Kliniska studier Flashcards

1
Q

Förklara skillnaden mellan absolut- och relativ riskreduktion med ett exempel

A
  • Relativ riskreduktion
    • 2 personer av 500 får infarkt
    • Med LM får 1 person av 500 infarkt
    • 50 % riskreduktion
  • Absolut riskreduktion
    • 2 personer av 500 får infarkt
    • Med LM får 1 person av 500 infarkt
    • 0,2 % riskreduktionen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  • Absolut riskreduktion
    • 2 personer av 500 får infarkt
    • Med LM får 1 person av 500 infarkt
    • 0,2 % riskreduktionen

Vad innebär NINT (numbers needed to treat) i ovan fall?

A
  • 500 personer behöver behandlas för att förebygga en infarkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Placeboeffekten

  • I studier med två armar; en med LM och en med placebo brukar man ändå se att man har en mätbar förändring i utfallet i båda armar. Om förändringen är större i LM-armen (och det kan fastställas statistiskt) – effekt
    • Men varför ser man en effekt även hos de som inte har fått någon aktiv substans?
A
  • Återgång till medelvärdet
  • Psykologiskt förmedlad mekanism, vårdmötet/omhändertagandet ger positiva effekter i kombination med patientens egna förväntningar att få hjälp
    • Det finns också studier som visar på neurobiologiska effekter av placebo, som till exempel frisättning av endorfiner vid smärtbehandling med placebo
    • Inte kunnat ses långvarigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Östrogensubstitution och hjärtsjukdom
    • Östrogen påverkar serumlipiderna på ett sätt som skulle kunna motverka kranskärlssjukdom
      • Observationsstudier visar en halverad risk för sådan sjukdom hos kvinnor som tar östrogensubstitution
    • 16 000 postmenopausala kvinnor randomiserades till HRT eller placebo och syftet var primärprevention mot hjärtinfarkt/hjärtdöd
      • Fick avbrytas efter 5 år
      • 30 % ökad risk för hjärtinfarkt
      • Ökad risk för stroke
      • Ökad risk för lungemboli (113 %)
      • Ökad risk för bröstcancer

Varför såg man inte detta tidigare? Ge tre exempel

A
  • Selektionsbias i observationsstudier
    • Fler riskfaktorer hos de som innan inte valde att ta HRT
  • Surrogatparametrar fångar inte hela sanningen
    • Man fick lite bättre blodlipidprofil (surrogat) vilket är bra men man får också högre koagulationsaktivitet (lungemboli)
  • Publikationsbias
    • Vissa studier visade inte på positiv effekt – varför de inte blev publicerade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur kan man studera om ett lm är säkert?

  • Kliniska LM-prövningar är i första hand planerade och dimensionerade för att studera om LM terapeutiska effekter, dvs de önskade effekterna
  • Alla LM som har en terapeutisk effekt har också möjliga biverkningar (detsamma gäller för naturläkemedel, växtbaserade läkemedel, hälsopreparat)

Så vad krävs för typ av studie för att undersöka läkemedlets säkerhet?

A
  • För att studera biverkningar, särskilt de som är mindre vanliga, krävs epidemiologiska studier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad innebär 3-regeln?

A
  • För att med 95 % sannolikhet ska kunna hitta en biverkan som förekommer i en viss frekvens, måste man studera 3 gånger så många människor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Är nya LM säkrare än gamla?

A

Nah

  • Vid registreringen finns bara säkerhetsdata från det begränsade antal patienter som deltagit i kliniska prövningarna. Det räcker för att identifiera vanliga biverkningar
  • Verkligt allvarliga biverkningar är oftast sällsynta (annars hade LM inte registrerats) och sådana upptäcks inte förrän efter registreringen, då ett stort antal patienter exponerats för LM i rutinsjukvården
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär spontanrapportering?

A
  • System i sjukvården för att fånga upp biverkningar av mer sällsynt slag
  • Läkare och andra i vården är skyldiga att rapportera alla (allvarliga och ovanliga) biverkningar till LM-verket
    • LM-verket processar och registrerar rapporterna i en svensk biverkningsdatabas
    • WHOs biverkningsenehet (som ligger i Uppsala) samlar in och sammanställer rapporter från hela världen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär en kontrollerad studie?

A

Jämförelsegrupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad kan man kalla en studie som undersöker prevalens av hudcancer och avstånd till ekvator?

A

Ekologisk studie

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fall rapport/ fall serie

Hur kan denna vara upplagd?

A
  • Oftast observationsstudier med fåtal individer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  • Hur många fall av hudcancer som finns i korhort vid ett givet tillfälle i tid

Kallas för?

A

Tvärsnittsstudie

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  • Används vid ovanligt utfall, ex sällsynt lungcancer vilket kräver stora kohortstudier för att få tillräckligt med fall
  • Här identifierar vi i stället fall och väljer ut matchande kontroller från samma population och jämför deras exposition för ex asbest

Kallas för?

A

Fall-kontroll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  • Observationsstudier (kohortstudier täcker egentligen över många)

Vilka två typer av observationsstudier finns det?

A
  • Retrospektiv – vid redan insamlad data
  • Prospektiv – identifiering av kohort med många rökare och andra inte och sedan registrera vilka som får lungcancer 10 år senare
    • Biomarkörer används ofta för att det inte ska bli för kostsamt och pågå för länge
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Ofta fnns det lokala PM, nationella vårdprogram, internationella koncensusdokument som redan gått igenom evidens i litteratur, så hur ser evidenspyramiden ut?
A
  • Metaanalys – beräkning genom tidigare beräknad data från studier (ofta RCT), analys av denna evidens. Liksom systematiska reveiw
  • RCT
    • Vi kan bara uttala oss om den kohort som undersökts
    • Skiljer sig från kontrollerade interventionsstudier genom att vara randomiserade också, lätt att det uppstår bias från försöksledaren annars
17
Q
  • Medveten och systematisk användning inom medicinskt arbete av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (evidens), tillsammans med klinisk erfarenhet (beprövad erfarenhet) och patientens preferenser

Vad beskrivs?

A

Evidensbaserad sjukvård/medicin

18
Q

Kohortstudier med intervention

Ge exempel på tre olika varianter med varierande evidensgrad

A
  • Cross-over studien använder interventionspatienten som egen kontroll
  • Ser om det finns stora interindividuella variationer som annars ökar variation i primary endpoints
19
Q

Läkemedelsstudier, olika faser

  • Prekliniska studier (in vitro, djurförsök, simuleringar)
    • Aktivitet, toxicitet, farmakokinetik
  • Fas 1 (20-80 friska frivilliga eller patienter, ej kontroller)
    • Säkerhet/tolerabilitet, PK/PD, dostitrering

Vad kan man slänga in mellan dessa två?

A
  • Fas 0 (mikrodoser till människa)
    • Farmakokinetik (för design av fas 1-studier)
20
Q

Att hitta rätt dos inför RCT

  • Räcker underlaget?
A
  • Nej, bör vara mer utplanat à nå maximal effekt
  • Optimal dos beror också på risk för biverkningar
  • Ibland är 50 % av maximal effekt kliniskt viktigt och ibland inte
21
Q
  • Blir allt vanligare – ex om det inte är etiskt att jämföra med placebo eller om det nya läkemedel är mer säkert/bekvämt/billigt (kan ex generika eller biosimilars)
    • Kan finnas sekundära effekter som är bra ex

Vad beskrivs?

A

Non-inferiority trials

22
Q

Vad avgör hur många patienter som krävs i RCT-studien?

A

Powerberäkning

  • Syftar till att bestämma hur många patienter som behöver inkluderas för att med en viss säkerhet (80%) hitta statistisk signifikant skillnad mellan A och B (P<0,05)
23
Q

Vad beror power på?

A
  • Hur stor skillnad man vill kunna påvisa
  • Hur mkt variation det är i effekten på primära utfallsmåttet (vilket man inte alltid vet i förväg men för FAS III grundar det sig på FAS II)
  • Studiedesign (RCT kan vara två lika stora grupper eller olikstora grupper)
  • Statistisk metod (utfallsmåttet normalfördelad eller inte?)
    • Ofta oparad T-test vid normalfördelad end point
24
Q

Vilka patienter bör ingå i studien och hur får LM-företaget tag på patienter? Vad är viktigt att tänka på liksom?

A
  • Indikationen = den population som definieras av studien (inklusion och exklusionskriterier) – ex barn med tillväxtproblem
  • Var den största effekten förväntas (GH till korta barn med GH-brist)
  • Var minst biverkningar/sidoeffekter förväntas (de mest sjuka?)
    • Vanligt val att ta de mest sjuka
    • Men de mest sjuka kan också ha större risk för komplikationer som inte beror på LM
  • Minst risk för confounders (GH till prepubertala barn – varför?)
    • Confounder kan vara tillväxtspurt i tonåren nämligen
  • Externa krav
    • EMA och FDA kräver numera att studier genomförs i en barnpopulation om läkemedlet ska få godkännande för barn (tidigare fanns inget sådant krav)
25
Q

Att tänka på vid val av inklusions- och exklusionskriterier; godkännande av nya läkemedel?

A
  • Nyttan ska överväga risken för den patientgrupp som definieras av indikationen
  • Dokumentation som möjliggör ett ändamålsenligt användande ska finnas, ex dosrekommendationer och kontraindikationer
  • Mer/svårare biverkningar accepteras vid behandling av allvarliga sjukdomar
  • Läkemedlet får endast marknadsföras på den godkända indikationen
26
Q

Randomisering och blindning

Syftet med detta med fyra ord?

A

Minska risken för bias!

27
Q

Vad innebär enkel-, dubbel- och trippelblind studie?

A
  • Enkelt – patienten vet inte
  • Dubbelt – patient och läkare vet inte
  • Trippel – forskarna vet inte förrän koden bryts (efter statistisk analys av data)
28
Q

För kontroll av att RCT genomförs på samma sätt på alla ställen kan man fylla i en?

A
  • Clinical report form som fylls i vid screening, inklusion och alla besök till studien har slutförts eller att patienten exkluderats
29
Q

Rapportering av biverkningar

  • Viktigt att rapportera alla biverkningar – även de som anses oberoende av LM

Vad innebär targeted adverse events och serious adverse events?

A
  • Targeted adverse events
    • Redan under fas 0 och I kan man få viss uppfattning om förväntade biverkningar
  • Serious adverse events
    • Biverkningar som kräver inläggningar
30
Q

Vad kan monitorering av en studie innebära?

A
  • Krav att oberoende part kontrollerar studiens genomförande, ex att data matas in korrekt och att alla studiens delar följer regler och bestämmelser
    • Går igenom CRF (case report form) och dubbelkollar mot utskrivna journaluppgifter (eftersom monitor inte är anställd medarbetare på kliniken och inte har direktåtkomst till journal)
31
Q

Vad är viktigt att göra innan ex en studie blir offentlig?

A
  • Patentansökan först – patenttiden tickar sedan!