Däremot, när kommunikationen är orytmisk och disharmonisk, blir samspelet trögt, missförstånd uppstår och försök till humor kan leda till dålig stämning.

52
Q

Vem grundade interaktionsprocessen?

A

Modeller av hjälpprocessen kan illustreras genom interaktionsmodellen, som består av fyra faser enligt Schulman.

53
Q

Beskriv den förberedelsefasen i interaktionsprocessen.

A

Den första fasen är förberedelsefasen, där vi förbereder oss inför samtalet genom att samla in så mycket relevant information som möjligt innan det första mötet. Här kan vi reflektera över vad vi redan vet om problemet och vilka frågor som kan bli aktuella. Det är viktigt att behålla ett öppet sinne, eftersom informationen vi har kan vara föråldrad. Dessutom behöver vi ställa in oss mentalt inför samtalet.

54
Q

Berätta om öppningsfasen!

A

Därefter följer öppningsfasen, där vi initierar en kontakt och bygger en relation med personen. Vi gör en grundläggande introduktion där vi klargör målet med samtalet och förväntningarna på processen. I denna fas börjar vi också kartlägga individens egna resurser.

55
Q

Berätta om arbetsfasen!

A

I arbetsfasen genomför vi det vi har planerat och verkställer vår handlingsplan. Under denna fas får vi feedback på om planen fungerar eller om den behöver justeras. Flexibilitet är avgörande för att kunna anpassa strategin vid behov.

56
Q

Berätta om avslutning och övergångsfasen!

A

Slutligen kommer avslutnings- och övergångsfasen, där vi markerar ett tydligt avslut på relationen. Ett tydligt avslut är viktigt för människor och kan också fungera som ett erkännande av de framsteg som gjorts.

57
Q

Ett samtal kan delas in i tre delar. Beskriv dessa.

A

Ett samtal kan delas in i tre huvudsakliga delar: inledning, mitten och avslutning.

I inledningen fokuserar vi på att etablera kontakt och skapa en trygg atmosfär. Här klargör vi ramarna för samtalet genom att tydligt definiera syftet, mötets längd och vilka mål vi strävar efter att uppnå.

Under mitten av samtalet arbetar vi aktivt med dess syfte. Det kan innebära att utforska och förstå klientens perspektiv, upprätthålla en tydlig struktur, stärka relationen och alliansen samt ge förklaringar och information vid behov.

I avslutningen är det viktigt att initiera avslutet vid rätt tidpunkt och göra det på ett tydligt sätt. Här sammanfattar vi samtalet och strävar efter att skapa en ny överenskommelse som ger en riktning framåt.

58
Q

Vad menas med aktivt lyssnande?

A

Aktivt lyssnande innebär både verbala och icke-verbala sätt att uppfatta och förstå det någon säger samt att kunna förmedla denna förståelse tillbaka. Det handlar inte bara om att höra orden, utan också om att tolka känslor och intentioner. Processen kan sammanfattas i tre steg: höra, förstå och förmedla.

59
Q

Vad menas med att spegla känslor vid aktivt lyssnande?

A

Spegel känslor – Genom att sätta ord på det vi märker kan vi bekräfta och synliggöra känslor, exempelvis om något verkar jobbigt att prata om.

60
Q

Vad menas med att upprepa nyckelord vid aktivt lyssnande?

A

Upprepa nyckelord – När en person ofta återkommer till ett specifikt ord eller begrepp kan vi använda det för att visa att vi lyssnar och förstår.

61
Q

Att summera vad som sagts hjälper till att skapa tydlighet, särskilt vid avslut eller ämnesbyten.

A

Sammanfatta –

62
Q

Genom att visa att personens upplevelser är viktiga, exempelvis genom fraser som “Berätta mer!”, skapar vi en trygg dialog.

A

Uppmuntra –

63
Q

Att uttrycka något på ett nytt sätt kan vidga perspektivet, men bör göras med försiktighet för att inte misstolkas.

A

Omformuleringar

64
Q

Vad menas med pauser vid aktivt lyssnande?

A

Pauser och tystnader – En av de viktigaste delarna i aktivt lyssnande. Att känna sig bekväm med tystnad ger både oss och den vi talar med tid att reflektera och formulera tankar. Dessutom kan pauser ofta leda till att den andra personen delar mer.

65
Q

Frågor är viktiga. Vad kan frågor delas upp i för två kategorier?

A

De kan delas in i öppna och slutna frågor, där valet av frågetyp påverkar samtalets dynamik och resultat.

66
Q

Vad menas med öppna frågor? När ska vi använda dem?

A

Öppna frågor uppmuntrar till eftertanke, berättelser och lärande. De hjälper oss att skapa en öppen situation där klienten kan välja vilket problem som ska diskuteras, vilket ger insikt i vad de själva tycker är viktigt. Dessa frågor kan användas för att:

Utforska ett problem på djupet
Förstå känslor och upplevelser
Utforska möjliga förklaringar
Ge nya perspektiv
Undersöka relationer och förväntningar

67
Q

Hur ska vi tänka kring slutna frågor? Ska de undvikas helt?

A

Slutna frågor bör inte undvikas helt, utan används främst för att få tydliga och konkreta svar. Däremot är de mindre lämpliga när vi vill arbeta utforskande. Kan också kallas informationsfrågor

68
Q

frågor där svaret är förutsägbart, vilket kan styra personen i en viss riktning.

A

Ledande frågor

69
Q

frågor där inget svar förväntas, vilket kan skapa en maktobalans i samtalet.

A

Retoriska frågor

70
Q

när flera frågor ställs samtidigt, vilket kan leda till förvirring.

A

Sammansatta frågor

71
Q

Vad menas med “sätta dit” frågor?

A

”Sätta dit”-frågor – undvik att ställa frågor som känns som en fälla. Var istället transparent och öppen med den information du har.

72
Q

Konflikter kan delas in i tre huvudtyper. Vilka är dessa?

A

Konflikter kan delas in i tre huvudtyper:

Individuella konflikter – inre konflikter där en person slits mellan olika motstridiga behov, värderingar eller handlingar. Ett exempel är när ens moral står i konflikt med ens faktiska agerande.

Mellanmänskliga konflikter – uppstår mellan två eller flera personer när de har olika åsikter och har svårt att enas.
Systemkonflikter – konflikter som uppstår i grupper eller sociala sammanhang, såsom inom familjen, vänkretsen eller på arbetsplatsen.

73
Q

Det finns två sätt att se på konflikter. Vilka är dessa?

A

Naturliga och ofrånkomliga – en del av livet som kan leda till utveckling och lösningar.

Tecken på social ohälsa – något som bör undvikas, eftersom det anses störa harmonin.
För att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt är det viktigt att bli bekväm i dem. Att undvika konflikter innebär ofta att vi även undviker möjligheten att hitta lösninga