Kap 8 Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Flashcards
ABC-kalkylen introducerades i slutet av 1980-talet. Varför anser man att det finns ett behov av kalkylen?
I en mer komplex verksamhet tenderar andelen omkostnader att öka, och direkt lön och direkt material att minska. Vidare försvåras fastställandet av samband mellan orsakandet av kostander och kalkylobjekt. I Påläggsmetoden så leder icke-volymrelaterade omkostnader till en sned-vriden kostnadsbild. Detta tar ABC-kalkylering hänsyn till.
Vilka väsentliga skillnader finns mellan ABC-kalkylering och självkostnadskalkylering (särskilt påläggsmetoden)?
“Påläggsmetoden: Omkostander grupperas i breda omkostnadsposter och fördelningsnycklar som är volymrelaterade används. Storleken på dessa poster är för kalkylobjektet relaterade till volymen uttryckt i tid, kvantitet/mängd eller värde, vilket innebär att man antar att kalkylobjektets orsakande av omkostnaderna är en funktion av volymen. Påläggsmetoden är en kalkyl av självkostnadstyp. Företagets samtliga kostnader inkluderas i kalkyleringen och fördelas ända ner på enhetsnivå, detta även fast det inte kan påvisas att kalkylobjektet orsakar kostnaderna. ABC-kalkylering: Är inte en kalkyl av självkostnadstyp. Omkostnaer ska endast fördelas till kalkylobjekten i de fall då kostnaderna orsakslogiskt kan knytas till kalkylobjekten. “
Vad menas med uppmärksamhetsinformations (‘‘attention-directing information’’)?
Istället för kalkylinformation i traditionell mening så produceras vid ABC-kalkylering Uppmärksamhetsinformation (attantion directing information) vilket riktar uppmärksamhet mot problem, t.ex. olönsamma eller inte tillräckligt lönsamma varor, tjänster och kunder, och möjligheter, t.ex. potential till effektiviseringinsatser och kostnadsreducering. Denna uppmärksamhetsinformation kan sedan ligga till grund för fördjupade analyser av neslut om en förändrad prissättning, ändringar i kunderbjudanden, förändringar i kundmx och varu- och tjänstesortiment samt av hur verksamheten i termer av aktiviteter utförs.
Vilka fördelar kan tillskrivar ABC-kalkylen? Vilka nackdelar?
“Fördelar: 1. Informationen om företagets aktivitetskostnader, aktivitetsinsatser och kostnadsdrivare ger upphov till många slag av analyser. 2. Begreppsapparaten knyter att mer till företagets fysiska verksamhet vilket gör den lättare att förstå även för de som inte direkt arbetar med kalkyleringen. 3. ABC-informationen kan även användas till aktivitetsbaserad styrning, alltså i syfte att förbättra företagets aktiviteter och processer. Nackdelar: 1. Komplex och kostsam att implementera och att arbeta med. 2. ABC-informationen kan misstolkas som omedelbart beslutsrelevant och det kan vara svårt att få acceptans för en kalkylmodell som på flera punkter skiljer sig från kalkyler av självkostnadstyp.”
Vad står begreppen aktivitet och kostnadsdrivare för?
”* Aktivitet: En aktivitet är en arbetsuppgift eller arbetsmoment; ett slag av fysiskt arbete, arbete som utförs när företaget t.ex. producerar en tillverkningsserie eller utför en kundorder eller konsultuppdrag. Med ABC-kalkylen är strävan att mäta kalkylobjektens konsumption av de aktiviteter som utnyttjas. *Kostnadsdrivare: För att kunna mäta kalkylobjektens konsumtion av företagets aktiviteter krävs en länk mellan aktiviteter och kalkylobjekt. Denna länk är kostnadsdrivaren. Man kan se det som att kostnadsdrivare är faktorer som driver aktivitetskostnader och förklarar varför aktivitetskostnader uppgår till vissa belopp och avgör aktiviteternas omfattning. Exempel Restaurang: Aktivitet - Ta beställning, matlagning, ta betalt Kostnadsdrivare - Antal Bord, antal gäster, antal notor”
Vad menas med en aktivitetshierarki?
“Aktiviteter kategoriseras i en s.k aktivitetshierarki vilken består av ett antal nivåer på vilka atkviteter klassificeras med avseende på olika slag av kostnadsdrivare och/eller aktivitetsattribut. “
Hur kan aktivitetshierarkin se ut i olika slag av företag?
Se bild:
Vad är ABC-kalkyleringens 5 steg?
“1. Bestäm direkta kostnader 2. Väljs aktiviteter och fördela omkostnaderna till aktiviteterna 3. Välj kostnadsdrivare 4. Fastställ kostnadsdrivarvolymer och beräkna aktivitetssatser 5. Beräkna kostnader för kalkylobjekt”
“Man talar vanligen om tre slag av kostnadsdrivare inom ramen för ABC-kalkylering: * Transaktionsrelaterade kostandsdrivare * Tidsrelaterade kostnadsdrivare * Intensitetsrelaterade kostnadsdrivare Vilken är innebörden av respektive slag av kostnadsdrivare?”
”* Transaktionsrelaterade kostandsdrivare Mäter antalet förekomster, t.ex. antalet inköp, kundbesök, order, kunder, fakturor, restauranggäster, leverantörer eller konsultuppdrag. Lämpliga att använda när kalkylobjekten är lika resurskrävande med avseende på aktiviteterna. * Tidsrelaterade kostnadsdrivare Mäter den tid det tar att utföra aktiviteter, t.ex. antalet inköpstimmar, maskintimmar, eller offertupprättningstimmar. Mest lämpligt att använda när kalkylobjektets tidsanspråk på aktiviteter skiljer sig åt. Tidsrelaterade kostnadsdrivare förutsätter dock att kalkylobjekten kräver samma resursinsatser rörande t.ex. personal, lokaler och utrustning per tidsenhet. * Intensitetsrelaterade kostnadsdrivare Är lämplig att använda när kalkylobjekten kräver speciella aktivitetsinsatser. Exempel på sådana är när vissa kalkylobjekt kräver arbetsinsatser från personal med högre eller lägre löner än normalt och/eller speciellt dyrbar eller billig utrustning. “
“Vid framtagandet av en ABC-kalkyl ingår bl.a. följande steg: * Välj aktiviteter och förderla omkostnaderna till aktiviteterna * Välj kostnadsdrivare * Fastställ kostnadsdrivarvolymer och beräkna aktivitetssatset Vilka kriterier bör användas vid val av aktiviteter, hur bör kostnadsdrivare väljas, hur kna kostnadsdrivarvolymer fastställas och hur beräknas aktivitetssatser?”
“Vilka kriterier bör användas vid val av aktiviteter? Det centrala kriteriet är skillnaden i de proportioner i vilka kalkylobjekten konsumerar aktiviteter (eller orsakar aktivitetskostnader). De aktiviteter där proportionerna skiljer sig kraftigt åt bör inkluderas. Finns det ändå för många aktiviteter kan de, om de drivs av samma kostnadsdrivare, slås ihop. Är de icke-betydande i storlek/pris kan de också slås ihop, detta gör kalkylen lättare att hantera men till priset av minskad precision. Hur bör kostnadsdrivare väljas? Hur kostnadsdrivare ska väljas beror på kalkylobjektens karaktär. - Lika resurskrävande = Transaktionsrelaterade kostnadsdrivare - Skiljer sig kalkylobjektets tidsanspråk = Tidsrelaterade kostnadsdrivare - Krävs speciella aktivitetsinsatser som högre/lägre löner eller dyr utrustning = Intensitetsrelaterade kostnadsdrivare Hur kan kostnadsdrivarvolymer fastställas och hur beräknas aktivitetssatser? I ABC-kalkylen använder vi Praktisk volym för att bestämma kostnadsdrivarvolymen. Aktivitetssatser beräknas följande: (Aktivitetskostnader vid praktisk kostnadsdrivarvolym / Praktisk kostnadsfrivarvolym = Aktivitetssats) Exempel: Aktivitet = Konsultarbete Aktivitetskostnad = 3.000.000kr Kostnadsdrivarvolym = 3.000 konsulttimmar Kostnadsdrivare = Antalet konsulttimmar Aktivitetssatsen beräknas enligt följande: 3.000.000kr/3.000konsulttimmar = 1.000kr/konsulttimme”
Vad menas med att ABC-kalkylen är en resursutnyttjandemodell?
“Med kalkylen mäter man för kalkylobjektet kostnaden för att utnyttja aktivitetsresurser, inte kostnaden för att tillhandahålla dem. Den praktiska volymen anger hur stor aktivitetsvolym som finns tillgängig för utnyttjande. I den löpande verksamheten kommer företaget dock inte att ständigt utnyttja all denna kapcitet. Detta leder till Ledig aktivitetskapacitet, vilket kan bero på sviktande efterfrågan eller liknande. Kostnader som relaterar till tillgänglig men o-utnyttjad aktivitetskapacitet ska alltså inte tas med i kalkylerna. Istället ska de behandlas som periodkostnader. Utnyttjad aktivitetskapacitet + outnyttjad aktivitetskapacitet = Tillgänglig aktivitetskapacitet Kostnad för utnyttjad aktivitetskapacitet + Kostnad för outnyttjad aktivitetskapacitet = Total aktivitetskostnad”
Vilka är särdragen för tidsdriven ABC-kalkylering?
Tidsdriven ABC-kalkylering betyder att bara tidsrelaterade kostnadsdrivare förekommer, sålunda fördelas aktivitetskostnaderna fördelat baserat på den tid som vilken kalkylobjekten utnyttjar aktiviteter. Se nedan bild för exempel:
Vad menas med en tidsekvation?
För att reducera antalet aktiviteter när man ställer skilja resurskrav och identifierar dessa skillnader, kan man arbeta med tidsekvationer. Så istället för att använda expressinköp eller specialhantering som ett egen aktivitet utanför ‘‘vanliga’’ inköp så används istället en ekvation för att inkludera aktiviteterna utifrån bas-inköpets perspektiv. Summan blir den samma men en ekvation som (45min + 120min) x 10kr = 1650kr är lättare att ta si ann än att beräkna alla olika specialaktiviteter som en egen aktivitet.
Vad menas med aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering?
Aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering betyder den ursprungliga forma v ABC-kalkylering som fokuserar helt på fördelning av omkostnader. Här beräknas kostnader på samma sätt som påläggsmetoden förutom att omkostnader grupperas på ett annorlunda sätt och att fler slag av fördelningsnycklar används. Alla kostnader kan dock inte orsakslogiskt knytas till kalkylobjekten.
Vilka väsentliga skillnader finns mellan dagens ABC-version (så som ABC-kalkylen behandlats i detta kapitel, med undantag av det sista avsnittet) och aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering?
“I aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering så spelar inte aktivitetshierarkin någon roll, då inga omkostnader ‘‘stannar kvar’’ på aktivitetsnivåerna. Annars är stegen densamma som dagens ABC-version, alltså: 1) Bestäm direkta kostnader, 2) Välj aktiviteter, 3) Välj kostnadsdrivare, 4) Fastställ kostnadsdrivarvolymer och beräkna aktivitetssatser och 5) Beräkna kostnader för kalkylobjekt.”
