*Juridik Flashcards

1
Q

Rättsområden delas in i fem områden. Vilka?
CSFPU

A

Civilrätt, straffrätt, förvaltningsrätt, processrätt och EU-rätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

frågor som handlar om avtal, köp, lån, arvsrätt, familjerätt men också om arbetsrätten.

A

Civilrätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

handlar om förhållandet mellan staten och medborgarna och speciellt om sanktioner,när någon har brutit mot en regel

A

Straffrätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

handlar om relationen mellan staten och medborgarna. Medborgares rättigheter och skyldigheter. Här finns också en allmän del och en socialrättslig del, inom spec hittar vi socialrätt som är vårt huvudsakliga fokus under denna utbildningen

A

Förvaltningsrätt/offentlig rätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

regler för hur rättsliga problem ska lösas, hur handläggningen ska gå till och verkställas. Inom denna har man ärenden från alla dessa områden ovan. Hur verkställer vi exempelvis socialrättsliga ärenden?

A

Processrätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

något vi måste förhålla oss till då vi är medlemmar i EU och vi behöver följa deras regler och direktiv.

A

EU-rätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Man gör en analys av gällande rätt. Man kollar på vilka lagar som är giltiga just nu och därför praktiseras inom rättsväsendet. En analys av hur något hjälper oss att förstå och komma fram till “hur bör vi besluta och döma?

A

de lege lata

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är ett annat namn för de lege lata?

A

Rättsdogmatik - ett annat namn för de lege lata.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

en analys av hur det borde vara. Som forskare, politiker etc kan man ibland vara intresserad av mer övergripande frågor - hur det borde vara! Tex en politisk fråga.

A

De lege ferenada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är skillnaden på de lege ferenada och de lege lata?

A

Lata ses som fakta, ferenada ses som värdering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

PRAAS är en juridisk metod. Vad står den för?

A

Problem - vad är problemet?
Rättskällor - vilken eller vilka rättskällor reglerar problemet?
Analys - vad säger en analys av aktuella rättskällor?
Argument - vilka argument är rimliga i diskussionen kring tillämpliga rättskällor?
Slutsats - vilken slutsats kan dras av genomgången och undersökningen av tillämpliga rättskällor?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

En annan juridisk metod är FRAS. Vad står den för?

A

Frågeställningen - vad är den juridiska frågan/problemet?
Rättskällorna - vilken eller vilka rättskällor kan svara på frågan?
Analysen - vad säger en analys om aktuella rättskällor?
Slutsatsen - vilken slutsats kan dras av genomgången och undersökningen av tillämpliga rättskällor?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Skillnad på PRAAS och FRAS

A

Lik den föregående. Men i FRAS uttrycker det som en juridisk frågeställning som man vill lösa. Även här vänder man sig till rättskällorna, gör en analys och efteråt en slutsats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varför ska vi ha kunskap om rättskällor?

A

Rättskällor ska vara en grund för råd och beslut, detta för att vi ska ha en rättssäkerhet. Som socionomer behöver vi ha förståelse för att kunna svara på frågor.

Tjänstepersoner som utövar makt genom råd och beslut om enskilda personer har ett ansvar att agera utifrån lagstiftningen. När man fattar beslut baserat på lagstiftning blir handläggningen också rättssäker. För att kunna svara på olika juridiska frågor behöver man veta vart man hittar svaren - därför ska du ha kunskap om vilka rättskällor som finns. En annan viktig anledning är att rättsregler ändras ibland och då bhöver man förnya sin kunskap.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Rättskällor kan vara svåra att ha koll på gällande vilka som gäller. Varför det?

A

Rättsregler ändras relativt ofta
Ofta flera rättsregler som är relevanta i samma fall. Vi kan ha flera rättsregler att förhålla oss till i samma fall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Rättskällorna brukar vara hierarkiskt ordnade. Vilka är de olika rättskällorna? EGLFRFJVD

A

Eu-regler
Grundlag
Lag/förordning
Föreskrifter från myndigheter (ex Socialstyrelsen)
Rättspraxis (prejudikat)
Förarbeten. Arbeten innan något blir en lag.
JO. Justitieombudsmannen, riksdagens granskningsorgan som granskar offentlig verksamhet. Räknas som rättskälla.
Vägledningar och råd från myndigheter. Inget bindande att följa utan vägledande för hur man ska arbeta praktiskt.
Doktrin - rättsvetenskapliga verk, forskning om juridik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Är det alltid samma hierarkiska ordning?

