Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Muntlig Tenta > Kärlsjukdomar > Flashcards

Kärlsjukdomar Flashcards

1
Q

Vad är orsaken till Arteriell insufficiens?

A

Bristfällig cirkulation i pulsådrorna orsakad av åderförkalkning i kardiovaskulära systemet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är symtomen för arteriell insufficiens?

A

• Claudicatio intermittens
• Vilosmärtor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är tecknen för Arteriell insufficiens?

A

• Ischemiska sår/nekroser (gangrän)
• Hår på ischemiska foten kan försvinna
• Spröda/missfärgade naglar
• Blek/marmorerad/torr/fjällig hud
• Dåligt fyllda vener
• Ödem kan förekomma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka blodprov tas vid Arteriell insufficiens?

A

• Blodstatus (Hb, LPK, CRP, ASAT, ALAT, ALP, GT, LDL, HDL, kolesterol, glukos, kreatinin) för att utreda bakomliggande diabetes/hjärt-lung-sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka undersökningar görs vid Arteriell insufficiens?

A
  • Anamnes: för behandling av bakomliggande sjukdom.
  • Ankeltrycksmätning: med handdoppler.
  • Gångmatteprov: patient får genomgå ankeltrycksmätning före och efter test på gångband.
  • Ultraljud: kartläggning av den arteriella cirkulationen och kärlförträningar.
  • MR-angiografi och DT-angiografi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka behandlingar görs vid Arteriell insufficiens?

A
  • Riskfaktorsanering: absolut rökstopp, kostråd, gångträning. Ansträngning över smärtgräns rekommenderas.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka FARMAKOLOGISKA behandlingar görs vid Arteriell insufficiens?

A

• Blodförtunnande: trombocythämmare (förhindrar uppkomsten av blodproppar i artärerna),
• statiner (lipidsänkande)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka KIRURGISKA behandlingar görs vid Arteriell insufficiens?

A
  • Vid allvarlig funktionsnedsättning/misstanke om hinder OVANFÖR ljumske: remiss till kärlspecialist och sedan görs Endovaskulär PTA (ballongvidgning) med stent, öppen by-passoperation.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är orsaken för Venös insufficiens?

A

Nedsatt blodflöde i venerna som leder till blodansamling i kroppsdel istället för att pumpas tillbaka runt i kroppen.

Orsakas av reflux på grund av bristande klaffunktion eller obstruktion (anatomisk blockering).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka symtom finns vid Venös insufficiens?

A

• Känsla av tyngd och svullnad i ben (förvärras stående)
• Klåda
• Smärta
• Kramper
• Rastlösa ben
• Brännande känslor
• Trötthet i ben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka tecken finns vid Venös insufficiens?

A

• Åderbrock
• Synliga vener
• Eksem
• Sår
• Missfärgning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka undersökningar görs vid Venös insufficiens?

A
  • Anamnes: sjukdomshistoria, tidigare DVT (djup ventrombos)? Tidigare blödning från varicer/tromboflebiter? Tidigare injektionsbehandling? Aktuella/tidigare bensår/venösa eksem?
  • Allmän status: förekomst av varicer (utvidgade, slingriga ytliga vener)/hudförändringar, pulsstatus. (diabetesfotsår, ödem pga. hjärtsvikt/lymfödem/läkemedelsbiverkan, fetma).
  • Ultraljud med färgkodad doppler (venduplex): ger översiktlig beskrivning på eventuell reflux, obstruktion samt perforanter (förbindelser mellan ytliga/djupa vener).
  • CT/MR-Flebografi: vid misstanke om djup venös insufficiens.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka behandlingar finns för Venös insufficiens?

A
  • Kompression: kompressionsstrumpa, vid bensår —>kompressionslindning. Kompression förhindrar blodansamling och minskar därmed svullnad.
  • Elevation: ha benet högt i vila.
  • Farmakologiskt: diuretika (urindrivande) (används INTE ofta).
  • Kirurgiskt:
    • Termoablation (laser- eller radiofrekvensbehandling): täpper till och förstör ven som sedan krymper och försvinner.
    • Skumbehandling (skleroterapi): ämne i vätskeform/skumform som sprutas in i venen. Ämnet gör att blodkärlet sönderfaller inifrån och slutligen blir tilltäppt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är orsaken till Arterioscleros?

