Kärlsjukdomar Flashcards
Vad är orsaken till Arteriell insufficiens?
Bristfällig cirkulation i pulsådrorna orsakad av åderförkalkning i kardiovaskulära systemet.
Vad är symtomen för arteriell insufficiens?
• Claudicatio intermittens
• Vilosmärtor
Vad är tecknen för Arteriell insufficiens?
• Ischemiska sår/nekroser (gangrän)
• Hår på ischemiska foten kan försvinna
• Spröda/missfärgade naglar
• Blek/marmorerad/torr/fjällig hud
• Dåligt fyllda vener
• Ödem kan förekomma
Vilka blodprov tas vid Arteriell insufficiens?
• Blodstatus (Hb, LPK, CRP, ASAT, ALAT, ALP, GT, LDL, HDL, kolesterol, glukos, kreatinin) för att utreda bakomliggande diabetes/hjärt-lung-sjukdom
Vilka undersökningar görs vid Arteriell insufficiens?
- Anamnes: för behandling av bakomliggande sjukdom.
- Ankeltrycksmätning: med handdoppler.
- Gångmatteprov: patient får genomgå ankeltrycksmätning före och efter test på gångband.
- Ultraljud: kartläggning av den arteriella cirkulationen och kärlförträningar.
- MR-angiografi och DT-angiografi
Vilka behandlingar görs vid Arteriell insufficiens?
- Riskfaktorsanering: absolut rökstopp, kostråd, gångträning. Ansträngning över smärtgräns rekommenderas.
Vilka FARMAKOLOGISKA behandlingar görs vid Arteriell insufficiens?
• Blodförtunnande: trombocythämmare (förhindrar uppkomsten av blodproppar i artärerna),
• statiner (lipidsänkande)
Vilka KIRURGISKA behandlingar görs vid Arteriell insufficiens?
- Vid allvarlig funktionsnedsättning/misstanke om hinder OVANFÖR ljumske: remiss till kärlspecialist och sedan görs Endovaskulär PTA (ballongvidgning) med stent, öppen by-passoperation.
Vad är orsaken för Venös insufficiens?
Nedsatt blodflöde i venerna som leder till blodansamling i kroppsdel istället för att pumpas tillbaka runt i kroppen.
Orsakas av reflux på grund av bristande klaffunktion eller obstruktion (anatomisk blockering).
Vilka symtom finns vid Venös insufficiens?
• Känsla av tyngd och svullnad i ben (förvärras stående)
• Klåda
• Smärta
• Kramper
• Rastlösa ben
• Brännande känslor
• Trötthet i ben
Vilka tecken finns vid Venös insufficiens?
• Åderbrock
• Synliga vener
• Eksem
• Sår
• Missfärgning
Vilka undersökningar görs vid Venös insufficiens?
- Anamnes: sjukdomshistoria, tidigare DVT (djup ventrombos)? Tidigare blödning från varicer/tromboflebiter? Tidigare injektionsbehandling? Aktuella/tidigare bensår/venösa eksem?
- Allmän status: förekomst av varicer (utvidgade, slingriga ytliga vener)/hudförändringar, pulsstatus. (diabetesfotsår, ödem pga. hjärtsvikt/lymfödem/läkemedelsbiverkan, fetma).
- Ultraljud med färgkodad doppler (venduplex): ger översiktlig beskrivning på eventuell reflux, obstruktion samt perforanter (förbindelser mellan ytliga/djupa vener).
- CT/MR-Flebografi: vid misstanke om djup venös insufficiens.
Vilka behandlingar finns för Venös insufficiens?
- Kompression: kompressionsstrumpa, vid bensår —>kompressionslindning. Kompression förhindrar blodansamling och minskar därmed svullnad.
- Elevation: ha benet högt i vila.
- Farmakologiskt: diuretika (urindrivande) (används INTE ofta).
- Kirurgiskt:
• Termoablation (laser- eller radiofrekvensbehandling): täpper till och förstör ven som sedan krymper och försvinner.
• Skumbehandling (skleroterapi): ämne i vätskeform/skumform som sprutas in i venen. Ämnet gör att blodkärlet sönderfaller inifrån och slutligen blir tilltäppt.
Vad är orsaken till Arterioscleros?
Samlingsnamn på kärlsjukdom som karaktäriseras av förtjockning, förhårdning och minskad elasticitet i kärlväggarna.
- Ateroskleros: förtjockning/förhårdning av kärlvägg pga. plack i mellanstora och stora artärer.
- Arteriolosclerosis: förtjockning/förhårdning av kärlväggen i arterioler (artärernas minska förgrening).
- Mönckeberg medial calcific sclerosis: förkalkning av kärlväggens mellersta lager (tunica media) som orsakar förhårdning/förtjockning.
Vilka symtom finns vid Arterioscleros?
Orsaker oftast inga innan det leder till komplikationer.
- om arteroskleros i kranskärl —> bröstsmärta/tryck
- Om arteroskleros i artärer runt hjärnan —> plötsliga domningar/svaghet i armar och ben, problem med tal/sluddrigt tal
- Om arteroskleros i ben och armar —> claudicatio (Smärta eller trötthet vid gång som släpper efter några minuters vila)
- Om arteroskleros i artärer till njurar—> hypertoni/njursvikt
Vilka blodprov tas vid Arterioscleros?
• Blodsocker (glukos) och blodfetter (LDL, HDL, Kolesterol)
Vilka undersökningar görs vid Arterioscleros?
- Anamnes: sjukdomshistoria, livsstil
- Ultraljud: ger bild om speciellt blodkärl har förträngning.
- Angiografi: visar förträngningar (röntgenundersökning)
- Datortomografi (CT-röntgen) och magnetkamera (MR-röntgen): visar om åderförkalkningen har orsakat skada på kroppsdel.
- EKG och arbetsprov: undersöker om hjärtat är ansträngt.
- Ankeltrycksmätning.
Vilka FARMAKOLOGISKA behandlingar görs vid Arterioscleros?
• Kolesterolsänkande (statiner): ex. Pravastatin, Simvastatin.
• Kolesterolabsorptionshämmare: ex. Ezetimib.
• Blodtryckssänkande: diuretika, ACE-hämmare, ARB (angiotensinreceporblockerare), Betablockerare (blockar mottagare för adrenalin/noradrenalin).
• Blodförtunnande: trombocythämmare.
Vilka KIRURGISKA behandlingar görs vid Arterioscleros?
• PCI (ballongvidgning)
• Bypassoperation
Vilka andra behandlingar görs vid Arterioscleros?
- Riskfaktorsanering: livsstilsförändringar, rökstopp, kost, ev. viktnedgång, fysisk aktivitet
Hur orsakas hypertoni?
Högt blodtryck (140/90 eller högre). Olika faktorer bidrar till att blodtrycket ökat.
• Ålder (kärlen åldras och blir stelare/trängre pga. ansamling av fett. Blodet får större motstånd leder till att hjärta behöver arbeta hårdare).
• Ohälsosamma vanor (dåliga matvanor, tobak, alkohol, stillasittande, stress bidrar till högre blodtryck)
• Ärftlighet (föräldrar med högt blodtryck ger större risk att utveckla det själv).
• Underliggande sjukdomar (diabetes, njursjukdom). Hypertoni ökar risker för att drabbas av: stroke, njursjukdom, hjärtsvikt, stemi, arytmi.
Vilka symptom finns i hypertoni?
Märks oftast inte men kan få
• Huvudvärk
• trötthet
Vid svårare fall:
• Arytmi
• Angina pectoris
Vilka undersökningar görs vid hypertoni?
- Anamnes samt riskfaktorer: längd/vikt/midja-stussmått, rökning, alkohol.
- Blodtrycksmätning.
- EKG.
Vilka blodprov tas vid hypertoni?
- Blodprover: Kalium, Kreatinin, Glukos, Kolesterol, Triglycerider.
- Urinprover: proteinuri, glukosuri, hematuri.
Vilka FARMAKOLOGISKA behandlingar ges vid hypertoni?
• Diuretika: tiazid-diuretika t.ex. Bendroflumetiazid Salures
• ACE-hämmare: t.ex. Enalpril.
• ARB: t.ex. Kandersatan.
• Beta-blockerare: t.ex. Metoprolol.
• Kalciumantagonister: t.ex. Verapamil.
Vilka andra behandlingar görs vid hypertoni?
- Riskfaktorsanering:
• Livsstilsförändringar
• ev. viktnedgång
• Kostråd för kolesterol/triglycerid sänkning
• Saltrestriktion.
Vad orsakar Claudicatio intermittens?
Muskelsmärta vid (mild) fysisk ansträngning, vanligast i vadmuskeln, som sker under gående aktivitet som avtar efter kort vila.
Drabbar kärl utanför hjärta, vanligast är ateroskleros
Vilka symtom finns vid Claudicatio intermittens?
Smärta (vanligtvis i vaden) vid (mild) ansträngning som avtar vid vila.
Vilka tecken finns vid Claudicatio intermittens?
• Cyanos (blåaktig färgning av hud pga. brist på syresatt hemoglobin i blod)
• Atrofisk förändring i område (håravfall på fot, försämrad hudkvalité)
• Sänkt temperatur i område
• Minskad puls i område.
Vilka undersökningar görs vid Claudicatio intermittens?
Undersökningar görs för att diagnostisera underliggande problem.
- Anamnes: riskfaktorer, sjukdomshistoria.
- Ankeltrycksmätning: undersöka perifer artärsjukdom.
- Duplex-ultraljud: undersöka perifer artärsjukdom.
- DT/MR-angiografi: undersöka artärsjukdom, ej riskfritt.
- EKG: säkerställa ej underliggande hjärtproblematik.
Vilka blodprov tas vid Claudicatio intermittens?
Blodstatus (Hb, LPK, CRP, ASAT, ALAT, ALP, GT, LDL, HDL, kolesterol, glukos, kreatinin) för att utreda bakomliggande diabetes/hjärt-lung-sjukdom.
Vilka FARMAKOLOGISKA behandlingar ges vid Claudicatio intermittens?
• Blodförtunnande: trombocythämmare (förhindrar uppkomsten av blodproppar i artärerna)
• statiner (lipidsänkande)
Vilka KIRURGISKA behandlingar görs vid Claudicatio intermittens?
Remiss skickas till kärlspecialist —>
• Endovaskulär PTA (ballongvidgning) med stent
• Öppen by-passoperation.
Vilka andra behandlingar görs vid Claudicatio intermittens?
- Riskfaktorsanering:
• livsstilsförändringar
• absolut rökstopp
• kostråd
• gångträning —> ansträngning över smärtgräns rekommenderas.
Vad orsakar Aortaaneurysm?
Förstoring/utvidgning av aortan på grund av svaghet i aortaväggen.
Kan orsakas på grund av trauma, infektion och inflammatoriska sjukdomar.
Vilka symptom finns vid Aortaaneurysm?
- Symtom (AAA): de flesta aortaaneurysmer orsakar inga symtom men vid pågående tillväxt kan det resultera i:
• obehagskänsla
• smärta
• upplevelse av pulsationer i magen,
• symtom från tryck på omgivande organ,
• trombotisk ocklusion (artäremboli). - Symtom vid ruptur (en bristning i en vävnad eller ett organ, orsakat av slitning eller tryck) (AAA):
• kraftig buksmärta,
• blodtrycksfall
• takykardi (för snabb och oregelbunden hjärtrytm)
• svimning
• illamående
• kräkningar
• pulserande resistens mot buken.
Vilka undersökningar görs vid Aortaaneurysm?
- Anamnes: riskfaktorer.
- Ultraljud: ultraljud.
- Datortomografi (CT-röntgen): thorakala aortaaneurysmer är svåra att diagnostisera med vanligt ultraljud, då genomför man en datortomografi.
Vilka behandlingar görs vid Aortaaneurysm?
- Vid misstänkt rupturerat AAA: syrgas, smärtlindring (morfin), urakut CT av aorta —> om CT bekräftar ruptur AAA —> urakut kirurgi: endovaskulär aneurysmkonstruktion (EVAR) eller öppen kirurgi.
- Icke-rupturerat AAA: yngre patienter (< 70-75 år): öppen kirurgi, annars EVAR.