A

Det ändras vilken ordning de är i beroende på vilket fält man jobbar i.

Man är ofta överens om att EU-regler är högt upp, vi har våra fyra grundlagar som också anses stå hierarkiskt sett ovan de andra. Föreskrifterna är också bindande, till exempel socialstyrelsen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kallas rättspraxis från högsta domstolen?

A

Om det är rättspraxis från högsta domstolen då kallar man de också för prejudikat, man har ett prejudikat som är vägledande för alla underinstanser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Det är regler som bestämts av riksdag, regering, förvaltningsmyndigheter och kommuner.

A

Författningar

Kan exempelvis vara grundlagar och lagar - utfärdas av riksdagen
Kan även vara förordningar - utfärdas av regeringen .

Kan vara föreskrifter - utfärdas av förvaltningsmyndigheter och kommuner. Tex föreskriften om hur man ska dokumentera inom socialstyrelsen.

Förordningar, direktiv och beslut - utfärdade av EU.

Alla författningar är bindande rättskällor och vi MÅSTE följa dem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

tanken är att man inte ska reglerar i detalj vad som ska gälla utan att man får mer riktlinjer och principer

A

Ramlag -

Ramlagen ställer upp yttre gränser/ramar = skapar handlingsutrymme men också ansvar
Ger möjlighet att hjälpa individer utifrån deras enskilda behov
Beslut fattas målrationellt - det vill säga vad är målet med denna lagen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur kan ramlagar exempelvis användas av kommuner?

A

En möjlighet med ramlagar är att kommuner kan anpassa sina insatser utifrån sina lokala förutsättningar, vilka behov de har osv. Ett bekymmer är att man då kan få olika beslut i olika kommuner. Gör det svårt att förutse.
Exempelvis socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen

22
Q

Det är en specifik del av en lag (ex delar i ett kapitel).

23
Q

Dessa är lagrum, vad betyder dessa tecken?
§
st.
p.
pp.

A

paragraf
stycke
punkt
punkter

24
Q

Beskriver villkoren för när lagen är tillämplig/giltig , om (x gäller) → så (gäller y)

25
Q

När kan du ha nytta av rättpraxis/prejudikat?

A

När författningstexten är oklar kan man ta hjälp av andra källor. Prejudikaten är vägledande rättsfall från de högsta domstolarna (Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen), Arbetsdomstolen, Migrationsöverdomstolen.
Starkt styrande i praktiken även om de inte är bindande rättskällor.
Användning av prejudikat skapar förutsebarhet i liknande fall, dvs att du kan bedöma på liknande sätt när du jämfört ditt fall med tidigare fall.
Viktigt när författningar innehåller generella begrepp eller är svårtolkad

26
Q

Arbete innan det blir en lag.

A

Förarbete

27
Q

Varför är förarbeten inte bindande?

A

Omröstning av antagandet av en ny lag gäller endast lagtexten = därför är inte förarbeten bindande.

28
Q

Varför finns det kritik riktad mot att använda förarbeten vid rättskälla?

A

De är inte antagna av en demokratisk församling eller omröstning.

29
Q

När använder man förarbeten?

A

Många inom praktiken använder förarbeten då de kan var vägledande - för att förstå syfte och ändamål med en lag

30
Q

Vad sker vid ett kommittédirektiv?

A

En kommitté eller en person, särskild utredare, får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för det regeringen vill genomföra

31
Q

Vad sker vid Statens offentliga utredare?

A

En utredare på statens offentliga utredningen ska skriva ett förslag på lag/lagändringar som lämnas till regeringen, ett så kallat betänkande.

32
Q

Vad sker vid en remiss?

A

En remiss skickas till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter som får lämna synpunkter, så kallade remissvar. Även de som inte har fått remissen skickad till sig har rätt att lämna synpunkter

33
Q

Vad sker vid en lagrådsremiss?

A

Regeringen bearbetar förslaget i betänkandet och skriver ett förslag till lag. I många fall lämnas förslaget sedan till Lagrådet, en så kallad lagrådsremiss, som granskar regeringens förslag

34
Q

Vad är en proposition?

A

Regeringen lämnar en proposition till riksdagen. Ett förslag kan även komma från en eller flera enskilda ledamöter i riksdagen.

35
Q

Vad menas med utskottsbetänkande?

A

Ett eller flera av riksdagens utskott får lämna synpunkter på förslaget (utskottsbetänkande)

36
Q

Vad har skett vid en ny lag?

A

Riksdagen röstar om förslaget. Om en majoritet i riksdagen röstar för förslaget utfärdas den nya lagstiftningen i Svensk författningssamling, SFS

37
Q

Vägledning och råd från myndigheter - har de lågt/högt värde?

A

Vägledningarna är inte bindande = lågt rättskällevärde.

38
Q

Skillnaden på föreskrifter och vägledningar?

A

föreskrifter (bindande) och vägledningar/allmänna råd (inte bindande)

39
Q

När kan man använda vägledningar?

A

Stor praktisk betydelse, många använder dem för att få hjälp i sitt praktiska arbete

40
Q

Vem är en doktrin?

A

Juridisk litteratur, ex:
Läroböcker
Lagkommentarer
Handböcker
Artiklar i juridiska tidskrifter
Rättsfallskommentarer

41
Q

Vad är ett annat namn för doktrin?

A

Kallas ofta för rättsvetenskap

42
Q

Doktrinens vikt som rättskälla?

A

Liten vikt som rättskälla men samtidigt präglar den vår syn på lagen och vårt juridiska problem

43
Q

Viktiga generella intressen som grund för rättsregler
Övergripande förhållningsregler
Kan vara både skrivna och oskrivna
kan ha olika betydelse/tyngd
Syftar till rättssäkerhet

A

Rättsprinciper

44
Q

Beslut ska vila på ett tydligt lagstöd = rekvisiten för lagen ska vara uppfyllda och dessa prövas av domstol
Ett beslut måste alltid ha ett tydligt lagstöd. Rekvisiten för lagen måste vara uppfylld för att sedan kunna pröva det i domstol. Som tjänsteman måste man ha ett rättsligt stöd.

A

Legalitetsprincipen

45
Q

Kostnaden ska vara i proportion till nyttan, alltså ..
“Inte kosta mer än det smakar”

A

Proportionalitetsprincipen

46
Q

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser.
Hjälp från socialtjänsten ska ses som ett yttersta skyddsnät och hjälpa när ingen annan kan hjälpa
Hjälp till självhjälp genom frigörelsen av egna resurser
Människan ansvarar för att lösa sina egna problem.

A

Principen om egenansvar

47
Q

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Alla insatser ska vara frivilliga att ta emot/inte ta emot.
innebär att den enskilde alltid ska vända sig till eller medverka till åtgärder av fri vilja
Samtycke bör vara skriftligt
Samtycke ska vara allvarligt menat och informerat - klienten ska ha tillräckligt med kunskap om vad samtycket innebär
Samtycke kan dras tillbaka

A

Frivillighetsprincipen

48
Q

Begreppet återfinns i flera lagar, förordningar och riktlinjer som handlar om barns välfärd. Handlar om att utgå från vad som blir bäst för barnet vid beslutsfattande utifrån flera faktorer och ser ur ett långsiktigt perspektiv och att främja det.
Kan handla om att ta hänsyn till ålder, mognad och andra faktorer som påverkar barnet
Se till barnets rätt att bli hörd, barnet ska vara i det främsta rummet .

A

Principen om barnets bästa

49
Q

Varför är soc en lagreglerad verksamhet?

A

Socialtjänstens arbete är väldigt komplext men oavsett hur komplext det är så måste det hanteras, och för att kunna fatta beslut behöver man som socionom veta vad man får och inte får göra

50
Q

Vad menas med socialrättsliga problem?

A

Rättsregler som syftar till att lösa samhälleliga problem.
Exempelvis frågor om social trygghet, välfärd och individens rättigheter i samhället.
Socialrätt kan handla om att åtgärda problemen genom bl.a. lagstiftning för att främja rättvisa och se till att alla människor har lika möjligheter

51
Q

Vad är kopplingen mellan socionomen och juridik?

A

Juridiken är central i det dagliga arbetet. Kunskap om sin verktygslåda, viktigt att ha koll på lagarna och vilka “verktyg” man har
Du har ett eget ansvar att som socionom uppdatera din kunskap kontinuerligt - lagändringar och ny kunskap tillkommer hela tiden

52
Q

Förklara lagstiftningsprocessen UFRGPR§ON

A
  1. Utredning startar
  2. Förslag tas fram
  3. Remissrunda
  4. Granskning av lagråd
  5. Proposition till riksdag
  6. Riksdagsutskott behandlar
  7. Omröstning riksdag
  8. Ny lag