A

Samlingsnamn på kärlsjukdom som karaktäriseras av förtjockning, förhårdning och minskad elasticitet i kärlväggarna.

  • Ateroskleros: förtjockning/förhårdning av kärlvägg pga. plack i mellanstora och stora artärer.
  • Arteriolosclerosis: förtjockning/förhårdning av kärlväggen i arterioler (artärernas minska förgrening).
  • Mönckeberg medial calcific sclerosis: förkalkning av kärlväggens mellersta lager (tunica media) som orsakar förhårdning/förtjockning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka symtom finns vid Arterioscleros?

A

Orsaker oftast inga innan det leder till komplikationer.

  • om arteroskleros i kranskärl —> bröstsmärta/tryck
  • Om arteroskleros i artärer runt hjärnan —> plötsliga domningar/svaghet i armar och ben, problem med tal/sluddrigt tal
  • Om arteroskleros i ben och armar —> claudicatio (Smärta eller trötthet vid gång som släpper efter några minuters vila)
  • Om arteroskleros i artärer till njurar—> hypertoni/njursvikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka blodprov tas vid Arterioscleros?

A

• Blodsocker (glukos) och blodfetter (LDL, HDL, Kolesterol)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka undersökningar görs vid Arterioscleros?

A
  • Anamnes: sjukdomshistoria, livsstil
  • Ultraljud: ger bild om speciellt blodkärl har förträngning.
  • Angiografi: visar förträngningar (röntgenundersökning)
  • Datortomografi (CT-röntgen) och magnetkamera (MR-röntgen): visar om åderförkalkningen har orsakat skada på kroppsdel.
  • EKG och arbetsprov: undersöker om hjärtat är ansträngt.
  • Ankeltrycksmätning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka FARMAKOLOGISKA behandlingar görs vid Arterioscleros?

A

• Kolesterolsänkande (statiner): ex. Pravastatin, Simvastatin.

• Kolesterolabsorptionshämmare: ex. Ezetimib.

• Blodtryckssänkande: diuretika, ACE-hämmare, ARB (angiotensinreceporblockerare), Betablockerare (blockar mottagare för adrenalin/noradrenalin).

• Blodförtunnande: trombocythämmare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka KIRURGISKA behandlingar görs vid Arterioscleros?

A

• PCI (ballongvidgning)
• Bypassoperation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka andra behandlingar görs vid Arterioscleros?

A
  • Riskfaktorsanering: livsstilsförändringar, rökstopp, kost, ev. viktnedgång, fysisk aktivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur orsakas hypertoni?

A

Högt blodtryck (140/90 eller högre). Olika faktorer bidrar till att blodtrycket ökat.

• Ålder (kärlen åldras och blir stelare/trängre pga. ansamling av fett. Blodet får större motstånd leder till att hjärta behöver arbeta hårdare).

• Ohälsosamma vanor (dåliga matvanor, tobak, alkohol, stillasittande, stress bidrar till högre blodtryck)

• Ärftlighet (föräldrar med högt blodtryck ger större risk att utveckla det själv).

• Underliggande sjukdomar (diabetes, njursjukdom). Hypertoni ökar risker för att drabbas av: stroke, njursjukdom, hjärtsvikt, stemi, arytmi.

22
Q

Vilka symptom finns i hypertoni?

A

Märks oftast inte men kan få
• Huvudvärk
• trötthet
Vid svårare fall:
• Arytmi
• Angina pectoris

23
Q

Vilka undersökningar görs vid hypertoni?

A
  • Anamnes samt riskfaktorer: längd/vikt/midja-stussmått, rökning, alkohol.
  • Blodtrycksmätning.
  • EKG.
24
Q

Vilka blodprov tas vid hypertoni?