- Uppföljning:
• Efter EVAR: CT- eller ultraljuds-kontroller under patientens återstående liv för att upptäcka komplikationer.
• Efter öppen kirurgi: kontroll efter 30 dagar och 1 år.
• Icke opererade patienter: ultraljudsuppföljning.
Vad orsakar Djup ventrombos (DVT)?
Blodpropp bildas i de djupa venerna, drabbar oftast ben.
- Ökad koagulationsaktivering: aktiv malignitet, östrogenbehandlingar, inflammatorisk tarmsjukdom, hög ålder, övervikt, koagulationsrubbningar, rökning, infektioner, hereditet
- Kärlskada: operation/trauma, katetrar/kablar
- Venstas/immobilisering: immobilisering samt pares/gips, långa resor, situationer med liten vadmuskelaktivitet.
Vilka symtom finns vid Djup ventrombos (DVT)?
• Ensidig smärta vad/lår
• Ömhet
Vilka tecken finns vid Djup ventrombos (DVT)?
• Ensidig bensvullnad
• rodnad
• ökad venteckning
• värmeökning
Vilka undersökningar görs vid Djup ventrombos (DVT)?
- Anamnes och kroppsundersökning med hjälp av poängbaserat diagnostikstöd: Wells 2003
- Utredningsalgoritm vid misstänkt djup ventrombos: test av D-dimer: nivå på D-dimer är normalt låg men ökar i samband med djup ventrombos.
- Ultraljud: proximalt ultraljud
- Flebografi (röntgenbildteknik för åskådliggörande av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
- Datortomografi (en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ, den man går in hela kroppen)
Vilka FARMAKOLOGISKA behandlingar ges vid Djup ventrombos (DVT)?
• Lågmolekylära hepariner (subkutant): patienter med DVT och lungemboli ger LMH i första hand.
• Warfarin (oralt)
• Paracetamol vid smärta
• Diuretika kan prövas tillfälligt vid uttalad bensvullnad
Vilka KIRURGISKA behandlingar görs vid Djup ventrombos (DVT)
• Trombolys
• Heparininfustion
- (inte kirurgiskt) Kompressionsstrumpa, mobilisering, högläge av benet
Vad orsakar lungemboli?
Blodproppar i artärer eller artärgrenar i lungan. Färdas genom hjärtats högra kammare till lungkretsloppet, fastnar och blockerar.
Vilka symtom finns vid lungemboli?
• Dyspne (andningssvårigheter/andnöd)
• (plötslig) bröstsmärta som förvärras vid inandning/hosta
• pleuritsmärta
• torrhosta (ibland blodig)
• ev. svimning
Vilka tecken finns vid lungemboli?
• Takykardi (för snabb och oregelbunden hjärtrytm)
• takypne (ökad andningsfrekvens)
• sänkt syrgashalt
• Förmaksflimmer
Vilka blodprov tas vid lungemboli?
• D-dimer(!)
• blodstatus (Hb, TPK, LPK)
• elstatus (Na, K, Krea)
• koagulationsfaktorer (PK/APTT)
• leverstatus (ASAT, ALAT, ALP, bilirubin)
• CRP.
Vilka undersökningar görs vid lungemboli?
- Anamnes
- Status: vitalparametrar, hjärt-och lungauskultation (lyssnar på andningsljud), extremiteter (ensidig bensvullnad? DVT?)
- Poängsystem för beräkning av klinisk sannolikhet för LE: Wells score för stabil hemodynamik.
- DT-lungemboli: förstahandsval för bilddiagnostik vid misstänkt LE.
- Lungskintigrafi: användbart bland patienter med kontraindikation mot jodkontrastmedel/alternativ till DT för gravida.
Vilka behandlingar görs vid lungemboli?
• Lågmolekylärt Heparin
• Heparininfusion kan övervägas OM svår njursvikt, nyligen opererad, mycket hög blödningsrisk, grav övervikt) men när patient bedöms stabil: övergång till peroral behandling.
• Trombolys om MASSIV lungemboli med cirkulatorisk påverkan.
• Pulmonell endartärektomi (öppen hjärtoperation som genomförs med hjälp av hjärt-lungmaskin, djup hypotermi (18 grader) och cirkulatorisk arrest).