A
  • Blodprover: Kalium, Kreatinin, Glukos, Kolesterol, Triglycerider.
  • Urinprover: proteinuri, glukosuri, hematuri.
25
Vilka FARMAKOLOGISKA behandlingar ges vid hypertoni?
• Diuretika: tiazid-diuretika t.ex. Bendroflumetiazid Salures • ACE-hämmare: t.ex. Enalpril. • ARB: t.ex. Kandersatan. • Beta-blockerare: t.ex. Metoprolol. • Kalciumantagonister: t.ex. Verapamil.
26
Vilka andra behandlingar görs vid hypertoni?
- Riskfaktorsanering: • Livsstilsförändringar • ev. viktnedgång • Kostråd för kolesterol/triglycerid sänkning • Saltrestriktion.
27
Vad orsakar Claudicatio intermittens?
Muskelsmärta vid (mild) fysisk ansträngning, vanligast i vadmuskeln, som sker under gående aktivitet som avtar efter kort vila. Drabbar kärl utanför hjärta, vanligast är ateroskleros
28
Vilka symtom finns vid Claudicatio intermittens?
Smärta (vanligtvis i vaden) vid (mild) ansträngning som avtar vid vila.
29
Vilka tecken finns vid Claudicatio intermittens?
• Cyanos (blåaktig färgning av hud pga. brist på syresatt hemoglobin i blod) • Atrofisk förändring i område (håravfall på fot, försämrad hudkvalité) • Sänkt temperatur i område • Minskad puls i område.
30
Vilka undersökningar görs vid Claudicatio intermittens?
Undersökningar görs för att diagnostisera underliggande problem. - Anamnes: riskfaktorer, sjukdomshistoria. - Ankeltrycksmätning: undersöka perifer artärsjukdom. - Duplex-ultraljud: undersöka perifer artärsjukdom. - DT/MR-angiografi: undersöka artärsjukdom, ej riskfritt. - EKG: säkerställa ej underliggande hjärtproblematik.
31
Vilka blodprov tas vid Claudicatio intermittens?
Blodstatus (Hb, LPK, CRP, ASAT, ALAT, ALP, GT, LDL, HDL, kolesterol, glukos, kreatinin) för att utreda bakomliggande diabetes/hjärt-lung-sjukdom.
32
Vilka FARMAKOLOGISKA behandlingar ges vid Claudicatio intermittens?
• Blodförtunnande: trombocythämmare (förhindrar uppkomsten av blodproppar i artärerna) • statiner (lipidsänkande)
33
Vilka KIRURGISKA behandlingar görs vid Claudicatio intermittens?
Remiss skickas till kärlspecialist —> • Endovaskulär PTA (ballongvidgning) med stent • Öppen by-passoperation.
34
Vilka andra behandlingar görs vid Claudicatio intermittens?
- Riskfaktorsanering: • livsstilsförändringar • absolut rökstopp • kostråd • gångträning —> ansträngning över smärtgräns rekommenderas.
35
Vad orsakar Aortaaneurysm?
Förstoring/utvidgning av aortan på grund av svaghet i aortaväggen. Kan orsakas på grund av trauma, infektion och inflammatoriska sjukdomar.
36
Vilka symptom finns vid Aortaaneurysm?
- Symtom (AAA): de flesta aortaaneurysmer orsakar inga symtom men vid pågående tillväxt kan det resultera i: • obehagskänsla • smärta • upplevelse av pulsationer i magen, • symtom från tryck på omgivande organ, • trombotisk ocklusion (artäremboli). - Symtom vid ruptur (en bristning i en vävnad eller ett organ, orsakat av slitning eller tryck) (AAA): • kraftig buksmärta, • blodtrycksfall • takykardi (för snabb och oregelbunden hjärtrytm) • svimning • illamående • kräkningar • pulserande resistens mot buken.
37
Vilka undersökningar görs vid Aortaaneurysm?
- Anamnes: riskfaktorer. - Ultraljud: ultraljud. - Datortomografi (CT-röntgen): thorakala aortaaneurysmer är svåra att diagnostisera med vanligt ultraljud, då genomför man en datortomografi.
38
Vilka behandlingar görs vid Aortaaneurysm?
- Vid misstänkt rupturerat AAA: syrgas, smärtlindring (morfin), urakut CT av aorta —> om CT bekräftar ruptur AAA —> urakut kirurgi: endovaskulär aneurysmkonstruktion (EVAR) eller öppen kirurgi. - Icke-rupturerat AAA: yngre patienter (< 70-75 år): öppen kirurgi, annars EVAR. - Uppföljning: • Efter EVAR: CT- eller ultraljuds-kontroller under patientens återstående liv för att upptäcka komplikationer. • Efter öppen kirurgi: kontroll efter 30 dagar och 1 år. • Icke opererade patienter: ultraljudsuppföljning.
39
Vad orsakar Djup ventrombos (DVT)?
Blodpropp bildas i de djupa venerna, drabbar oftast ben. - Ökad koagulationsaktivering: aktiv malignitet, östrogenbehandlingar, inflammatorisk tarmsjukdom, hög ålder, övervikt, koagulationsrubbningar, rökning, infektioner, hereditet - Kärlskada: operation/trauma, katetrar/kablar - Venstas/immobilisering: immobilisering samt pares/gips, långa resor, situationer med liten vadmuskelaktivitet.
40
Vilka symtom finns vid Djup ventrombos (DVT)?
• Ensidig smärta vad/lår • Ömhet
41
Vilka tecken finns vid Djup ventrombos (DVT)?
• Ensidig bensvullnad • rodnad • ökad venteckning • värmeökning
42
Vilka undersökningar görs vid Djup ventrombos (DVT)?
- Anamnes och kroppsundersökning med hjälp av poängbaserat diagnostikstöd: Wells 2003 - Utredningsalgoritm vid misstänkt djup ventrombos: test av D-dimer: nivå på D-dimer är normalt låg men ökar i samband med djup ventrombos. - Ultraljud: proximalt ultraljud - Flebografi (röntgenbildteknik för åskådliggörande av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel. - Datortomografi (en särskild form av röntgen som skapar mycket detaljerade bilder av kroppens organ, den man går in hela kroppen)
43
Vilka FARMAKOLOGISKA behandlingar ges vid Djup ventrombos (DVT)?
• Lågmolekylära hepariner (subkutant): patienter med DVT och lungemboli ger LMH i första hand. • Warfarin (oralt) • Paracetamol vid smärta • Diuretika kan prövas tillfälligt vid uttalad bensvullnad
44
Vilka KIRURGISKA behandlingar görs vid Djup ventrombos (DVT)
• Trombolys • Heparininfustion - (inte kirurgiskt) Kompressionsstrumpa, mobilisering, högläge av benet
45
Vad orsakar lungemboli?
Blodproppar i artärer eller artärgrenar i lungan. Färdas genom hjärtats högra kammare till lungkretsloppet, fastnar och blockerar.
46
Vilka symtom finns vid lungemboli?
• Dyspne (andningssvårigheter/andnöd) • (plötslig) bröstsmärta som förvärras vid inandning/hosta • pleuritsmärta • torrhosta (ibland blodig) • ev. svimning
47
Vilka tecken finns vid lungemboli?
• Takykardi (för snabb och oregelbunden hjärtrytm) • takypne (ökad andningsfrekvens) • sänkt syrgashalt • Förmaksflimmer
48
Vilka blodprov tas vid lungemboli?
• D-dimer(!) • blodstatus (Hb, TPK, LPK) • elstatus (Na, K, Krea) • koagulationsfaktorer (PK/APTT) • leverstatus (ASAT, ALAT, ALP, bilirubin) • CRP.
49
Vilka undersökningar görs vid lungemboli?
- Anamnes - Status: vitalparametrar, hjärt-och lungauskultation (lyssnar på andningsljud), extremiteter (ensidig bensvullnad? DVT?) - Poängsystem för beräkning av klinisk sannolikhet för LE: Wells score för stabil hemodynamik. - DT-lungemboli: förstahandsval för bilddiagnostik vid misstänkt LE. - Lungskintigrafi: användbart bland patienter med kontraindikation mot jodkontrastmedel/alternativ till DT för gravida.
50
Vilka behandlingar görs vid lungemboli?
• Lågmolekylärt Heparin • Heparininfusion kan övervägas OM svår njursvikt, nyligen opererad, mycket hög blödningsrisk, grav övervikt)  men när patient bedöms stabil: övergång till peroral behandling. • Trombolys om MASSIV lungemboli med cirkulatorisk påverkan. • Pulmonell endartärektomi (öppen hjärtoperation som genomförs med hjälp av hjärt-lungmaskin, djup hypotermi (18 grader) och cirkulatorisk arrest).

Muntlig Tenta (4 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions